Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt kring samverkan mellan myndigheter i och utanför rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller brottsofferfrÄgor. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr traditionell juridisk metod, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten samt doktrin. Vi har Àven deltagit i seminarium angÄende stöd till unga brottsoffer samt genomfört informationssökning via Internet. Uppsatsen behandlar vilka myndigheter och organisationer som en brottsdrabbad kan komma i kontakt med. Vi beskriver socialtjÀnstens ansvar för brottsoffer och vilka problem som kan uppstÄ vid eventuella insatser för brottsoffer.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom sÄvÀl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var Àven att belysa deras Äsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet pÄ lÀrarlegitimation. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjÀnst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att dÀrigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbÀttra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ representanter ifrÄn varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna C-uppsats Àr skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, LuleÄ tekniska universitet. NÀtverk som fenomen har slagit igenom pÄ olika plan i samhÀllet och en specifik typ av nÀtverk Àr strategiska multilaterala SME- nÀtverk. Dessa nÀtverk bestÄr av smÄ och medelstora företag som tillsammans försöker nÄ gemensamma mÄl för att pÄ sÄ sÀtt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nÀtverken kan ses göra sociala utbyten nÀr de gÄr samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME- nÀtverk samt utifrÄn utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förÀndrad attityd till samverkan i dessa.

MÄnga ungdomars vardag prÀglas av hedersvÄld och förtryck (HVF) och problematiken anses svÄr och komplex att arbeta med. Studiens syfte Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ högstadieskolor och socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsÀtts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som anvÀnds för att besvara studiens syfte Àr kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan anvÀnds Àven för att analysera materialet.Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gÀllande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar Àr stort.

SammanfattningStudiens huvudsyfte Àr att undersöka hur socialtjÀnsten, polisen och skolan i HÀrnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar Àven till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlÀgga faktorer som pÄ nÄgot sÀtt kan frÀmja eller hÀmma samverkan. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur samverkar socialtjÀnsten, polisen och skolan i HÀrnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger?Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken?Vilka förutsÀttningar bör finnas för att samverkan ska fungera?Vilka faktorer hÀmmar eller frÀmjar samverkan? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehÄllsanalys som analysmetod. Studien bygger pÄ sex intervjuer med professionella som Àr verksamma i samverkan i HÀrnösands kommun.

Bakgrund: NÀr olika professioner inom hÀlso- och sjukvÄrden ska mötas och samarbeta med patienten i centrum, kan det uppstÄ konflikter, vilket kan leda till att graden av god omvÄrdnad och att patientsÀkerheten hotas. Tidigare forskning beskriver att teambuilding och kommunikation mellan de olika professionerna leder till optimal samverkan i team, vilket stÀrker patientsÀkerheten. Syfte: Beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att samverka i team. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Det insamlade materialet bearbetades med Graneheim och Lundman (2004) manifesta innehÄllsanalys.

Bakgrund: LĂ€kare och distriktssköterskor har ett gemensamt ansvar att skapa en god samverkan med varandra. En god relation mellan sjuksköterska och lĂ€kare förbĂ€ttrar patientsĂ€kerheten och kvaliteten pĂ„ vĂ„rden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av samverkan med lĂ€kare pĂ„ hĂ€lsocentral i samband med telefonrĂ„dgivning. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Åtta distriktssköterskor med varierande erfarenhet av telefonrĂ„dgivning pĂ„ fyra olika hĂ€lsocentraler intervjuades med hjĂ€lp av en semistrukturerad intervjuguide.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för vÄldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan Àr en relativt ny arbetsform som vÀxt fram ur en mÀngd olika förÀndringar hos den svenska vÀlfÀrdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och diversifieringen av densamma samtidigt som krav pÄ effektivitet i samband med ekonomiska nedskÀrningar gör sig gÀllande, men ocksÄ att ett könsmaktkritiskt perspektiv pÄ vÄld i nÀra relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom omrÄdet för vÄldsutsatta kvinnor och dÀrigenom utvÀrdera denna arbetsform som ÄtgÀrd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frÄgestÀllningar: varför samverkan har vuxit fram som ÄtgÀrd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhÄllande till de mÄl man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun.

Syftet med studien var att synliggöra förskollÀrares uppfattningar kring förÀldrasamverkan i förskolan. FrÄgestÀllningarna berör förskollÀrarnas syn pÄ förÀldrasamverkan, möjligheter och svÄrigheter med förÀldrasamverkan samt olika samverkansformer som anvÀnds i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollÀrare pÄ tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollÀrarna poÀngterar att förÀldrasamverkan Àr en viktig del i förskolans verksamhet.

Idén till att undersöka samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig pÄ ett egenintresse, dÄ jag uppmÀrksammade att verksamheterna inte hade nÄgon mÀrkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergÄng. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och Äsikter kring omrÄdet. Jag Àmnade undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter det kan finnas med ett samverkansarbete. Resultatet visade, att den samverkan som enligt lÀroplanerna ska föreligga, Àr bristfÀllig och i vissa fall obefintlig.

Syftet var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos socialsekreterare och personal i skyddat boende nÀr det gÀller samverkan kring flickor som utsatts för hedersrelaterat vÄld, samt hur de ser pÄ fortsatt kontakt med slÀkt och familj. Studien Àr kvalitativ och den utgÄr ifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr meningskoncentrering har anvÀnts för att analysera resultatet. UtifrÄn frÄgestÀllningarna gjordes en intervjuguide för att besvara syftet. Dessa intervjuer var semistrukturerade och gjordes med respondenter frÄn socialtjÀnsten och skyddat boende.  Resultatet visar pÄ att socialtjÀnsten och skyddat boende tÀnker liknande nÀr det gÀller hedersrelaterat vÄld. Samverkan Àr en viktig del i arbetet med flickor utsatta för hedersproblematik.

Rapportens syfte Àr dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av tvÄ hÀlsoprojekt som baseras pÄ samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hÀlsofrÀmjande arbete. Projektet HÀlsoarbete i samverkan bygger pÄ samverkan mellan olika aktörer i en kommun, frÄn förskola till nÀringsliv, och projektet Idrott och folkhÀlsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lÄng tid och dÀrför Àr det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvÀrderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvÀrderare ocksÄ haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kÀnnedom.Analysen visar att hÀlsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nÄtt mÄnga, inte minst barn och ungdomar.

Detta arbete handlar om lÄngtidssjukskrivna arbetsslösa som ska med hjÀlp av fördjupad samverkan, som Àr ett samarbete mellan försÀkringskassan och arbetsförmedlingen kunna ÄtergÄ till arbetsmarknaden. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur de lÄngtidssjukskrivna uppfattar sin tid inom fördjupad samverkan pÄ arbetsförmedlingen..

Syftet med denna studie Àr att genom ett förÀldraperspektiv undersöka hur en inskolning i förskolan kan organiseras, samt hur förÀldrarna uppfattade och upplevde dessa. Studien har utforskat vilken betydelse den första kontakten med förskolan hade för förÀldrarna, samt vilken betydelse relationsskapande och samverkan hade i samband med inskolningen. I denna kvalitativa studie har Ätta förÀldrar intervjuats kring sina barns inskolningar i förskolan. Resultatet visar bÄde negativa och positiva upplevelser kring information frÄn förskolan, inskolningsmodell, samverkan med personal samt vidare samarbete kring fortsatt vistelsetid i förskolan. Slutsatsen i denna studie Àr att trots att inskolningarna sÄg olika ut pÄ olika förskolor sÄ tillskriver förÀldrarna samma önskemÄl kring vad som Àr viktigt för dem vid inskolning av sina barn pÄ förskolan.