The purpose of our study is to interpret and understand the collaborative process around a regional model that is based on state developed guidelines for people with dementia. We have chosen to focus on the importance of interaction and have therefore interviewed participants in the project's steering committee. This group participates in efforts to develop a model for dementia care in Halland.The project work in Halland, to develop a joint model for people with dementia and their families was initiated in the spring of 2011 and is due to finish at the end of 2012. The Halland model has been named ?Annas led? and is about Anna and her husband Lars and living with dementia.

Uppgift: Att rita den tilltänkta teknikbyggnaden till Nationalmuseum som planeras byggas efter att renoveringen av museet är klar.Eftersom Nobelcentrum planeras på tomten bredvid har jag intresserat mig för hur dessa två projekt skulle kunna Samverka och dela funktioner i en gemensam byggnad. Nationalmuseums tilltänkta teknikbyggnad är placerad tillsammans med liknande funktioner inom Nobelcentrums byggnadskropp. Verksamheterna delar lastintag och uppställningsytor samt vissa verkstäder. De skulle även kunna dela hörsalar och auditorium.Nationalmuseums externa verksamhet är främst koncentrerad till Nobelcentrums sydvästliga del där funktionerna spänner över flera plan. Anslutning till huvudbyggnaden sker via en passage under mark.Nobelcentrum består av en lång byggnadskropp som omsluter museiparken.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att Samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att Samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet påverkas av att tvångsvården, för missbruk ochpsykisk ohälsa, i Sverige idag är skild. Studiens syfte är också att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att Samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger på de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbåde ett missbruk och en psykisk ohälsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys användes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt åtta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjälp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att Samverkan i arbetslag inte är självklar. Beroende på vilka lärare man talar med ser Samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lärare Samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att Samverkan sker lärare emellan, men vi känner att rektorernas direktiv inte är tydliga. Utifrån detta väcktes vårt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för Samverkan på sin skola.

Denna rapport syftar till att belysa problemen som uppstår när polis och kriminalvård skall Samverka vid ett allvarligare upplopp på en av Sveriges kriminalvårdanstalter. Rapporten kommer att utreda det grundläggande ramverket för hur de två myndigheterna ska gå tillväga för att lösa en uppkommen situation. Inom kriminalvården benämner man ett upplopp som en incident och inom polisen kan man klassa ett större upplopp som en särskild händelse. Det som styr hur kriminalvården skall agera och hur organisationen skall se ut regleras i KVAF 2006:14. Hur polisen skall organisera sin ledning och hur de ska arbeta vid en särskild händelse regleras i FAP 201-1.

Informationsdelning är viktigt för att en organisation ska kunna uppnå god effektivitet, men i många fall delas och används inte information på det sätt som det skulle kunna göras. För att förbättra informationsdelningen har vissa företag investerat eller utvecklat IT-applikationer, men teknologin måste Samverka med mänskliga och organisatoriska faktorer för att den önskade informationsdelningen ska kunna uppnås. Studiens syfte var att beskriva vilka faktorer som påverkar informationsdelningen ur ett MTO-perspektiv. För att svara på syftet genomfördes en fallstudie på ett konsultföretag som arbetar med produkt- och teknisk dokumentation och på fallföretaget utfördes 6 intervjuer med tekniska skribenter. Några av de faktorer som identifierats är att människan måste vara medveten om varför det är viktigt att dela viss typ av information, för att vilja dela och för att informationen ska hålla en bra kvalitet.

Flera studier, utredningar och vetenskapliga artiklar pekar på att hälsoinsatser på företag kan ha betydelse för att exempelvis förebygga långtidssjukskrivningar. Företagshälsovården, vars huvuduppgift är att agera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, har en stor roll i detta arbete. Dock behöver flera olika delar Samverka för att brukandet av företagshälsovårdens tjänster ska ha effekt på arbetstagarna. Här spelar information, motivation och kommunikation en viktig roll.Syftet med denna undersökning är att se hur informationen angående företagshälsovårdens tjänster når berörda parter inom en offentlig arbetsplats. det vi vill ta reda på är hur personalen upplever den information de har fått om företagshälsovården.En begränsad fallstudie gjordes på en offentlig arbetsplats där en intervju genomfördes med personalansvarig. Utöver intervjun gjordes en enkätundersökning på 100 personer på arbetsplatsen.

BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med föräldrarna samt vilka Samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder föräldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för föräldraSamverkan mellan föräldrar och pedagoger. FöräldraSamverkan är att informera föräldrarna och att bemöta föräldrarna. De Samverkansformer som beskrivs är daglig kontakt, dokumentation, föräldramöte samt föräldraråd. Även svårigheter i Samverkan mellan föräldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till Samverkan med föräldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap.

En av de viktigaste nycklarna till en lärande organisation, är teamlärande. Samarbetar och arbetar de anställda tillsammans så överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förändringsprocesser där de anställda utmanas och coachas mot att Samverka aktivt för att tillsammans bilda en lärande organisation, där ett mål med processen är att leda organisationer mot att fortlöpande vilja eftersträva förbättringar med andra ord bli en lärande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsättningar för lärande och utveckling. Vi kände då att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vår studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de påverkar förutsättningarna för utveckling och lärande i/hos arbetsgrupper.

Dagens sjukvård blir allt mer beroende av en god Samverkan mellan aktörer då dagens patienter lider av flera sjukdomar som kräver god förståelse för patientens sjukdomsproblematik. Denna studie tar upp fördelar med att Samverka inom och utanför organisationer. Vad man skall tänka på samt vad som kännetecknar bra och dålig Samverkan. Studien tar fäste vid Angereds närsjukhus (ANS) då detta är ett nytt sjukhus, som har som mål att använda sig av ett annat arbetssätt än de traditionella som används på sjukhusen idag.För att undersöka detta har tre respondenter från ANS intervjuats med hjälp av kvalitativa intervjuer. I intervjuerna har respondenterna fått beskriva ett vanligt fall hur Samverkan kan ske på olika nivåer.

Vårt forskningssyfte är att undersöka ett antal modersmålslärares arbete ur olika perspektiv. Utifrån det empiriska material som vi med olika metoder samlat söker vi svar på följande frågeställningar: Vilka centrala uppgifter har modersmålslärare i svensk skola 2009 samt hur ser modersmålslärares arbetssituation ut? Vi har intervjuat modersmålslärare, skolledare och grundskollärare för att ta del av deras uppfattning. Vi har även ställt frågor till ett antal modersmålslärare via en enkät. Vi fann att bland de uppgifter modersmålslärare har framstår kulturförmedling som den tydligaste.

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att Samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan Samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den Samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att Samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan Samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den Samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.