Sökresultat:
68498 Uppsatser om Samverkan mellan olika ämnen - Sida 51 av 4567
Vildsvin, en framtida resurs? : ett underlag för vidare kompetensutveckling i hanteringen av den svenska vildsvinsstammen
Den svenska vildsvinsstammen har under de senaste 20 Ären vÀxt pÄ ett explosionsartat vis, vilket inneburit stora utmaningar för mÄnga aktörer pÄ landsbygden. Brist pÄ kunskap inom vildsvinsförvaltningen har medfört att
vildsvinsskador i vissa regioner av landet varit stora, vilket lett till konflikter mellan berörda aktörer. Idag finns dock stora kunskaper efter att mÀnniskor pÄ mÄnga platser levt med vildsvin under lÄng tid.
Den hÀr studien utgÄr frÄn intervjuer med aktörer pÄ lokal nivÄ i omrÄdet runt JÀrna, SödertÀlje kommun, som Àr ett av kÀrnomrÄdena för den svenska vildsvinsstammen. Materialet i studien utgÄr sÄledes frÄn erfarenheter och kunskaper om vildsvin sedan mer Àn 30 Är tillbaka. Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn dessa kunskaper och erfarenheter ta fram ett underlag för vidare kompetensutveckling inom vildsvinsfrÄgan.
Grönstruktur ur ett folkhÀlsoperspektiv
FolkhÀlsoarbete Àr ett systematiskt, mÄlinriktat, hÀlsofrÀmjande och
sjukdomsförebyggande arbete för att Ästadkomma en god, jÀmlik hÀlsa för hela
befolkningen genom samhÀllsinsatser som frÀmjar exempelvis fysisk aktivitet.
Studiens syfte var att studera hur folkhÀlsoarbetet avspeglas inom mÄlomrÄde
fysisk aktivitet i VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram.
Metoden som anvÀndes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk
innehÄllsanalys. Analysen gjordes av VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram (2012),
Budget för VÀxjö kommun (2013) samt intervjuer.
VÀxjö kommun arbetar aktivt med folkhÀlsofrÄgor för att frÀmja fysisk aktivitet
genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för
att sÀkerstÀlla goda levnadsvillkor och för att frÀmja folkhÀlsan hos
medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, Àr
pÄverkande faktorer som kommunen arbetar med.
Trygghet och samverkan i en av Sveriges mest trygga stÀder : En kvalitativ fallstudie om staden dÀr nÀstan alla kÀnner sig trygga.
We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).
Honan och Àgget
Honlig reproduktion Àr ett brett och komplicerat Àmne. I detta arbete analyseras lÀror och teorier om honan och hennes reproduktion i ett försök att se nÀrmare pÄ de detaljer som pÄverkar olika aspekter pÄ att vara hona. Arbetet delas upp i olika avsnitt som fokuserar pÄ de
olika faktorerna genetik, fysiologi och beteende. Ăven embryonal utveckling kommer att belysas, dĂ„ tillvĂ€xten och omhĂ€ndertagandet av avkomman pĂ„visar tyngden av samverkan
mellan de ovan nÀmnda faktorerna. Trots att vÀldigt fÄ konkreta svar existerar i nulÀget Àr de mÄnga teorierna en utmÀrkt utgÄngspunkt för att förstÄ vikten av beteenden, strategier, fysiologi och genetik inom olika arter för deras framgÄng under utvecklingen..
Samverkan för kollektivt lÀrande. Ett aktionsforskningsprojekt med fokus pÄ elevhÀlsa
Syfte: Syftet med studien Àr att, inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt, studera om och hur samverkan mellan skolans elevhÀlsoteam och den pedagogiska personalen pÄverkar synen pÄ elevhÀlsoarbete. Syftet Àr ocksÄ att studera om och hur en eventuell förÀndring av synen fÄr konsekvenser för hur elevhÀlsoarbetet pÄ skolan utformas.Teoretiska ramar: En av studiens utgÄngspunkter Àr reflektion, i betydelsen reflektera över sin egen syn pÄ elevhÀlsoarbete och vilka konsekvenser denna syn fÄr pÄ förhÄllningssÀtt och agerande i den egna verksamheten. DÄ mÀnniskan genom reflektion upptÀcker och förstÄr sitt eget förhÄllningssÀtt i olika situationer kan reflektionen leda till förÀndring. Enligt det sociokulturella perspektivet sker lÀrande genom att mÀnniskan interagerar med sin omgivning och stÀndigt tar till sig kunskaper frÄn densamma. I samspel med andra utvecklar mÀnniskan kunskaper och fÀrdigheter som hon sedan gör till en del av sitt eget tÀnkande och handlande.
Samverkan mellan grundskolan och gymnasiets IV-program : ? en studie utifrÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv
The aim for this study is to investigate how the cooperation between teachers from nine-years compulsory school and comprehensive upper secondary school is organized in a Swedish municipality, based on the formulation in the Swedish curriculum. My idea is to see how the cooperation is organized, when it comes to information about pupils who haven?t passed the qualifications to upper secondary school, especially in Mathematics.Lennart Lundquist?s basic ideas about the qualities of the one who is guided, in this case the teacher, underlie my study when it comes to the directions from the school board.I carried out my study in a Swedish municipality, where I interviewed teachers at two different compulsory schools and one upper secondary school. I also let the school board become a part of my study, as they received a minor questionnaire.The results of my study points out that there is much to be done when it comes to cooperation between the teachers from different school levels. The interviewed teachers points out that they lack knowledge about each other and they ask for more physical meetings to start cooperation.
Stöd till och samverkan till förÀldrar med intellektuella begrÀnsningar : professionellas och mammors perspektiv
Syftet med föreliggande studie var att skaffa fram ett underlag för att frÄn habiliteringens sida kunna vara ett adekvat stöd till professionella, nÀr det gÀller bemötande av förÀldrar, sÀrskilt mammor, med intellektuella begrÀnsningar.För detta syfte behövde vi kartlÀgga de professionellas instÀllning och attityder till förÀldrar med intellektuella begrÀnsningar, men ocksÄ förmedla den bild som mammorna/förÀldrarna har pÄ det stöd de fÄr. I en kvalitativ studie intervjuades Ätta mammor med intellektuella begrÀnsningar om deras syn pÄ det stöd de fÄr. En enkÀtstudie stÀlld till professionella gav kÀnnedom om olika verksamheters arbetssÀtt och utbud av stöd till familjer dÀr en eller bÄda förÀldrarna har intellektuella begrÀsningar. I resultatdelen speglades informationen frÄn mammorna mot enkÀtsvaren. Samverkansaspekter beaktades sÀrskilt noga.
Verka - som i samverka eller motverka? : CO - in cooperate or counteract?
Den 1 januari 2008 infördes ett lagstadgat obligatorium för Sveriges samtliga kommuner att kunna erbjuda medling med anledning av brott i de fall dÀr gÀrningsmannen Àr under 21 Är.Medling Àr ett möte mellan gÀrningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare dÀr parterna ges möjlighet att tala om brottet och dess följder. Syftet med medlingen Àr frÀmst att gÀrningsmannen skall fÄ ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling bygger pÄ filosofin om reparativ rÀttvisa som strÀvar efter försoning och reparation av skada som uppkommer till följd av brottet, istÀllet för att utkrÀva straff av den brottsliga gÀrningen. Ideologin ger sÄledes gÀrningsman och brottsoffer en mer framtrÀdande roll i rÀttsprocessen.Unga lagövertrÀdare möts av ett tvÄfaldigt och komplext system eftersom straffrÀtt och socialrÀtt ska verka sida vid sida med barnets bÀsta i fokus. SamhÀllet har dubbla uppgifter nÀr det gÀller ungdomskriminalitet, och dessa kan i vissa fall framstÄ som svÄrförenliga.
Ămnesintegrering : gymnasielĂ€rares syn pĂ„ Ă€mnesintegrering gĂ€llande matematik och yrkesprogram
Enligt Skolverket (2003) sÄ har yrkeselever lÄg motivation och dÄlig förstÄelse för matematikstudier. Jag vill med detta arbete undersöka hur ett Àmnesintegrerat arbete kan pÄverka denna lÄga motivation och den dÄliga förstÄelsen som finns för Àmnet. I flertalet styrdokument sÄ pÄpekas vikten av samverkan pÄ skolorna för att uppnÄ alla mÄl. Trots detta sÄ förekommer det sÀllan nÄgon samverkan och jag vill dÀrför se nÀrmare pÄ orsaker till detta. Syftet med arbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering gÀllande matematik och yrkesförberedande linjer.
