Syftet var att kartlÀgga hur tvÄ pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser pÄ utomhuspedagogik och om de strÀvar mot samma mÄl samt om deras tankemönster och strategier skiljer Ät. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan tvÄ skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollÀrare och en grundskollÀrare intervjuades med hjÀlp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tÀnkande i form av tankekartor (strateginÀt). Tankekartorna jÀmfördes.

AbstractHudiksvalls coordinating model - a model to make cooperation easierCamilla Andersson and Åsa GradinThe purpose of this study was to examine the experience each one of the administrators have of their own new model in Hudiksvall to make cooperation easier for the three different administrations in Hudiksvalls municipality. The study will focus on the administrators experiences of Hudiksvalls coordinating design. Questions of the study were: How is the influence of the model on the rules? How is the influence of the model on expectations and parts? What kind of influence did the model have on the responsibility distribution? What kind of influence has the model on the responsibilities at the transfer of costs? To answer the questions of the study we applied a qualitative method, it was made through a standardization interview guide and open questions, with six of the dealing officers who works with the model. Some of the results wich can be discern are by an economic character, andfor the clients that they won`t be passed around the administrations in the community, they get the right help, quick and safe.Key words: cooperation, coordination..

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

SjĂ€lvförvaltningen Ă€r en förĂ€nderlig process som vuxit fram ur en reformerad samhĂ€llssyn och utifrĂ„n en organisationsförĂ€ndring inom bostadsbranschen. Detta arbete tar upp hur tvĂ„ bostadsföretag organiserar arbetet med sjĂ€lvförvaltning och vilka för- respektive nackdelar som kan finnas med denna förvaltningsform, sett ur bostadsföretagens perspektiv. Arbetet syftar till att beskriva hur bostadsföretagen organiserar verksamheten med de boende pĂ„ bostadsgĂ„rdar med sjĂ€lvförvaltning samt hur samverkan mellan bestĂ€llare, boende och förvaltaren organiserats. Arbetet inleds med en litteraturstudie dĂ€r bostadsförvaltningens historia tas upp som en utgĂ„ngspunkt till sjĂ€lvförvaltning. Även forskning som berör tidigare studier och erfarenheter av sjĂ€lvförvaltning i olika former behandlas.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera sambanden mellan olika samtalsroller och samtalsdominans. Vi observerade ett arbetslagsmöte pÄ en grundskola samt intervjuade tvÄ av lÀrarna som ingick i arbetslaget. Med hjÀlp av Dueks taxanomi över samtalsroller och Linells och AdelswÀrds teorier om samtalsdominans har vi sett tendenser pÄ att det finns ett samband mellan olika samtalsroller och kvantitativ och innehÄllslig samtalsdominans.Resultaten visar att arbetslagsmedlemmarna sammanlagt uppfyllde sju av tretton samtalsroller samt att nÄgra av lÀrarna skiftade mellan olika samtalsroller under mötets gÄng. De samtalsroller som uppfylldes var urspÄrare, underlÀttare, framryckare, debattör, tillbakadragare, överpratare och underpratare. Resultaten visar Àven att den lÀraren som har den högsta kvantitativa samtalsdominansen inte har den högsta innehÄllsliga samtalsdominansen.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ den erfarenhet och kunskap om samverkan som deltagarna i MÄ bra pÄ Àldre dar - projektet fÄtt i det hÀlsofrÀmjande samverkansprojektet. Studien fokuserar pÄ framgÄngsfaktorer och hinder för samverkansprocessen, hur projektet pÄverkat maktförhÄllandena mellan de ideella och offentliga organisationerna, deltagarnas organisatoriska erfarenheter av samverkan, deras uppfattning av arbetsklimatet och upplevelse av KASAM i projektet. Forskning kring hÀlsofrÀmjande samverkan bland Àldre Àr sparsam. En kvalitativ ansats anvÀndes med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. 11 fokusgrupper genomfördes med 62 deltagare.

Palliativ vĂ„rd bygger pĂ„ ett helhetstĂ€nkande dĂ€r den döende och dennes nĂ€rstĂ„ende samarbetar med sjukvĂ„rden för att göra den sista tiden i livet sĂ„ bra som möjligt. Allt fler mĂ€nniskor vĂ„rdas av kommunens hemsjukvĂ„rd, istĂ€llet för som tidigare pĂ„ sjukhus, i livets slut. Detta stĂ€ller krav pĂ„ kommunerna att utveckla den palliativa vĂ„rden i bĂ„de ordinĂ€rt och sĂ€rskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie Ă€r att belysa kĂ€nnetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvĂ„rd och att fĂ„ mer kunskap inom omrĂ„det samt kunna fortsĂ€tta utveckla den palliativa vĂ„rden.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrĂ„n Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förstĂ„else för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, nĂ€rstĂ„endestöd, planering, delaktighet och tillgĂ€nglighet vilka alla gĂ„r in i varandra och mĂ„ste samverka för att nĂ„ resultat.

Syftet med studien Àr att beskriva sociala relationer, samverkan och effekter av medlemskap för den upplevda nyttan av medlemskap i ett kreativt nÀtverk samt att förklara hur styrkan i sociala band, tillit, instÀllning till gÄvor, instÀllning till bidrag, och likheter pÄverkar kunskapseffekter och resultateffekter i ett kreativt nÀtverk. Kreativa nÀtverk Àr lokala företagsbyar av smÄskaliga kreativa företagare som Àr verksamma inom den kreativa nÀringen, sÄsom design, dans, musik, media. Det utmÀrkande för företag inom den kreativa nÀringen Àr att de tillhandahÄller produkter som har ett symboliskt vÀrde för kunden sÄsom image, idéer, kÀnslor och upplevelser. Kreativitet Àr en individuell egenskap och en social process som Àr beroende av samspelet med andra individer, sÀrskilt andra kreativa aktörer. Studien genomfördes som en survey vid ett kreativt nÀtverk, data samlades in via enkÀter, och det insamlade materialet analyserades med statistiska metoder.

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ vilka lokaler som finns till förfogande pÄ olika fritidshem i en sydsvensk stad som Àr integrerade i skolan, och se hur dessa anvÀnds. Vi har Àven undersökt om miljöns utformning Àr anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med fritidshemmens lokaler. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur anvÀnds dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begrÀnsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara pÄ vÄra frÄgor utifrÄn vÄr undersökning, relevanta teorier och forskning. VÄr undersökning har vi gjort pÄ fyra fritidshem i en sydsvensk stad dÀr vi har anvÀnt oss av observation och intervju som metod.

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som Àr involverade i projektet. Utmaningen Àr ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig pÄ institutioner ska kunna fÄ vÄrd och behandlingar pÄ hemmaplan. Projektet riktar sig Àven mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras pÄ institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade pÄ institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och dÀrefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag pÄ fritidshemmet och ifall det Àven förÀndrar yrkesrollen. En förÀndring som kan utveckla yrkesrollen frÄn att fokusera pÄ omsorg till att Àven se en stor potential i att undervisa. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med studenter som gÄr sjÀtte och sista terminen pÄ sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jÀmförelse med gÀllande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det Àr intressant att notera hur studenternas syn pÄ uppdraget fokuserar mer pÄ att skapa en trygg och rolig fritid snarare Àn att se fritidshemmet som en arena dÀr eleverna erbjuds en fritid som Àr utvecklande och kan stödja dem i det lÀrande som förvÀntas ha skett i klassrummet.

Den svenska vildsvinsstammen har under de senaste 20 Ären vÀxt pÄ ett explosionsartat vis, vilket inneburit stora utmaningar för mÄnga aktörer pÄ landsbygden. Brist pÄ kunskap inom vildsvinsförvaltningen har medfört att vildsvinsskador i vissa regioner av landet varit stora, vilket lett till konflikter mellan berörda aktörer. Idag finns dock stora kunskaper efter att mÀnniskor pÄ mÄnga platser levt med vildsvin under lÄng tid. Den hÀr studien utgÄr frÄn intervjuer med aktörer pÄ lokal nivÄ i omrÄdet runt JÀrna, SödertÀlje kommun, som Àr ett av kÀrnomrÄdena för den svenska vildsvinsstammen. Materialet i studien utgÄr sÄledes frÄn erfarenheter och kunskaper om vildsvin sedan mer Àn 30 Är tillbaka. Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn dessa kunskaper och erfarenheter ta fram ett underlag för vidare kompetensutveckling inom vildsvinsfrÄgan.

FolkhÀlsoarbete Àr ett systematiskt, mÄlinriktat, hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete för att Ästadkomma en god, jÀmlik hÀlsa för hela befolkningen genom samhÀllsinsatser som frÀmjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhÀlsoarbetet avspeglas inom mÄlomrÄde fysisk aktivitet i VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som anvÀndes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehÄllsanalys. Analysen gjordes av VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för VÀxjö kommun (2013) samt intervjuer. VÀxjö kommun arbetar aktivt med folkhÀlsofrÄgor för att frÀmja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att sÀkerstÀlla goda levnadsvillkor och för att frÀmja folkhÀlsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, Àr pÄverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Det sker idag daglig samverkan mellan rÀddningstjÀnster och SOS Alarm i trafikrum pÄ SOS-centralerna. BrandbefÀl med ansvar för larm och ledning, ofta kallad systemledning, samverkar med SOS-operatörer under pÄgÄende rÀddningsinsatser. Denna samverkan har byggts upp med skillnader i arbets- och ansvarsfördelning mellan organisationerna. Syftet med rapporten var att kartlÀgga de samverkansformer och arbetssÀtt som tillÀmpas mellan rÀddningstjÀnst och SOS Alarm i trafikrum. Syftet var Àven att SOS Alarm skall fÄ ta del av rÀddningstjÀnstens synpunkter och erfarenheter för att kunna utveckla samarbetet ytterligare.

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).