AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Uppsatsens utgĂ„ngspunkt Ă€r samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frĂ„gor. Kontexten Ă€r den samhĂ€lleligaomvandling och de vĂ€lfĂ€rdsförĂ€ndringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom Ă€mnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhĂ€llet.Uppsatsen bygger pĂ„ det emancipatoriska kunskapsintresset vars strĂ€van Ă€r att identifiera orsakertill missförhĂ„llanden och missförstĂ„else som ligger bakom vissa fenomen, i det hĂ€r falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begrĂ€nsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet. Uppsatsen visar att det rĂ„deren oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idĂ©burna organisationerna vet inte huruvidaman Ă€r en röstbĂ€rare eller en serviceutförare.

Enligt den sociokulturella kunskapssynen Àr det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lÀr sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhÀmtning, utan Àven i social kompetens, och i vÄra styrdokument framgÄr det tydligt att grupparbete Àr en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden Àr dock komplex, och det krÀvs noggrann och medveten planering för att man ska nÄ alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar pÄ uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssÀtt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi dÀr han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementÀr. Syftet med min studie var att, utifrÄn Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod pÄverkar hur eleverna nÄr de avsedda kunskapsmÄlen.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist pĂ„ patientens delaktighet i omvĂ„rdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvĂ„rdnaden ökar Ă€ven vĂ„rdens kvalitĂ©. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begrĂ€nsad omfattning, varför denna studie förvĂ€ntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vĂ„rden. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vĂ„rd efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har anvĂ€nts i studien.

The aim of this bachelor-thesis is to study how the City Library in Norrköping, in collaboration with the outpatient centre, GrÀnden, has assisted people with substance abuse problems through a bibliotherapeutic reading circle known as, MÀnniskor mellan raderna (People between the lines). My theoretical framework is based upon Ruth M. Tews and Berth Danermark?s theories. Tew states that in order to create a well-functioning team consisting of various professional competences, each individual needs to possess certain character traits including the ability to contribute with their unique competence and an openness to receive and absorb the other participants? contributions.

Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer dÀr de misstÀnker att barn utsÀtts för omsorgssvikt utanför förskolans verksamhet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt intervjuer som metod för insamling av empiri. I resultatet framkom flera erfarenheter kring hur förskolepersonal hanterar anmÀlningsplikt, samverkan och mötet med barnen. Det framkom ocksÄ att förskolepersonal frÀmst reagerade pÄ fysiska tecken pÄ omsorgssvikt samt att det upplevdes vara en svÄrighet att avgöra var grÀnsen för omsorgssvikt gÄr. Slutsats blev att personal stÀlls inför en mÀngd svÄrigheter och dilemman vilket gör hanteringen av dessa situationer mycket komplex dÄ mÄnga faktorer pÄverkar och samspelar med varandra.

Requirements engineering is a widespread topic in the research field of informatics. However, there is little research regarding lack of requirements documentation and how it is perceived. The same applies for how requirements engineering in retrospect can be implemented. This is a debated issue on blogs and forums but it has not been reflected in the research area.Therefore, this study concerns research questions regarding how the developers, testers and requirements analyst experience the lack of requirements documentation and how requirements engineering in retrospect can be implemented.To answer these questions, data collection has been conducted through qualitative interviews with individuals affected by this problem in their everyday work.This study has provided an explanation of how the problem is perceived and what the consequences are, both direct and indirect. The impacts are divided into three categories and are presented as, emotional consequences, system implications and consequences regarding re source consumption.

Detta examensarbete handlar om vilka ramfaktorer som avgör hur undervisningen i skolan gÄr till. Det utgÄr frÄn verksamheten kring omrÄdet sexualkunskap som nyligen behandlats i Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 Arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling samt Undervisningen om sex och samlevnad, dÀr Skolverket lyfte fram ett antal punkter som skolan mÄste arbeta mer kring.Min undersökning utgÄr frÀmst frÄn sex intervjuer, tvÄ lÀrarstuderande samt fyra arbetande pedagoger och utifrÄn styrdokumenten Lgr 80, Lpo 94 samt Skolverkets rapport. Sexualundervisningen tar frÀmst sin utgÄngspunkt i barnens frÄgor och de lokala mÄlen. Ofta skapar pedagogen ett samtalsforum dÀr det Àr just elevernas frÄgor som styr vad som tas upp. I det aktuella arbetslaget Àr relationen till Àmnet gott, nÄgot som ansÄgs vara avgörande för framgÄngen med verksamhetsomrÄdet.

