Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, om deras arbetssÀtt kring naturvetenskap pÄverkas efter pÄbörjad implementering av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap Àr lÄgt, hur ser detta ut bland förskollÀrarna i verksamheten? Studien Àr kvalitativ dÀr förskollÀrarna fÄr besvara skriftligt pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor.    Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollÀrarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs sÄ att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.   Studien visar pÄ att förskollÀrarna anser att deras eget intresse och engagemang Àr betydelsefullt för barns lÀrande. Samt att deras uppdrag numer Àr tydligare och att de har ett bÀttre stöd frÄn lÀroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgÄr Àven i studien att förskollÀrarna anser att naturvetenskap Àr ett svÄrt Àmne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap dÄ de har dÄliga kunskaper kring Àmnet. Men nÄgra förskollÀrare har en allmÀnt positiv instÀllning till att naturvetenskapen har fÄtt en större del i förskolans lÀroplan. .

Grön Flagg Àr ett miljöprogram som anvÀnds inom förskola och skola för hÄllbar utveckling. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar har för kunskap samt hur de fÄtt sin kunskap om Grön Flagg, för att se om det gÄr att vidareutveckla kommunikationen mellan förskola och hem för att fÄ till en bÀttre samverkan. Metodvalet Àr kvalitiativt dÀr tvÄ fokusgrupper med sammanlagt tio förÀldrar frÄn olika förskolor diskuterar frÄgor om Grön Flagg.  Ansatsen Àr hermenuetisk för att fÄ en större förstÄelse för det som sker och sÀgs  i grupperna och för att kunna tolka det.  I resultatet syns att förÀldrarna  har en viss medvetenhet om Grön Flagg men att den Àr inte sÄ detaljerad. Kunskapen de har, har de fÄtt genom förskola och skola via olika möten. Det framkommer ocksÄ att det behövs mer information frÄn förskolan om Grön Flaggs arbete och att förskolan skulle kunna anvÀnda sig av media mer för att synliggöra miljöarbetet.

Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur smÄföretagare kan skapa samverkan och upplevelse med mat som gemensam nÀmnare. För att kunna uppfylla vÄrt syfte har vi valt att studera ett specifikt fall, Gastronomins TrÀdgÄrd, en del av det kvinnliga affÀrsnÀtverket Tankens TrÀdgÄrd pÄ BjÀrehalvön.FrÄgestÀllning: Vilka hinder och möjligheter finns för smÄproducenter i ett affÀrsnÀtverk gÀllande marknadsföring? Hur kan smÄproducenter skapa upplevelser med mat och lokal förankring som redskap?Metod: Det empiriska tillvÀgagÄngssÀtt vi har valt att anvÀnda oss av Àr en blandad undersökningsmetod i form av observationer och kvalitativa djupintervjuer. Det empiriska materialet innefattar fem observationer och tio djupintervjuer samt en gruppintervju. I det teoretiska tillvÀgagÄngssÀttet har vi valt att anvÀnda oss av följande analytiska verktyg; nÀtverksteori och diskursteori, vilka utgör grundpelarna i uppsatsen.Analys: För att klargöra att tidigare forskning kring nÀtverk, marknadsföring och upplevelse inte pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt kan pÄvisa att det finns en pÄtaglig koppling mellan skapandet av upplevelser genom affÀrsnÀtverk, presenteras en genomgÄng av litteratur inom Àmnena.

Families of children with disabilities often have many different contacts with professional representing different principals. This places high demands on their professional work together to meet the needs of families and use resources efficiently. The method used is a literature review which aims to describe what is needed to achieve good collaboration between different professions around families with children with disabilities, and that from an organizational perspective to examine why there are often gaps in collaboration and how this affects the parents' life situation.The theories in this study originated from organizational and sociological theories. The most central concept in this study is collaboration from an organizational perspective. The results show that the interaction is problematic, due to that collaborative organizations often have rules which are incompatible and a lack of accountability on who is liable makes impairment in the interaction.

FrÄgestÀllningen för den hÀr studien Àr: ?Hur fungerar samverkan inom rÀddningstjÀnsten vid en rÀddningsinsats i Stockholms lÀn??. Intervjuer av kvalitativ art har genomförts med personer pÄ olika ledningspositioner vilka arbetar inom de olika rÀddningstjÀnsterna i omrÄdet. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrÄn en modell som Àr framtagen av en hÀndelseprocess av en tÀnkt olycka (Figur 9). Att kunna larma varandras styrkor kortar sannolikt larmhanteringstiden.

BAKGRUND:NÀr man som förskollÀrare möter barn som befinner sig i kris Àr det enligt forskning viktigtatt som förskollÀrare bemöta barn och förÀldrar pÄ ett empatiskt sÀtt. Samverkan medförÀldrarna har stor betydelse för att förskollÀraren ska kunna möta och förstÄ barnets tankar.Att som förskollÀrare möta barn och förÀldrar krÀver ocksÄ styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka nÄgra utvalda förskollÀrares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris.METOD:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuat nio stycken förskollÀrare pÄolika förskolor. Vi har kopplat vÄr studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrÄn olika relationer med omgivningen.RESULTAT:FörskollÀrarna i studien har mött olika krissituationer dÀr barn och förÀldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. FörskollÀrarna Àr nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ. Jag valde att belysa frÄgor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framvÀxt av den svenska skolan med pÄverkan av samhÀllet och de förÀndringar som sker. En del gestaltade förÀndringen i samhÀllssynen kring elever med sÀrskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av sÀrskilt stöd samt begreppet en skola för alla. HÀr Ätergavs Àven vilka normativa krav som stÀlls pÄ skolledare och hur ett framgÄngsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som anvÀnts för empirisk insamling Àr den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit tvÄ skolledare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som vÀldigt viktig i verksamheten för bÄde elever, lÀrare och rektorer.

Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet Àr att undersöka hur olika professionsföretrÀdare för yrken nÀrliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföretrÀdare nÀra förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förvÀntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. DÀrtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lÀra och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta personer.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Psykisk ohÀlsa bland barn kan visa sig som depression, Ängest, huvudvÀrk men Àven som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hÀlsa Àr nÄgot som kÀnnetecknas av lycka och vÀlbefinnande. Det krÀvs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hÀlsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med Ätta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Professionella har svÄrt att upptÀcka barn till psykiskt sjuka och fÄr pÄ sÄ sÀtt svÄrt att informera barnen om vad det innebÀr att ha en psykiskt sjuk förÀlder samt att ge hjÀlp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn Àr svag av mÄnga olika anledningar sÄsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svÄrt för organisationerna att fÄnga upp barnet och ge den hjÀlp och de stöd som behövs. Skolan Àr en vÀrld dÀr barn till psykiskt sjuka ibland upptÀcks, oftast genom bristfÀlliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det hÀnder att barnen sjÀlva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att fÄ hjÀlp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjÀlpa barn till psykiskt sjuka men det krÀvs fortsatt forskning inom Àmnet för att förhoppningsvis finna en lösning pÄ samverkansproblematiken och pÄ sÄ sÀtt kunna nÄ ut till och hjÀlpa fler barn till psykiskt sjuka..

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.