I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Uppsatsen stÀller frÄgan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill sÀga som ett sammanhang dÀr betydelser skapades genom mÄnga mÀnniskors samverkan. Syftet Àr att visa pÄ en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförstÄndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

RosengÄrd har sedan december 2008 prÀglats av kravaller, dÀrför tillsattes en kommendering för att Äterskapa en trygg och sÀker stadsdel. Syftet med denna rapport Àr att belysa vilka arbetsmetoder som polisen anvÀnt sig av i samband med kommenderingen samt att ÄskÄdliggöra resultatet av insatsen. Empirin bygger huvudsakligen pÄ intervjuer med bitrÀdande chefen för nÀrpolisomrÄdet dÀr RosengÄrd ingÄr. Resultatdelen illuminerar kommenderingens arbetsmetoder och taktik. Taktiken har bl.a.

I dagens byggnader stÀlls allt högre krav pÄ stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrÄgan pÄ ökad spÀnnvidd hos bjÀlklagen. Detta Àr svÄrt att klara av med traditionella trÀbjÀlklag. För att ÀndÄ fÄ ett lÀtt bjÀlklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjÀlklagets belastning i tvÄ riktningar. BjÀlklaget ska alltsÄ vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som gÄr ut pÄ ett samverkansbjÀlklag mellan trÀ och plÄt.

En kommun stÀlls ofta inför en mÀngd olika utmaningar, som stÀller krav pÄorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bÀst ta sig an dessautmaningar som samhÀllet och omvÀrlden stÀller för att kunna vara i framkant i sinorganisation och stÀndigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nÄ mÄlen som sÀtts upp iorganisationen. Alla frÄgor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetÀr centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning Àr att studera om ledarutvecklingen harbidragit med nÄgra förÀndringar eller effekter i kommunen.

Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmÄga i inglasade miljöer. Hur det Àr möjligt att anvÀnda dagsljuset i samverkan med vÀxtlighet samt fÀrg, form och textur hos miljöns fysiska element för att pÄverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum Àr pÄtagligt nÀrvarande, nÄgot som inte gÄr att ta pÄ men pÄ samma gÄng kan dess strÄlar ibland uppfattas nÀrmast som materia. Ljuset Àr variationsrikt och en avgörande förutsÀttning för visuell gestaltning. I det hÀr arbetet har jag fÄtt anvÀnda mig av synsinnet som ett mÀtinstrument genom att visuellt utvÀrdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i nÄgra inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har Àven kvantitativa mÀtningar av ljusets styrka gjorts.

Uppsatsen Àmnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebÀr att undersöka, beskriva och tolka nÄgonting utifrÄn ett sociologiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhÀllsgrupper. För denna analys innebÀr det att se pÄ hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen pÄverkas av dessa sociala faktorer..

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer Àn ca 40Är sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de tvÄ parterna aktualiserades pÄ mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de tvÄ verksamheterna pÄbörjats, för snart 30 Är sedan, har lÀrandet i skolan förstÀrkts medan lÀrandet pÄ fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gÄtt frÄn att vara inriktat pÄ barnens fritid till att bli hjÀlplÀrare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och Àr att barnen ska ha en samlad skoldag, dÀr lÀraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvÄrdnadspersonal inom kommunens sÀrskilda boende och korttidsboende upplever att vÄrda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades pÄ Critical Incident Technique och som analysmetod anvÀndes kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och nÀrstÄende hade en stor och avgörande betydelse för hur vÄrden utvecklades. OmvÄrdnadspersonalen kÀnde ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvÄrdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan.

The purpose of this report is to investigate the business relationship between forest machine entrepreneurs and company officials within a timber area at one of the Swedish forest owner associations called Mellanskog. This report shows how these people work with their business relationships, what they believe are the keys getting a successful relationship and how they have got were there they are now. Key words: Business relationship, cooperation, team work, communication, negotiation, respect, commitment and trust..

Barn till missbrukande förÀldrar Àr en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmÀrksammas mer Àn vad den gör idag. Syftet med vÄr studie Àr att belysa problematik kring tillÀmpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.TillvÀgagÄngssÀttet för att nÄ vÄrt syfte med denna studie, Àr att med en innehÄllsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer dÀr missbruksproblematik förekommer. Vidare gÄr vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet Àr att göra en jÀmförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer frÄn Socialstyrelsen, Àr att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjÀnsten. Socialstyrelsen anser, att nÀr förÀldrar missbrukar bör barn och förÀldrar fÄ behandling tillsammans eller parallellt.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur grundskollÀrare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollÀrare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsÀtt som finns i yrkeskategorierna nÀr det gÀller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lÀrare delger varandra sina kompetenser.

I ett tillÀgg i SocialtjÀnstlagen (1 januari 2008) faststÀlldes att Sveriges samtliga kommuner skall tillhandahÄlla tjÀnsten medling. Brottsförebyggande RÄdet har utfÀrdat riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas. Denna rapport beskriver tre av Sveriges kommuners medlingsverksamhet. För att besvara vÄrt syfte har vi valt att intervjua nio representanter frÄn Äklagarkammaren, medlingsverksamheten och polismyndigheten. Intervjuerna fokuserade sÀrskilt pÄ frÄgor om kommunikation, samarbetsformer och eventuella förÀndringsbehov.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter och attityder till infÀrgning pÄ Hotell- och restaurangprogrammet. ForskningsfrÄgorna bestod av hur infÀrgning förÀndrar elevers intresse till kÀrnÀmnen och vilka kÀrnÀmnen de ansÄg var viktiga för karaktÀrsÀmnena samt om deras studieresultat pÄverkats av infÀrgningen och hur eleverna sÄg pÄ ett samarbete mellan olika Àmnen. Undersökningen gjordes av kvalitativa intervjuer med sex elever i Ärskurs tre. Resultatet visade att infÀrgning inte förekommit i sÄ stor omfattning. Eleverna antydde att undervisningen borde förÀndras för att intresset skulle öka för kÀrnÀmnena, de poÀngterade att intresset berodde pÄ dem sjÀlva.