The number of students who finished special upper secondary school for pupils with intellectual disabilities without an employment has drastically decreased over the last decades. The purpose of this paper is to increase the knowledge of how career counselors at special upper secondary schools collaborate with the Employment Service, and how the special upper secondary school prepares their pupils for working life. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to career counselors at schools.The result shows that the collaboration appears foremost in the pupils last year in special upper secondary school, and that the special upper secondary schools do not use the Employment Service's assistance to any great extent. In addition, the collaborative process consists of both inhibiting and promoting factors.The results also indicates that the collaboration between the special upper secondary schools and the local labor market can be developed more for the pupils to gain experience from working life..

Musikterapi har funnits genom hela vÄr historia. I detta arbete presenteras den Funktionsinriktade musikterapin, FMT, och mitt praktikarbete med tvÄ adepter (de som fÄr terapi) under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund. Syftet Àr att belysa FMT-metoden och den positiva kraft som metoden har.Det har resulterat i ett arbete om FMT-metodens kapacitet att motivera till rörelse som i sin tur leder till utveckling. Mina adepter har bland annat utvecklat sin andning, stabilitet, rörelseprecision, samverkan och modell/logik. Min slutsats Àr att all rörelse Àr en reaktion pÄ ett intryck som blir till ett motiv, en vilja att utföra en rörelse.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan Àr bra för inlÀrningen och förstÄelsen. Men att bara lÀgga till bilder i ett textmaterial eller tvÀrtom, garanterar ingen förbÀttring. Hur kan text och bild samverka frÄn ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förstÄelsen om funktioner i ett komplext system? Det Àr frÄgan jag stÀller mig i denna studie och avgrÀnsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren Àr framstÀlld av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vÄrd och omsorg.

Handledning av sjuksköterskestuderande Àr ett omrÄde som berör alla kliniskt arbetande sjuksköterskor. Det Àr ett omrÄde som tidigare mest varit en sjÀlvklar del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, men som inte varit direkt synligt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsÀttningar sjuksköterskor upplever att de behöver för att handleda studenter vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU).Metoden bygger pÄ en systematisk litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt granskats och analyserats.Studien identifierade tre huvudkategorier som var förutsÀttningar för sjuksköterskor vid handledning av studenter. Dessa handlar om:samverkankunskap och kompetensorganisatoriska förutsÀttningar och resursbehovTill dessa kategorier framkommer ett antal subkategorier som handlar om att det krÀvs samverkan mellan universitet, VFU-plats, handledare och student. Utbildning och förberedelse av handledare Àr nödvÀndigt för att öka kunskapen om metoder vid handledning.

Vilken kontorsutformning som ger störst arbetstillfredsstÀllelse har lÀnge varit av intresse inom miljöpsykologi. Med syfte att undersöka personlighetens samverkan med arbetstillfredsstÀllelse i enskilda kontor och kontorslandskap genomfördes en enkÀtundersökning.  Denna genomfördes pÄ tvÄ olika kontor inom samma statliga myndighet, en med enskilda kontor (n=74) och en med kontorslandskap (n=52). Personlighet testades genom Big Five Inventory och arbetstillfredsstÀllelsen genom egenkonstruerade frÄgor. Fokus nÀr personlighet undersöktes var dimensionen utÄtriktning. Sammanfattat visar resultatet pÄ en hög arbetstillfredsstÀllelse samt att trivseln var högre i enskilda kontor jÀmfört med kontorslandskap.

Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnÄ de egenskaper som karaktÀriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall anvÀndandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie pÄ Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. SekundÀrdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service HÄkan Viberg har genomförts. Analysen visar pÄ att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, Àven om vissa skillnader har kunnat identifieras.

Syftet med denna uppsats Ă€r att göra en kartlĂ€ggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmĂ€lan om misstĂ€nkta övergrepp. Syftet Ă€r vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn pĂ„ att göra en anmĂ€lan och vad som sker dĂ€r efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda pĂ„ deras uppfattningar och tankar kring en anmĂ€lan till socialtjĂ€nsten. Vi har Ă€ven valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda pĂ„ hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. Övergrepp mot barn Ă€r ett allvarligt samhĂ€llsproblem eftersom att mĂ„nga barn inte fĂ„r den hjĂ€lp de behöver.