AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att undersöka hur problemlösningsprocessen fungerar nÀr skolkuratorer arbetar med högstadieelever som har problem. De frÄgestÀllningar som formulerats utifrÄn syftet Àr:* Hur fÄr skolkuratorer kÀnnedom om elever som harproblem?* Vilka ÄtgÀrder vidtas under problemlösningsprocessen?* Vad blir utfallet av processen?* Vad gör en problemlösningsprocess lÀtt att genomföra, ochvad gör den svÄr?* Hur pÄverkar samverkan med andra parterproblemlösningsprocessen?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och syftar till att beskriva arbetssituationen sÄ som den ser ut för nÄgra skolkuratorer. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv dÄ vi vill beskriva och förstÄ verkligheten utifrÄn aktörernas egna perspektiv. Den teoretiska ramen utgörs av rollteori och kommunikationsteori.Sammanfattningsvis visar resultatet att det som i huvudsak pÄverkat om problemlösningsprocessen upplevts som lÀtt eller svÄr Àr tydligheten/otydligheten i kuratorns roll gentemot andra parter/myndigheter, elevens motivation och mottaglighet för samtal och slutligen hur samarbetet med förÀldrar, pedagoger, socialtjÀnst, BUP, elevhÀlsoteam och elev fungerat.

Studien tog sin utgÄngspunkt i att Àldre som möter Àldreomsorgen idag Àr en alltmer heterogen grupp i frÄga om livsstil och sexuell identitet. Trots att Àven gruppen Àldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) Àr heterogen sÄ visar forskning pÄ att det inom gruppen finns sÀrskilda behov nÀr det kommer till vÄrd och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att vÀxa upp i ett homofientligt samhÀlle, dÀr homosexualitet har varit bÄde olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. MÄnga har upplevelser av diskriminering grundad pÄ sexuell lÀggning i kontakten med vÄrd och omsorg, erfarenheter som kan komma att pÄverka vidare kontakt med sektorn och dÀrmed kÀnslor inför Àldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsÀttningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i Àldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsÀttningar, attityder och vÀrderingar hos tillÀmparna som har potential att pÄverka implementeringen.

FörÀndringsarbete Àr nÄgot som finns pÄ mikro-, meso- och makro-nivÄ. Jag har sett till kommun X:s förÀndringsarbete. Den har arbetat aktivt för att fÄ ner sin lÄngtidssjukskrivning. En stÀdenhet har lyckats vÀldigt vÀl med detta. SÄ frÄgan blev hur de har lyckats med sitt förÀndringsarbete, vad hade de gjort som Àr sÄ speciellt som inte andra gör.

FolkhÀlsoarbete Àr ett systematiskt, mÄlinriktat, hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete för att Ästadkomma en god, jÀmlik hÀlsa för hela befolkningen genom samhÀllsinsatser som frÀmjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhÀlsoarbetet avspeglas inom mÄlomrÄde fysisk aktivitet i VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som anvÀndes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehÄllsanalys. Analysen gjordes av VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för VÀxjö kommun (2013) samt intervjuer. VÀxjö kommun arbetar aktivt med folkhÀlsofrÄgor för att frÀmja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad den nya utbildningen ? GrundlÀrare mot fritidshem ? innebÀr för aktiva inom verksamheten, vilka förÀndringarna Àr och om de Àr vÀlkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om bÄde utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som Àr annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förÀndras.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lÀrares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen Àr nÄgot som upplevs som positivt och önskvÀrt, och att lÀrare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sÄdant samarbete. I undersökningen har dock Àven en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder Àr frÀmst av organisatorisk art, men Àven fördomar och olika syn pÄ kunskap kan utgöra hinder.

PÄ Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, Àr den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett vÀsentligt inslag i undervisningen. Detta innebÀr att eleverna under totalt femton veckor förlÀgger sin utbildning pÄ en arbetsplats. I Gymnasieförordningen gÄr att utlÀsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men dÄ endast kurser i karaktÀrsÀmnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men Àven lÀrare och elever, försöka ta reda pÄ om APU-handledaren Àr den pedagog som kan förvÀntas frÄn skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute pÄ APU-platserna, men att tendenser tyvÀrr ocksÄ pekar pÄ motsatsen.

AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Jag har i denna studie genomfört intervjuer med pedagoger kring hur deras förhÄllningssÀtt till anmÀlningsplikten Àr. AnmÀlningsplikten grundar sig i socialtjÀnstlagen och innebÀr att man i verksamheter som arbetar med barn ska anmÀla vid misstanke om att barnet far illa. Under mina intervjuer har jag anvÀnt mig av en vinjett dÀr jag beskrivit en situation kring en elev. Denna studie kommer handla om hur pedagogers misstankar om att en elev möjligen far illa kommer i uttryck, hur de hanterar dessa misstankar samt hur de reflekterar kring anmÀlningsplikten.I litteratur skrivs det ofta att pedagoger gÀrna kontaktar andra Àn socialnÀmnden i första hand nÀr anmÀlningsplikten blir aktuell. Det stÄr att de gÀrna kontaktar annan personal, förÀldrar eller har samtal med eleven i frÄga innan de kontaktar socialnÀmnden.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lÀrare och vÄrdnadshavare ser ut gÀllande skolans vÀrdegrundsarbete. Vi ville ocksÄ jÀmföra informanternas Äsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med tvÄ lÀrare samt enkÀtfrÄgor till vÄrdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frÄgor utifrÄn en intervjuguide. Tidigare forskning visar att förÀldrar i stort sett Àr nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att förÀldrar Àr mindre nöjd med information frÄn skolan nÀr det gÀller sÄdant som kan kopplas till vÀrdegrund.

I detta arbete beskriver jag FMT-metoden ? Funktionsinriktad musikterapi och visar pÄ hur den kan motsvara mÄl som Àr formulerade i grundsÀrskolans lÀroplan. Jag lyfter vid sidan av den Àven fram Salamancadeklarationen. Jag gör en kort beskrivning av SI-terapi ? sensorisk integrationsterapi och jÀmför den med FMT-metoden. Min slutsats Àr att metoden lÀmpar sig ypperligt vid arbete i sÄvÀl grundsÀrskolan, som i den ordinarie grundskolan.

Idag satsas det mycket resurser pÄ datorisering i samhÀllet och elektroniska patientjournaler har fÄtt mÄnga funktioner i hÀlso- och sjukvÄrden. Journalen anvÀnds för att pÄvisa vilka ÄtgÀrder och behandlingar som utförs, verkar som ett kommunikationsverktyg mellan professionerna och för utvÀrdering av patientvÄrden. OmvÄrdnadsdokumentation Àr en del av sjuksköterskans yrkesansvar men i mÄnga fall Àr dokumentationen bristande och ofullstÀndig och kan dÀrmed inte fylla sina betydelsefulla funktioner i vÄrden. Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter av elektronisk omvÄrdnadsdokumentation. Studien var en systematisk litteraturstudie.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva, diskutera och analysera arbetsmiljölagens bestÀmmelser med fokusering pÄ ansvar, skyldigheter och samverkan. Vilka skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gÀllande lagar, föreskrifter och förordningar inom arbetsmiljön? Vilka kan konsekvenserna bli nÀr bestÀmmelserna inte respekteras och efterlevs? Arbetsmiljölagens syfte, att förhindra ohÀlsa och olycksfall, skall bedrivas förebyggande.Förutom att beskriva gÀllande rÀtt genom lagtext, förarbeten och praxis har vi utfört en empirisk undersökning pÄ ett stort företag inom pappersindustrin. Genom intervjuer och skriftliga dokument frÄn företaget har vi kunnat beskriva berörda paragrafer utifrÄn ett praktiskt perspektiv.Huvudansvaret för att förhindra ohÀlsa och olycksfall pÄ ett företag innehas av arbetsgivaren. En arbetsgivare kan vara bÄde en fysisk person, i form av en individ, samt en juridisk person, i form av exempelvis ett företag eller en myndighet.