Syftet med denna studie Àr att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmÀn för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de Är som har passerat har de upprÀttat individuella vÄrdplaner för ca 40 personer. FrÄgestÀllningarna i denna studie Àr inriktade pÄ att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsÀttningarna har varit för att fÄ till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivÄ av samverkan man har nÄtt samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara studiens frÄgestÀllningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt Ätta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik pÄ kandidatnivÄ. Högskolan i GÀvle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anstÀllda pÄ en kommun i södra Norrland.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstÄ elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda pÄ detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, dÀr jag har tillÀmpat en hermeneutisk ansats. För att fÄnga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat pÄ eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio Är.

Syftet med Barnahus Ă€r att barn som misstĂ€nkts blivit utsatt för vĂ„ld eller övergrepp ska i en trygg och barnvĂ€nlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjĂ€lpa barnet genom stöd och insatser att bemĂ€stra utsattheten. Studien grundas pĂ„ kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingĂ„r i studien representerar SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rĂ€ttigheter tillĂ€mpas i utredningsprocessen. Resultatet pĂ„visar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmĂ€ssig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna Ă€r en förutsĂ€ttning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.

Syftet med studien var att undersöka hur samverkan pÄverkar bemötandet gentemot brukare i kontakt med psykiatrins olika instanser. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med personal inom landstingets akutpsykiatriska avdelningar och kommunens socialpsykiatri. Materialet analyserades utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys med stöd i Honneths erkÀnnandeteori och tidigare forskning. Resultatet pÄvisar att samverkan mellan dessa olika psykiatriska instanser inte fungerar som det ska och att detta pÄverkar brukaren negativt. Det finns en tendens att brukarna faller mellan stolarna.

AbstraktFör att anvÀnda vÄrdresurserna pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt Àr samarbete mellan olika aktörer viktigt. SÀrskilt viktigt blev det i glesbygdsomrÄden dÀr befolkningsunderlaget Àr lÄgt och offentlig serviceverksamhet skulle bedrivas. För att kunna ge detta till befolkningen behövdes samverkan mellan olika aktörer. I NÀrvÄrd Frostviken bedrevs verksamheten med en samverkan mellan kommun och landsting. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas uppfattning/upplevelse av en organisationsmodell dÀr kommun, sjukvÄrd och ambulans Àr integrerad.

Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförÀndring som verksamheten innebÀr samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten pÄverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn polis, Äklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare frÄn tvÄ Barnahus. Resultatet visade pÄ att informanterna upplevde att deras yrkesroll stÀrktes genom förvÀntningar frÄn de andra myndigheterna. De gav Àven uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förstÄelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan pÄverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling pÄ fritidshemmet.Syftet med denna studie Àr att i viss mÄn studera vad rektorer men frÀmst vadpedagoger och vÄrdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregÄende och gÀllande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur sÀger om Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv i uppsatsen Àr detsociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn lÀrande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi pÄ kommunikation och det lÀrandesom sker mellan pedagoger och vÄrdnadshavare nÀr eleven sÀtts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frÄgeformulÀr till vÄrdnadshavare, pedagoger ochrektorer pÄ fyra utvalda skolor samlades en mÀngd data in för att kunna belysa dettaomrÄde.

Sammanfattning Titel: Samverkan pÄgÄr ? Stanna till vid HÄllplats 8 Engelsk titel: Collaboration in progress ? please wait! NivÄ: Magisteruppsats i socialt arbete, maj 2007 Författare: Michael Andersson och Iréne Davidsson Handledare: Oscar Andersson Problem: I takt med att organisationer har blivit alltmer komplexa och beroende av varandra, har ocksÄ samarbete och samverkan kommit i centrum. Denna studie Àr unik, dÀrför att det inte tidigare har gjorts nÄgon utvÀrdering av samverkans- och nÀtverksarbetet mellan socialförvaltning, skola och polis. Vi ska i den hÀr uppsatsen se nÀrmare pÄ samverkan mellan tre olika organisationer; socialtjÀnst, skola och polis i stadsdelen RosengÄrd i Malmö. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa framgÄngsfaktorer och brister i samverkan och nÀtverksarbetet kring socialtjÀnstens öppenvÄrdsarbete bland unga kriminella pÄ RosengÄrd.

Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lÀrare upplever hur samverkan fungerar i det dagliga arbetet pÄ skola och fritidshem. Vi har intervjuat fyra lÀrare och fyra fritidspedagoger pÄ en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi anvÀnt oss av som metod för att fÄ kunskap om den intervjuades situation. Eftersom samverkan mellan vÄra blivande yrkesroller som fritidspedagog respektive lÀrare i de tidigare Ären, kommer att fylla en stor funktion i vÄr vardag, sÄ vill vi fÄ en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och fÄ mer kunskap i omrÄdet. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och fritidshemmet.

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

DÄ samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser frÄn fler organisationer Àn en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbÀttra för den enskilde klienten. Syftet med vÄr studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förÀndrat samverkan mellan kommun och landsting nÀr det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, dÀr fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som anvÀndes var case managment samt systemteori. VÄra slutsatser Àr att tillvÀgagÄngssÀttet bör förÀndras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagÀndringen kan ses, bÄda organisationerna lÀgger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig nÀr SIP anvÀnds samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsomrÄden..

Vi har utfört en kartlÀggning av Hageby familjecentral med fokus pÄ hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavÄrdscentral och socialtjÀnsten. Vi har utgÄtt frÄn de teman som framkommit utifrÄn tvÄ enkÀtundersökningar respektive tvÄ gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen pÄ familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mÄl, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat frÄn vÄra informanter och sedan kopplat vÄrt resonemang till aktuell litteratur.

Utökad samverkan eller Partnering, som det Àven kallas, utvecklades i USA i slutet pÄ 1980-talet med ambitionen att fÄ byggsektorns aktörer att i högre grad samarbeta i stÀllet för att bestÀllare och entreprenör skulle hamna i motsatsförhÄllande till varandra. I denna rapport kommer jag att beskriva vad utökad samverkan Àr för nÄgot ur ett allmÀnt perspektiv. Men jag kommer Àven att titta pÄ hur man frÄn Trafikverkets hÄll ser pÄ samverkansformen och hur erfarenheterna av detta Àr inom Trafikverket Investering Nord. Trafikverket bildades den 1 april 2010 som en sammanslagning mellan Banverket och VÀgverket. I dagslÀget pÄgÄr arbetet ute i Trafikverket för att hitta den optimala organisationen frÄn tidigare tvÄ separata verksamheter.