Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

Living Lab Àr en öppen innovationsmiljö dÀr innovationer samproduceras, testas och verifieras av anvÀndarna, tillsammans med företag och akademin i en kontext som representerar innovationens tÀnkta anvÀndningsomrÄde. Genom samverkan kan olika vÀrden skapas för företagen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Living Lab skapar vÀrde för företag och vilka vÀrden företag kan identifiera ur de anvÀndarcentrerade aktiviteterna. Uppsatsen karaktÀriseras av en kvalitativ ansats och grundar sig i en explorativ undersökning med djupintervjuer dÀr fyra företag ligger till grund för uppsatsens resultat. Uppsatsen har visat att Living Lab skapat vÀrden för företag genom att de fÄtt mer tilltalande produkter, identifierat nya anvÀndarkategorier och samordnat resurser med företag.

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen frÄn misstanke till anmÀlan och det etiska problemet att anmÀla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen Àr att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrÄn olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser Àven olika yrkesgrupper som Àr delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjÀnst fungerar utifrÄn vÄra informanters svar. Litteratur kring Àmnet berör vi utifrÄn ett brett perspektiv och den pÄvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmÀlningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. VÄrt resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer och enkÀter utifrÄn kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som sjÀlva farit illa som barn.VÄr undersökning pÄvisar att mÄnga barn far illa men att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat.

En av stora organisationers största utmaningar Àr att fÄ verksamheten och dessmedlemmar att gÄ Ät rÀtt hÄll. Att styra en stor organisation, som den offentligasektorn, Àr komplext. Vid organiseringar av stora verksamheter, behöver ledningenkommunicera med tusentals anstÀllda som befinner sig i olika verksamheter och pÄolika nivÄer. Skolan Àr ett exempel pÄ en stor organisation i kris som bestÄr av fleraolika nivÄer och med mÄnga anstÀllda. Den svenska skolan befinner sig i ett kritisktlÀge och blir allt sÀmre.

Genom vÄr undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. VÄrt syfte Àr att visa pÄ hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt pÄ vilket sÀtt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att stÀlla frÄgor och söka svar inom omrÄdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. VÄra olika arkiv verkar som minne i samhÀllet och utifrÄn det material som finns tillhanda kan vi pÄ ett bra sÀtt ta del av vÄr historia, bÄde den stora och den lilla historien gÄr att finna. Det Àr inte brukligt att pedagoger anvÀnder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Studien syftar till att undersöka socialarbetares erfarenheter av att anvÀnda vÄrd- och genom-förandeplaner i socialtjÀnstens missbruksvÄrd. Fokus ligger pÄ socialarbetares upplevelser av vÄrd- och genomförandeplaner som arbetsverktyg, klientens delaktighet, samt samverkan mellan aktörer i samband med planering. Kvalitativa intervjuer av Ätta socialarbetare har ge-nomförts. Resultatet visar att socialarbetarna har olika instÀllning till planerna, samt erfaren-het av en rad möjligheter och utmaningar med arbetsverktyget, delaktighet och samverkan; vilket tyder pÄ en komplexitet. Om och pÄ vilket sÀtt socialarbetarna hanterar intentionerna om vÄrd- och genomförandeplaner och sitt handlingsutrymme som grÀsrotsbyrÄkrat, kan kopplas till huruvida de finner planerna vara meningsfulla, hanterbara och begripliga.

Den nuvarande lÀrarutbildningen innebÀr en tÀtare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd pÄ skolvardagens aktörer kan utlÀsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första Ären har verksamhetens företrÀdare inte tagit det utrymme som Àr framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehÄllet i begreppen vetenskapligt förhÄllningssÀtt och beprövad erfarenhet som var orsaken.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Syftet med studien Àr att förstÄ vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohÀlsa i tvÄ olika elevhÀlsoteam samt hur dessa samverkar och ser pÄ ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohÀlsa. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i tvÄ elevhÀlsoteam. Empirin har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Resultatet har visat pÄ att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohÀlsa och hur svÄrt det Àr att veta hur lÄngt skolans ansvar strÀcker sig. Det har framkommit delade Äsikter om synen pÄ psykisk ohÀlsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhÀlsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohÀlsa.

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielĂ€rare upplever ett Ă€mnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första sprĂ„k och elever som har svenska som sitta andrasprĂ„k. ÄmneslĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta omrĂ„de. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lĂ€rarnas strĂ€van att ge ungdomarna en sĂ„ allsidig gymnasieutbildning som möjligt dĂ€r sprĂ„k och Ă€mne ingĂ„r och som följer lĂ€roplanens uppsatta kommunikativa mĂ„l. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella Ă„tgĂ€rder och dels lokala Ă„tgĂ€rder genomföras. Dessa Ă„tgĂ€rder berör nationella kursmĂ„l sĂ„vĂ€l som genomförande av lokala Ă€mnesövergripande samverkansplaner..

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare Är. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det sjÀlvklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över lÀroplaner och utredningar tillför förstÄelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv pÄ hur man kan förstÄ syftena med samverkansformen arbetslag.

Forskning inom omrÄdet missbruksvÄrd visar att eftervÄrd kan ha betydelse för fortsatt nykterhet/drogfrihet hos individer som varit placerade pÄ behandlingshem. Studiens syfte Àr att belysa eftervÄrd vilket görs genom att jÀmföra hur professionella inom tre kommuners socialtjÀnst uppfattar och beskriver sin kommuns arbete med eftervÄrd och samverkan i relation till eftervÄrd. Studien baserades pÄ nio kvalitativa intervjuer av professionella inom socialtjÀnsten i sin kommun. Resultatet visade att intervjupersonerna frÄn de tre kommunerna definierade eftervÄrd och dess innehÄll pÄ ett liknande sÀtt dÀr boende och sysselsÀttning spelade en stor roll. Resultatet visade Àven att planeringen av eftervÄrden har brister i de tre kommunerna och att samverkan med psykiatrin fungerar dÄligt i samtliga kommuner.

 De senaste Ären kan vi se ett ökat intresse för lÀrande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar mÄnga forskare och beslutsfattare Àr en vÀsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer Àr vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmÄga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige Àr smÄföretag (www.scb.se). SmÄföretag och entreprenörer ses som sÀrskilt viktiga för sysselsÀttning och tillvÀxt i nÀringslivet.

SÀljö (2000) menar att mÀnniskan bÀst lÀr och utvecklas genom kommunikation och interaktion med varandra. Han menar att vi lÀr utifrÄn den situation som vi befinner oss i. Det Àr med utgÄngspunkt i hans tankar som detta arbete framkommit. Det Àr ett arbete som bygger pÄ en kvalitativ undersökning. Genom halvöppna intervjuer har försök gjorts med att försöka fÄ fram hur nÄgra rektorer och lÀrare pÄ nÄgra skolor i Karlskrona kommun samverkar i arbetslag.

Syftet med detta arbete Àr att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lÀrare och elever. UtifrÄn resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbÀttra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och nÀringsliv Àr ett av de viktigaste instrumenten pÄ de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall fÄ en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper pÄ en till programmet kopplad APU. DÄ utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen pÄ företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi Àr en faktor som stÀller till stora bekymmer för att kunna upprÀtthÄlla god kvalité pÄ kommunikation och dokumentation under APU. Detta Àr inte minst viktigt för att utveckla samverkan men ocksÄ för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i sÄ stor utstrÀckning som möjligt.