Uppsatsen syfte var att öka förstÄelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill sÀga en samexistens mellan missbruk och psykisk sjukdom. De frÄgestÀllningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrÄn Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet.

RÀttslÀget vad gÀller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterÀttsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i nÄgon större utstrÀckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger pÄ den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstÄ i samband med FoU-samarbeten och de tÀnkbara inkomstskatterÀttsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterÀttsligt.UtifrÄn vÄr studie framgÄr det att samarbetsavtalet fÄr en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rÄdande uppfattningen synes alltsÄ vara att ett bolagsavtal kan haskatterÀttslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en ÀganderÀttsförÀndring behöverske.

Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur förÀldrasamverkan fungerar i praktiken. I LÀroplanen stÄr det att alla som jobbar pÄ skolan ska samarbeta med elevers vÄrdnadshavare och att lÀraren fortlöpande ska informera förÀldrarna om elevens skolsituation. Mina frÄgor kretsar kring samarbetet med förÀldrarna pÄ tvÄ olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier anvÀnds pÄ skolor för att samverkan ska fungera och den mÄlstyrda skolan samt förÀldrarnas attityd. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den hÀr kunskapen dÄ jag intervjuade tre lÀrare pÄ varje skola.

This essay will explain the effects of decentralisation, and what impact it has on the efficiency to create a better integration for immigrants on the Swedish labour market. Examples of literature that has been examined are Marcus Gossas and Jon Pierre. From these authors, I have been trying to explain the relationship between decentralisation, cooperation and efficiency.Since the end of the Second World War until the middle of 1980, Sweden mostly received labour immigrant. Since then, the immigrant pattern has changed to consist of mostly refugees. Changed immigration patterns together with increasing debts for the Swedish government has lead to decentralisation and cooperation between public authorities has therefore become a target to reach better efficiency.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad och förbÀttrad kunskap om arbetet och samarbetet mellan socialtjÀnst och polis i en svensk mellanstor stad, vad gÀller Äteranpassning av unga lagövertrÀdare till samhÀllet. Undersökningen har antagit en kvalitativ komparativ/jÀmförande forskningsdesign dÀr intervjuer genomfördes dels med polisens ungdomsgrupp dels med enheten MST pÄ socialtjÀnsten. Resultatet pÄvisar ett behov av en ökad förstÄelse för varandras arbete, en önskan om ett nÀrmare samarbete och bÀttre kunskaper om vad som sker bortom de egna arbetsuppgifterna. Trots detta framkommer det i resultatet av undersökningen att man respekterar och vÀrderar varandras arbeten och att man kompletterar varandra vÀl. .

Wire and Heating Technology i Sandviken önskade att undersöka de interna transporterna av material samt processen vid lagerlÀggning av fÀrdigt material. Detta Àr ett omrÄde som inte har studerats i nÄgon vidare utstrÀckning inom företaget och strÀvan var att Ästadkomma förbÀttringar i processerna. Interna materialtransporter och lagerhantering faller under omrÄdet intern materialhantering, vilket utgör Àmnet för denna studie. Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga och analysera de interna materialtransporterna samt lagerlÀggning för fÀrdigt material. Studien identifierade arbetssÀtt som klargör hur samverkan kan förbÀttra en verksamhets interna materialhantering.

Som ett led i att kunna erbjuda bÀttre information och service till nyföretagare har det i VÀster- och Norrbotten initierats ett projekt ? Bibliotekskompaniet ? bibliotek och företag i samverkan. Projektet syftar till att utbilda bibliotekarier i att bli bÀttre rustade att möta företagarnas informationssökningsbehov genom att utveckla bibliotekariernas kunskaper inom företagande och vad det kan innebÀra. Projektet syftar ocksÄ till att öka företagares kunskaper om vilka slags resurser biblioteken inom projektet kan erbjuda som kan vara nyttigt för dem.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad representanter för kommunernas service för nyföretagande i VÀsterbotten anvÀnder sig av för informationskÀllor och hur de ser biblioteken som en resurs för informationssökning. Uppsatsen fokuserar pÄ representanter för kommunernas service för nyföretagande för att de i ett tidigt skede i förstudien till projektet besvarade en enkÀt för projektets rÀkning vars syfte var att undersöka eventuellt intresse av samarbete mellan respondenterna och biblioteken.Uppsatsen visar att respondenterna i dagslÀget endast anvÀnder sig av biblioteken som resurs för privat rÀkning, och i vÀldigt liten eller inte alls nÀr det gÀller sin yrkesutövning.

