Uppsatsens syfte Ă€r att kartlĂ€gga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssĂ€songen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kĂ€nnetecknat detta arbete.För att fĂ„ svar pĂ„ uppsatsens syfte och frĂ„gestĂ€llningar valdes teoretiska utgĂ„ngspunkter inom organisationsstruktur och nĂ€tverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs nĂ€ringsliv valdes ut för intervju, dĂ€r de har svarat pĂ„ frĂ„gor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frĂ„gor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE.Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn pĂ„ att ÅRE ska bli en hĂ„llbar Ă„ret runt-destination men framhĂ„ller Ă€ven att det finns arbete att utföra innan man nĂ„r dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hĂ„llbar barmarkssĂ€song. UtifrĂ„n intervjuerna framkommer det strategiska frĂ„gor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnĂ„ Vision 2020:s mĂ„l om en konkurrenskraftig barmarksprodukt.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) Àr genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har pÄ senare tid uppmÀrksammats med ökande antalet diagnoser. PrimÀra ADHD symptom kan behandlas framgÄngsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och fÄ stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer nÀr vuxna med ADHD behöver hjÀlp uppstÄr hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestÄende symptom i vuxen Älder Àr ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgÄngsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Bakgrund: Antalet Àldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhÀllet. Nationella satsningar pÄgÄr för att Ästadkomma en sammanhÄllen vÄrd och omsorg för de multisjuka Àldre.Syfte: Att beskriva primÀrvÄrdslÀkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka Àldre i ordinÀrt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inlÀggning i slutenvÄrden.Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer dÀr sammanlagt 15 sjuksköterskor och lÀkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering.Resultat: Informanterna anser att flera faktorer pÄverkar om de multisjuka Àldre kan vÄrdas kvar hemma, samverkan mellan primÀrvÄrdslÀkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivÄ i ordinÀrt boende krÀver ocksÄ andra resurser. En medicinsk vÄrdplanering underlÀttar men eftersom de mest sjuka Àldres tillstÄnd snabbt kan förÀndras behöver de regelbundna hembesök. Detta Àr en förutsÀttning för att den medicinska sÀkerheten ska tryggas, sÀrskilt efter utskrivning frÄn slutenvÄrden.  En utebliven planering och bristande information till patient och nÀrstÄende ökar risken för sjukhusinlÀggningar som hade kunnat undvikas.

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

En av de mest debatterade politiska frÄgorna de senaste Ären har varit den pÄstÄtt kraftiga ökningen av antalet sjukskrivningar. Parallellt med sjukskrivningarna har Àven antalet förtidspensionÀrer ökat. En grupp som inte uppmÀrksammas lika ofta av varken politikerna eller medierna Àr de mÀnniskor som bÄde Àr sjukskrivna och arbetslösa, och det Àr den gruppen som vÄr uppsats kommer att kretsa kring. Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera försÀkringskassans och arbetsförmedlingens samverkan kring den gemensamma kundgruppen sjukskrivna arbetslösa. Denna samverkan har bedrivits i Uppsala lÀn sedan september 2003.

Sambandet mellan emotionell intelligens och konflikthantering Àr ett relativt outforskat omrÄde, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivÄn av emotionell intelligens har nÄgon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. MÀtinstrumenten ?The Assessing Emotion Scale? och ? The Dutch Test for Conflict Handling? anvÀndes pÄ 100 studenter för att bedöma graden av emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med sÀkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, dÀremot fanns ett starkt samband mellan ?Samverkan? och ?Kompromiss? till nivÄ av emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos mÀn.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

The aim of this bachelor thesis is to examine the collaboration between school librarians and teachers in primary school, in order to illustrate how the two professions can work together, how they see their own roles and how they look at the other professionalsŽ roles. We also discuss earlier studies in LIS concerning collaboration between teachers and librarians. The method of investigation is qualitative interviews with practicing school librarians and teachers, we interviewed three school librarians and three teachers from three different schools in the same county.  As a basis of the discussion and analysis Andrew Abbott's theory of professions is used. The thesis shows that collaboration differs between the schools.

Syfte. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med aktörer inom arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen [AF].Metod. Kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerad intervjuguide anvÀndes vid datainsamling dÀr Ätta legitimerade arbetsterapeuter deltog. Arbetsterapeuterna arbetade pÄ AF i tvÄ olika regioner i Sverige.

Denna C-uppsats syfte Àr att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjÀnst, frivÄrd, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vÄrdcentraler, i LuleÄ kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten Àr att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig pÄ tre individuella intervjuer samt tre gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Vi har undersökt hur förskollÀrare och grundskollÀrare förhÄller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gÀllande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten stÄr det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med förÀldrarna och vi undrade vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i sÄ fall var mellan skolorna. För att ta reda pÄ det gjorde vi en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare. Det framkom att bÄde för- och grundskollÀrarna samarbetade med förÀldrarna men pÄ olika sÀtt. För förskollÀrarna lÄg vikten pÄ att utveckla en öppen, tillitsfull, Àrlig och nÀra relation med förÀldrarna dÀr dörren var öppen för förÀldrarna att ha inflytande över verksamheten.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

Under 1900-talet har synen pÄ ideella organisationer och deras roll i samhÀllet skiftat. FrÄn att ha varit de som i stort sett stod för samhÀllets sociala omsorg till att ha en marginal roll under vÀlfÀrdsstatens storhetstid Àr de nu Äter pÄ framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det frÄn regeringens sida lagt allt mer fokus pÄ att stÀrka kommunernas stöd till anhöriga som vÄrdar Àldre och sjuka, och framförallt pÄ att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att fÄ del av pengarna Àr att kommunerna ska anvÀnda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av SkÄnes kommuner bedrivs det sedan Är 2005 ett sÄdant projekt och uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrÄn teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

Uppsatsen stÀller frÄgan om teorin d.v.s. nu gÀllande doktriner stÀmmer överens med verklighetenoch i fall de inte stÀmmer överens ? vad skiljer de Ät? Inledningsvis görs en kort tillbakablick överhur samverkan mellan US Army och US Air Force har genomförts sedan andra vÀrldskriget. Uppsatsensfallstudie omfattar de bÄda försvarsgrenarnas samverkan och syn pÄ Airpower under Irakkriget2003. Uppsatsen avslutas med en diskussion rörande den svenska försvarsmaktens möjligheteroch förmÄga nÀr det gÀller integrering av markstridskrafter och flygstridskrafter.FrÄgestÀllningar som besvaras Àr:? Existerar det doktrinÀra avvikelser mellan US Air Force och US Army vad gÀller synen pÄAirpower och dess tillÀmpning?? Finns det skillnader mellan rÄdande doktriner och hur samverkan mellan luft- och markstridskrafterhar genomförts i en skarp operation?? Hur lÄngt har den amerikanska försvarsmakten kommit inom luft-markintegrationen?? Finns det andra faktorer som styr upptrÀdandet Àn doktriner?? Vilka slutsatser frÄn studien kan den svenska försvarsmakten ha nytta av i sin utvecklinginom omrÄdet luft-markintegration?Slutsatsen Àr att det fortfarande existerar skillnader mellan US Army och US Air Force sÄvÀl ideras doktriner som i deras tillÀmpning under krig.