Den hÀr studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som pÄverkar samverkan. Studien efterstrÀvar ocksÄ att utforska upplevelsen av hur samverkan pÄverkar mÄlet att uppnÄ bÀttre arbetsmetoder kring barn som misstÀnks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i Ätta stycken teman. De teman som kunde urskiljas Àr: öppet klimat pÄ kort tid, natt och dag, spindlarna i nÀtet, ringar pÄ vattnet, en frÄga om instÀllning, Barnahus Àr allas hus, tydlighet Àr husets vÀggar och nÄgot bra pÄ spÄren.

Att samverka vid socialt arbete Àr ett aktuellt tema eftersom tvÄ nya lagrum har tillkommit under de senaste Ären. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rÀtt till social trygghet, jÀmlika levnadsvillkor och sjÀlvbestÀmmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, dÀr respondenternas svar har jÀmförts betrÀffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

VÄrt syfte med denna kandidatuppsats Àr att undersöka hur socialtjÀnsten och psykiatrin resonerar kring samverkan dem emellan. Vi har undersökt samarbetet mellan olika socialtjÀnstkontor i Göteborg och Psykiatri Sahlgrenskas Psykosmottagningar, som innefattar bÄde öppen och slutenvÄrd, kring personer med psykiska funktionshinder/psykisk sjukdom som Àr i behov av stöd och insatser frÄn bÄda huvudmÀnnen. För att undersöka ovanstÄende formulerade vi tre frÄgestÀllningar som belyser vad psykiatrihandlÀggarna inom socialtjÀnsten kontra kuratorerna inom psykiatrin tycker Àr god respektive dÄlig samverkan, vad de anser att det finns för eventuella hinder/svÄrigheter i samverkan dem emellan samt vad det mÄste finnas för förutsÀttningar/möjligheter för en god samverkan dem emellan. Vi studerar Àven faktorer inom verksamheterna som pÄverkar och styr samverkan.Det empiriska materialet bygger pÄ enskilda kvalitativa intervjuer med tre kuratorer frÄn psykiatrin och tre psykiatrihandlÀggare frÄn socialtjÀnsten, dÀr samtliga har erfarenhet av att arbeta med psykossjukdomar. Intervjupersonerna valdes utifrÄn ettmÄlinriktat urval.

Syftet med studien Àr att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsÀttningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. De professionella arbetar inom tvÄ verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring mÄlgruppen. Metoden vi anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna bestÄr av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Resultatet har analyserats med hjÀlp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomÀn, integration, profession, handlingsutrymme och med hjÀlp av litteratur frÄn kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet Àr: Samverkansprocessen fungerar bra och Àr vÀl integrerad mellan de tvÄ studerade organisationerna.Samverkan Àr uppbyggd utifrÄn gemensamt uppsatta mÄl och tydliga roll- och ansvarsomrÄden.FörutsÀttningar för samverkan Àr tillrÀckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förstÄelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper Àr betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bÀttre förutsÀttningar för samverkan mellan de tvÄ organisationerna, dÄ arbetsmodellen skapar bÀttre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring mÄlgruppen Àr viktig dÄ individerna har komplexa behov och ett sammanhÄllet stöd Àr en förutsÀttning för att individernas behov ska tillgodoses pÄ bÀsta sÀtt.

Samverkan sker i mÄnga olika former och inom mÄnga olika omrÄden. I mÀnniskohanterande yrkeskategorier sÄ som skola och socialtjÀnst bedrivs samverkan ofta med mÄlsÀttningen att tillsammans med andra parter hjÀlpa en individ som behöver nÄgon form av insats frÄn samhÀllet. Men Àven om mÄnga vill samverka för att en gemensam insats Àr nödvÀndig sÄ Àr lÄngt ifrÄn alla positivt instÀllda till samverkan. Varför? Jo för att det mÄnga gÄnger inte fungerar pÄ ett önskvÀrt sÀtt.

BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med förĂ€ldrarna samt vilka samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder förĂ€ldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för förĂ€ldrasamverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger. FörĂ€ldrasamverkan Ă€r att informera förĂ€ldrarna och att bemöta förĂ€ldrarna. De samverkansformer som beskrivs Ă€r daglig kontakt, dokumentation, förĂ€ldramöte samt förĂ€ldrarĂ„d. Även svĂ„righeter i samverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till samverkan med förĂ€ldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem intervjuer med enhetschefer för HVB- hem. Dessa verksamheter Àr behandlingsverksamheter dÀr huvuddelen av klienterna utgörs av barn och ungdomar, men det förekommer Àven vuxna som klienter. Samtliga verksamheters huvudfokus ligger pÄ familjebehandling och Àr sÄ kallade utförarverksamheter vars uppdragsgivare Àr socialtjÀnsten. SocialtjÀnsten Àr den huvudsakliga samverkanspartnern,men det förekommer Àven kontakter med andra myndigheter sÄsom skola, sjukvÄrd, Migrationsverk, polis och kriminalvÄrd. Studiens syfte Àr att beskriva den problematik som enhetscheferna upplever i samverkan med socialtjÀnst och andra myndigheter.

