Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

VÄr uppsats syfte Àr att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsomrÄden inom vÄrd- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvÄrdnadspersonal sÄ har det empiriska materialet samlats in frÄn tvÄ olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi anvÀnt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform Àn omvÄrdnadspersonal. Vi menar att Àven om bÄda yrkeskategorierna arbetar utifrÄn samma mÄl, att ge god omvÄrdnad för brukarna, sÄ skiljer sig synen pÄ samarbete som arbetsmetod.

Syftet med studien Àr att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tre frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr utförd med fem rektorer som alla Àr verksamma inom LuleÄ Kommun.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors frukostfrekvens samtorsaken till att frukostmÄlet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet frukostmÄl. Det har Àvenframkommit att skolor som serverar frukost har elever som Àr lugnare och dÀrmed fÄrlÀttare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssÀtt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkÀt med fastasvarsalternativ gÀllande frukostfrekvens och eventuella symptom de brukade ha innanlunch.

I studien har implementeringen av miljo?kvalitetsma?let God bebyggd miljo? varit huvudfokus. Hanteringen pa? nationell, regional och lokal niva? har studerats fo?r att fa? en bred fo?rsta?else om utmaningar vid implementeringen av miljo?kvalitetsma?let. De omra?den som vi fra?mst studerat inom God bebyggd miljo? a?r trafikplanering och urban gro?nstruktur.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utstrÀckning förÀldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingÄr att samverka med förÀldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge förÀldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (LÀroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra förÀldrasamarbete Àr avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick frÄn en kvalitativ hermeneutisk ansats dÀr verktyget self report anvÀndes.Tjugofyra förÀldrar svarade pÄ en enkÀt bestÄende av Ätta frÄgor.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

Ämnesintegrering Ă€r ett av mĂ„nga sĂ€tt att organisera undervisningen pĂ„. Syftet med integreringen Ă€r att kunskap frĂ„n tvĂ„ eller flera Ă€mnen samverkar för att skapa en helhetssyn hos eleven. Syftet med min undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur elever och lĂ€rare uppfattar Ă€mnesintegration samt vilka fördelar och nackdelar lĂ€rare och elever upplever med arbetssĂ€ttet. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med tre stycken elever samt fyra stycken lĂ€rare som undervisar i de gymnasiegemensamma Ă€mnena. Resultatet visar att eleverna upplever att de lĂ€r sig nyttiga saker som de kommer att fĂ„ anvĂ€ndning av i livet.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lÀrares upplevelser av den thailÀndska religionen. Uppsatsens frÄgestÀllningar:· Hur upplever eleverna att de pÄverkas av att gÄ i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med undervisningen i religion pÄ en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailÀndska religionen i skolan? Finns det nÄgra likheter eller skillnader, enligt lÀrare och elever, med svenska skolan hemma, nÀr det gÀller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lÀrarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utstrÀckning pÄ skolan utomlands. Undersökningen visade Àven att lÀrarna upplevde att det fanns mÄnga likheter med religionsundervisningen i Sverige sÄsom kursplaner och Àmnets innehÄll medan de ansÄg dÀremot att det som skiljde dem Ät var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lÀrarledd tid pÄ skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen pÄ olika vis och med olika djup kunskap beroende pÄ hur lÀnge de varit pÄ plats i Thailand..

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Beslutsfattning om militÀra vÄldsmedel varierar med en nations civil-militÀra mönster. Genom att teoretiskt anvÀnda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militÀra relationen kan den ocksÄ beskrivas. Teorin appliceras pÄ Falklandskonflikten och UbÄtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks Àr tid och uppfattning om det strategiska mÄlet som operationen syftar till.  Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militÀra organisationen pÄverkar utformningen av beslut om militÀrt vÄld.

AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Uppsatsens utgĂ„ngspunkt Ă€r samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frĂ„gor. Kontexten Ă€r den samhĂ€lleligaomvandling och de vĂ€lfĂ€rdsförĂ€ndringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom Ă€mnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhĂ€llet.Uppsatsen bygger pĂ„ det emancipatoriska kunskapsintresset vars strĂ€van Ă€r att identifiera orsakertill missförhĂ„llanden och missförstĂ„else som ligger bakom vissa fenomen, i det hĂ€r falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begrĂ€nsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet. Uppsatsen visar att det rĂ„deren oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idĂ©burna organisationerna vet inte huruvidaman Ă€r en röstbĂ€rare eller en serviceutförare.