Engagerade deltagare har betydelse för samverkan : "VÄrd- och omsorgscollege- ett utbildningsnÀtverk mellan arbetsgivare och utbildare"
Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn en sociologisk frÄgestÀllning belysa utvecklingenav spel om pengar över tid. Vidare vill vi ocksÄ se hur spelandet övergÄr frÄn sporadiskt spelande till mer vanemÀssigt spelande samt utvecklingen av ettspelberoende och hur detta kan avlösas av en situation utan spel. Vi Àr riktigt intresserade utav processen in i ett spelberoende och vilka faktorer som ligger till grund att en person utvecklar ett spelberoende samt vÀgen ur. Detta Àr inte likavÀl belagt i forskningen och dÀrför har vi valt att uppmÀrksamma det. De frÄgestÀllningar vi kommer att belysa i uppsatsen handlar om vilka förhÄllanden som bidrar till att en person börjar spela om pengar och hur nÄgon tar sig ur sitt spelberoende.
Konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsÀttning : En studie om utformningen av detta arbete i Linköpings stift
Uppsatsen handlar om konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsÀttning och bygger pÄ en praktisk studie som utfördes hösten 2012 i Linköpings stift. I tidigare forskning finns beskrivet personer med funktionsnedsÀttning i förhÄllande till kristen tro samt konfirmation, men funktionsnedsÀttning och konfirmation har inte tidigare beskrivits i förhÄllande till varandra.I vardagligt tal blandas begrepp som exempelvis funktionsnedsÀttning, funktionshinder, handikapp. Enligt Socialstyrelsens definition behöver funktionsnedsÀttning inte innebÀra ett hinder dÄ omgivningen spelar en avgörande roll huruvida en funktionsnedsÀttning innebÀr ett hinder eller inte. Jag anvÀnder mig av definitionen funktionsnedsÀttning i min uppsats. Det pÄgÄr diskussion om att anvÀndning av olika begrepp kan bidra till exkludering.
Bota eller banta? Livet med diabetes i det svenska folkhemmet, 1949?1975
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
FörÀldrasamverkan En jÀmförelse mellan högstadiet och de lÀgre stadierna
Detta examensarbete beskriver förÀldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fÄtt sÄ mycket kunskap om detta Àmne under min lÀrarutbildning. Dess syfte Àr att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer pÄ högstadiet och de lÀgre stadierna och om förÀldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med förÀldrar och förÀldrars engagemang pÄverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lÀrare inför framtida förÀldrakontakt genom att fÄ inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de förÀldrasamverkansformer som Àr vanligast förekommande pÄ bÄde högstadiet och de lÀgre stadierna Àr förÀldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. FörÀldrasamverkan och förÀldrars engagemang pÄverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lÀgre stadierna genom att den pÄ högstadiet Àr mindre och mer formell.
Stödet efter en demensdiagnos: samarbetet mellan kommun och landsting
En demenssjukdom kan ha flera orsaker och risken att drabbas av denna sjukdom ökar med Äldern. Typiska tecken pÄ demenssjukdom Àr att minnet och den intellektuella förmÄgan hos en person gradvis och stadigvarande försÀmras. Behandlingen Àr inriktad pÄ att ge den som fÄtt en demenssjukdom ett sÄ bra liv som möjligt och att bromsa sjukdomens utveckling. För den anhöriga kan det vara svÄrt att acceptera att den nÀrstÄende drabbas av demenssjukdom och det blir en förlust som kan orsaka sorg, allt eftersom den nÀrstÄendes sjukdom fortskrider och personligheten förÀndras. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd som kommunen och landstinget kunde erbjuda till mÀnniskor som drabbats av en demenssjukdom i Äldersgruppen 65 ? 75 Är, samt omfattningen av respektive huvudmans utformning av anhörigstöd.
Samverkan- den vite riddaren? : En kvalitativ forskningsstudie om myndighetssamverkan mot trafficking
The purpose of this study was to examine how the authorities in Sweden collaborate when it comes to discourage trafficking for sexual purposes. More specifically the aim was to find which directives and problems the work of the individual authorities constitute in and how does it affect collaboration with other authorities. The study was based on interviews with six respondents, which have experience working within this field. Three themes were identified: what is collaboration, different perspectives, regulatory frameworks and different fundamental values within the organisations. The study concluded that collaboration is affected by several factors such as the absence of knowledge about trafficking for sexual purposes and the laws which regulate confidentiality, difficulties in defining collaboration as a concept and the authorities different ideas about what have to be done in the context of discouraging trafficking for sexual purposes.