Studiens syfte var att beskriva och analysera upplevelsen av ett lÀrande mellan olika yrkesaktörer i ett vÀlfungerande rehabiliteringsteam samt vilken betydelse aktörernas lÀrande har för att samverka. FrÄgestÀllningarna var:? Hur upplever aktörerna i ett rehabiliteringsteam ett lÀrande? ? I vilken grad upplever teamaktörerna en personlig utveckling genom teamarbete?? Vilka möjligheter respektive svÄrigheter upplevs av teamaktörerna dÄ man samverkar runt en rehabiliteringspatient? Urvalet hÀmtades frÄn en vÄrdcentral i VÀstsverige dÀr samtliga aktörer frÄn ett och samma team studerades. Vi anvÀnde oss utav en kvalitativ metod och samlade in materialet genom sju intervjuer. Med en empiristyrd tematisk analys delade vi upp resultatet i tre teman.

Detta Ă€r en vetenskaplig essĂ€ dĂ€r jag undersöker och reflekterar kring frĂ„gor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har anvĂ€nt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fĂ€lt och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans vĂ€rld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idĂ©erna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vĂ„r speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen fĂ„r sin legitimitet i skolans fĂ€lt.

Den 15 mars 2012 kolliderade ett norsk militÀrflygplan i Skandinaviens mest otillgÀngliga terrÀng och insatsen i samband med detta innefattade mÄnga myndigheters resurser och personal.Syftet med arbetet Àr att studera samordning av resurser vid extraordinÀra hÀndelser, identifiera eventuella brister och kartlÀgga uppföljning och erfarenhetshantering. Dessutom undersöka hur samverkan mellan Försvarsmakten och civila aktörer uppfattades av deltagarna under arbetet efter Herkuleskraschen.Studien bygger pÄ sÄvÀl litteraturstudier, som intervjuer med deltagare som var delaktiga i samverkansprocessen och fortfarande direkt involverade i arbetet. De aktörer som deltagit i studien Àr Statens haverikommission, Polisen och Försvarsmakten.Arbetet visar att det rÄder otydliga ansvars- och ledningsförhÄllanden nÀr en olycka av denna karaktÀr intrÀffar. Vidare var uppgiftsformuleringen till Försvarsmakten bristfÀllig och det var svÄrt att etablera en ledning initialt under insatsen. Emellertid fungerade samordning och samverkan pÄ verkstÀllandenivÄ bra och en tillit mellan aktörerna utvecklades under arbetet. .

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). FörÀlder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, rÀddningstjÀnsten, har valts för att undersöka om statistiskt gÄr att faststÀlla om samverkan mellan kommuner pÄverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för rÀddningstjÀnsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sÀtt att organisera den kommunala rÀddningstjÀnsten. De tre organisationsformerna speglar tre sÀtt att förhÄlla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner Àr de som valt ett offentligtrÀttsligt samarbete sÄsom kommunalförbund eller gemensam nÀmnd.

Med syftet att utveckla den kommunala hemsjukvÄrden har representanter frÄn kommun, svenska kyrkan samt primÀrvÄrden startat ett samverkansprojekt. Detta för att se om samverkan kan öka möjligheterna att tillgodose den palliativa patienten och dess nÀrstÄendes behov. Denna samverkan startade dÄ parterna upplever att palliativ vÄrd Àr en komplex vÄrd med mÄnga behov hos patienter och nÀrstÄende. Ambitionen Àr att se om samverkan kan öka förutsÀttningarna för att bÀttre tillgodose de existentiella och andliga behoven dÄ det ofta saknas kunskap om hur och vem som bÀst kan hjÀlpa patienten och dess nÀrstÄende att hantera dessa frÄgor.Syftet Àr att beskriva samordnarnas erfarenhet av samverkan mellan kommun, primÀrvÄrd och Svenska kyrkan inom den palliativa hemsjukvÄrden. Sju semistrukturerade intervjuer med samordnare för de lokala samverkansgrupperna genomfördes, datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalysI resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella pÄ socialtjÀnsten, mödravÄrden och specialistmödravÄrden beskriver sitt möte med gravida kvinnor med missbruksproblematik, samt hur samverkan i det professionella nÀtverket skildras. VÄra frÄgestÀllningar handlade om hur de professionella bemöter de gravida kvinnorna med missbruksproblematik för att fÄ dem att upprÀtthÄlla en alkohol- och drogfri graviditet samt hur de professionella ser pÄ samverkan och vilken betydelse de anser att samverkan har nÀr det gÀller den beskrivna mÄlgruppen. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och genomförd genom Ätta semistrukturerade intervjuer med nio personer som i sina yrken arbetar med den valda mÄlgruppen. Fyra av dem arbetar som kuratorer pÄ Mödra-barnhÀlsovÄrd, familjecentral eller specialistmödravÄrd, tvÄ av dem som barnmorskor pÄ Mödra-barnhÀlsovÄrd och tre av dem som socialsekreterare inom socialtjÀnsten. Teorier om makt har anvÀnts för att tolka det insamlade materialet som behandlar relationen mellan professionell och klient, förhÄllandet mellan det professionella nÀtverket samt mellan instanserna som möter klientgruppen.

Encouragement to develope an individual pictorial and figuratve language in combination with theoretical learning simplifies the process of learning.