Bolagsstyrningen har förÀndrats pÄ grund av vissa negativa företagshÀndelser som intrÀffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus pÄ internkontroll och etik. Som ett led i detta har Àven betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten pÄ revisionen mÄste en samverkan mellan interna och externa revisorer Àga rum. FörhÄllandet mellan parterna Àr avgörande för att faststÀlla styrningen av företaget.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Studien utvÀrderar hur anvÀndandet av motivationskort pÄverkar prestationsmÄlen hos idrottsligt aktiva ungdomar. UtifrÄn litteraturgenomgÄngen tas utgÄngspunkten att en uppgiftsorienterad mÄlinriktning som avser att utveckla den egna förmÄgan ger positiva effekter för individens vÀlmÄende och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad mÄlinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ pÄverkan. Studiens syfte Àr utformat enligt: att mÀta vilken effekt anvÀndandet av motivationskort innehÄllandes individuella styrkor och utvecklingsomrÄden har pÄ prestationsmÄlen hos innebandyspelare pÄ ett idrottsgymnasium. Urvalet bestÄr av 20 pojkar i Äldrarna 16-19 Är som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att fÄ en insikt i syftet anvÀndes en intervention dÀr 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex trÀningar anvÀnde motivationskort innehÄllandes styrkor och utvecklingsomrÄden inriktade mot deltagarens individuella utveckling.

VÄr studie visar samband mellan dagens alltmer individualiserade och mÄlinriktade samhÀlle och elevproblematik sÄsom attityder, skilda förÀldrar, skolprestationskrav, mobbing, avsaknad av vuxna, barns mÄende, tjejer-killar och alkohol. Dagens skola lÀr barn att ifrÄgasÀtta och att kritiskt granska samtidigt som vuxna har allt svÄrare att sÀtta de grÀnser och regler som faktiskt behövs för att ett barn ska utvecklas och mÄ bra. VÄr studie visar att yrkesrollen som skolkurator har förÀndrats och blivit alltmer efterfrÄgad och behövd och att det dÀrför borde vara sjÀlvklart med skolkuratorer pÄ varje skola..

Dagens organisationer Àr alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rÀtttillfÀlle. DÀrför Àr det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstÄr nÀr data ska tolkas av anvÀndare. Olikadefinitioner pÄ begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och dÀrefter felaktiginformation. Syftet med studien Àr att kunna visa de svÄrigheter som finns för att kunnauppnÄ den semantiska interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frÄnsvenska sjukvÄrden.

Syfte och frÄgestÀllning: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förskoleklassens verksamhet formas i grÀnslandet mellan förskola och skola. Undersökningen avgrÀnsas till att omfatta tvÄ olika förskoleklasser. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns skillnader pÄ: lÀrarnas krav och förvÀntningar pÄ eleverna, lÀrarnas/skolans arbetssÀtt, lÀrarnas samverkan med eleverna och elevernas skoltid i dessa tvÄ klasser. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken verksamhet bedrivs i en förskoleklass? Vilka faktorer kan inverka pÄ verksamheten? Metod: Arbetet bygger pÄ intervjuer av pedagoger samt observationer av verksamheten i tvÄ förskoleklasser. Observationerna anvÀnde vi för att beskriva verksamheten och intervjuerna för att förstÄ den.

Ett samarbete med förÀldrarna Àr en viktig del i arbetet som lÀrare. Har inte lÀraren förÀldrarna med sig, kan det försvÄra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument stÄr det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god förÀldrasamverkan Àr en förutsÀttning för att fÄ eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste Ären har gett skolsystemet nya spelregler, dÀribland införandet av de fristÄende skolorna och förÀldrarnas frihet att vÀlja skola till sina barn.Jag har gjort en undersökning, med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn nÄgra kommunala och fristÄende skolor, för att försöka fÄ fram hur de samarbetar med förÀldrarna.