Må bra på äldre dar

Syftet med denna studie är att förstå den erfarenhet och kunskap om samverkan som deltagarna i Må bra på äldre dar - projektet fått i det hälsofrämjande samverkansprojektet. Studien fokuserar på framgångsfaktorer och hinder för samverkansprocessen, hur projektet påverkat maktförhållandena mellan de ideella och offentliga organisationerna, deltagarnas organisatoriska erfarenheter av samverkan, deras uppfattning av arbetsklimatet och upplevelse av KASAM i projektet. Forskning kring hälsofrämjande samverkan bland äldre är sparsam. En kvalitativ ansats användes med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. 11 fokusgrupper genomfördes med 62 deltagare. Intervjuade var representanter för de deltagande organisationerna, äldre och blivande äldre som deltagit. Projektledarens svar på intervjufrågorna redovisades skriftligt. Analys av materialet genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Nio teman framkom vid analys av framgångsfaktorerna: 1. Ledare, eldsjälar, mål, varaktighet, att lyssna mm, 2. offentliga organisationer har störst betydelse, men alla är viktiga, 3. människor möttes och skapade en process som gav flow, 4. delaktighet, 5. gränsöverskridande ett nytt sätt att arbeta, 6. människor och organisationer lärde sig av varandra, 7. nätverksbyggandet ökade i samhället, 8.helhet och sammanhang samt 9. positivt arbetsklimat och ingen stress. Nio teman framkom vid analys av de hinder de olika organisationerna upplevt inom projektet (de äldre och blivande äldre omfattades av fem av dem och projektledarens av sju): 1.bristande stöd och legitimitet, 2. bristande resurser och resursutnyttjande, 3. bristande organisatoriska förutsättningar, 4. ojämlik makt och ekonomiska förutsättningar, 5. otillräcklig förankring, 6. revir och konkurrens, 7. bristande delaktighet och tillit, 8. bristfälliga metoder och 9. stressande arbetsklimat. Deltagarna upplevde delaktighet inom projektet. Både offentliga och ideella företrädare upplevde inte att projektet påverkat de offentliga organisationernas arbetssätt. Projektets legitimitet minskade under projekttiden. Deltagare i projektet fick ny kunskap om att arbeta i samverkan, ny kompetens om att arbeta gränsöverskridande, om vikten av att bygga relationer och skapa nätverk. Projektets arbetsklimat uppfattades både som hälsosamt och stressande. Formuläret SOC 13 användes för att mäta deltagarnas KASAM. Resultatet visare en relativt hög känsla av sammanhang i projektet bland deltagarna. Studien visar på svårigheter att bedriva hälsofrämjande arbete bland äldre. Tecken finns att den offentliga sektorn inte är redo för detta paradigmskifte. Det finns dock mycket att vinna på att initiera hälsofrämjande arbete, social gemenskap utvecklas i ett demokratiarbete med empowerment som metod, ytterst för en hållbar utveckling.

Senaste sökningar:

© 2026 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta