Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Samverkan i strategiska nĂ€tverk kan ge bĂ„de positiva och negativa konsekvenser för de företag som deltar. Ökad kunskap om dessa konsekvenser kan bidra till att skapa fler framgĂ„ngsrika nĂ€tverk. Syftet med denna uppsats var att förklara samverkan mellan företag i strategiska SME-nĂ€tverk genom att undersöka olika fördelar och nackdelar som pĂ„verkar företagens vilja att samverka och dĂ€rmed Ă€ven nĂ€tverkets framgĂ„ng. Fallstudien av nĂ€tverket BDX visade att företag som naturligt Ă€r konkurrenter kan vinna fördelar genom att samverka, att det kan löna sig för företag att konkurrera tillsammans. Genom att utföra intervjuer och telefonenkĂ€ter samlades data in inom nĂ€tverket BDX.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur personalen pÄ familjeförskolan och personal pÄ förskolor i omrÄdet ser pÄ familjeförskolans verksamhet och dess funktion. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur samarbetet mellan familjeförskolan och förskolor i omrÄdet fungerar. Mina frÄgestÀllningar har varit att ta reda hur personalen pÄ familjeförskolan respektive förskolepersonalen i samma omrÄde definierar sin egen samt den andres verksamhet och funktion. Vidare har min frÄgestÀllning handlat om vilka skillnader mellan de bÄda verksamheterna som personalen uppfattar att det finns. Jag har ocksÄ i min frÄgestÀllning undrat hur samarbetet fungerar.Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har jag fÄtt ett resultat som visar att personalen pÄ förskolor i omrÄdet dÀr familjeförskolan ligger inte vet sÀrskilt mycket om familjeförskolans verksamhet.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att med hjÀlp av en mindre grupp vÀgledare frÄn komvux, försÀkringskassan och AF, ta reda pÄ hur de upplever sin yrkesroll i vÀgledningssammanhang. Vi Àr ocksÄ intresserade av hur dessa vÀgledares samverkan Àr med andra myndigheter. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju med hjÀlp av en intervjuguide. Vi valde vÀgledare frÄn olika omrÄden för att fÄ variation av informanternas berÀttelse av samma verklighet. VÄrt resultat i vÄr studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fÄtal har vid nÄgra tillfÀllen samarbetat med nÄgon myndighet.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

LÀrare har enligt 14 kap. 1§ SoL skyldighet att anmÀla till socialnÀmnden vid misstanke om att barn far illa. Trots att anmÀlningsskyldigheten Àr absolut, visar forskning att enbart ca 20 % av alla misstÀnkta fall anmÀls. Syftet med undersökningen var att utifrÄn nÄgra lÀrares och en socialsekreterares perspektiv ge förstÄelse för anmÀlningsskyldigheten. Anledningen till att bÄdas perspektiv undersöktes lÄg i det faktum att lÀrarnas anmÀlningsskyldighet i stor grad pÄverkar socialtjÀnstens arbete.

StÄhlgren, Johanna (2010) Handledarnas och lÀrarnas roller under bedömningsprocessen vid APU (Instructors and teachers functions during the process of rating at the workplace training) Skolutveckling och ledarskap, 180 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att jag ska undersöka lÀrarnas och handledarnas roller under bedömningsprocessen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) pÄ Hotell och Restaurangprogrammet vid tre olika gymnasieskolor i VÀstra Götalands lÀn, samt hur deras kommunikation sker. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med bÄde handledare ute pÄ arbetsplatser och yrkeslÀrare pÄ HR-programmet, eftersom jag dÄ kan fÄ sÄ utförliga svar som möjligt och att de fÄr chans att prata öppet om sina upplevelser och erfarenheter. I resultatdelen framkommer det att skolorna arbetar olika vid APU:n och att handledarna fÄr olika underlag ifrÄn skolorna om hur de ska bedöma eleverna. Men det har skett förÀndringar och ytterligare förÀndringar kommer att ske dÄ en bÀttre samverkan mellan skolorna i VÀstra Götaland Àr pÄ gÄng. Handledarnas och lÀrarnas syn pÄ kommunikationen vid APU skiljer sig ocksÄ Ät, dÄ handledarna saknar en bÀttre kommunikation.

BÄde den nationella och den lokala överenskommelsen i Göteborgs stad har som mÄl att stÀrka de idéburna organisationernas oberoende roll som opinionsbildare och röstbÀrare samt att öka mÄngfalden av utförare och leverantörer inom offentliga tjÀnster. I samband med detta har Forum sett upphandling och föreningsbidrag som otillrÀckliga samverkansmodeller mellan ideell och offentlig sektor. De skapade en ny samverkansform, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), dÀr sektorerna tillsammans ska definiera samhÀllsutmaningar, forma insatser, nÄ gemensamma mÄl och sluta avtal. Göteborgs första IOP-avtal ingicks mellan Social resursförvaltning, Göteborgs Stadsmission, FrÀlsningsarmén och BrÀcke Diakoni i syfte att nÄ gemensamma mÄl i form av dagcentral och nattplats för ekonomiskt utsatta EU-medborgare, vintern 2013. Uppsatsens syfte Àr att undersöka organisationernas syn pÄ samverkan genom detta IOP-avtal och ta reda pÄ i vilken omfattning de bedömer att idéburna organisationers pÄverkansgrad och delaktighet inom samhÀllsutveckling har stÀrks genom IOP samt vad konsekvenserna har varit.

SammanfattningEn central uppgift för förskollÀrarna Àr att i nÀra samarbete med vÄrdnadshavarna stimulera och vÀgleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nÀra och förtroendefullt samarbete med vÄrdnadshavare. För ett nÀra samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlÀmning mellan förskolan och hemmet förvÀntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollÀrare och vÄrdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollÀrare för att etablera ett gott samarbete med vÄrdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger pÄ enskilda intervjuer med 4 vÄrdnadshavare och 4 förskollÀrare.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nÄ upp till skolans olika mÄl; kunskapsmÄl och sociala mÄl. Vad vi blev extra nyfikna pÄ var om de olika mÄlen har samma prioritering. Studien syftar Àven till att undersöka hur viktigt det Àr att samarbetet mellan resursskola, hemskola och förÀldrarna fungerar. För att genomföra studien sÄ valde vi att utföra intervjuer med en lÀrare, en specialpedagog och omrÄdeschefen som alla Àr kopplade till den hÀr resursskolan. Empirin frÄn intervjuerna har vi sammanstÀllt i en resultatdel utifrÄn tre teman; skolans mÄl, miljöer för lÀrande och samverkan/relationer.

Skollagen sÀger att gymnasieskolans grundlÀggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning frÄn Är 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhÄllande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, SamhÀllsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssÀtt och organisation kring praktikverksamhet. FrÄgestÀllningarna rör hur arbetssÀtt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan Àr byrÄkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin Àr att uppfylla de för organisationerna i förvÀg satta mÄlen.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, om deras arbetssÀtt kring naturvetenskap pÄverkas efter pÄbörjad implementering av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap Àr lÄgt, hur ser detta ut bland förskollÀrarna i verksamheten? Studien Àr kvalitativ dÀr förskollÀrarna fÄr besvara skriftligt pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor.    Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollÀrarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs sÄ att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.   Studien visar pÄ att förskollÀrarna anser att deras eget intresse och engagemang Àr betydelsefullt för barns lÀrande. Samt att deras uppdrag numer Àr tydligare och att de har ett bÀttre stöd frÄn lÀroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgÄr Àven i studien att förskollÀrarna anser att naturvetenskap Àr ett svÄrt Àmne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap dÄ de har dÄliga kunskaper kring Àmnet. Men nÄgra förskollÀrare har en allmÀnt positiv instÀllning till att naturvetenskapen har fÄtt en större del i förskolans lÀroplan. .