Mitt examensarbete behandlar frågeställningen: Hur gestaltar iscensatta och approprierade självporträtt identitet och kön/genus och vad får det för konsekvenser för hur vi betraktar oss själva och andra människor? Jag vill med min undersökning försöka problematisera och vidga sätten att använda självporträtt på som uppgift i skolan. Att visa upp hur Samtida konstnärer jobbar med självporträtt, tror jag kan skapa en mer dynamisk bild av vad ett självporträtt är och kan vara för eleverna. Att göra ett självporträtt betyder inte att man måste visa sitt ?riktiga jag?.

What is the relation of image and word, of sentences and pictures? What kind of message does this combination produce when juxtaposed on a single material plane? And how do we read its ?infinite? relation? These are the questions at the center of this inquiry. My main interest concerns the exact nature of the relation between photographic images and textual elements of poetic language when these are juxtaposed in what I call Phototext poetry.The thesis calls into question the conventional reading habits of the conjunction of photographs and texts, and seeks to understand the more complex connections intrinsic to the relation image/word and its material and perceptual play in poetic works. Does a text always ?anchor? the multiple meanings of an image, as Roland Barthes argues? What if the alterations of an image could ?anchor? certain fractions of a poetic, polysemantic textual construct? Is a photograph indifferent to the visual, material permutations of texts that certain contemporary poetic practices produce?I discuss phototextual works and collaborations of various kinds, from Molin fontän [?Molin?s fountain?] (1866) over classic surrealist poetry to language-oriented writing.

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället.Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut.

Det sker idag daglig samverkan mellan räddningstjänster och SOS Alarm i trafikrum på SOS-centralerna. Brandbefäl med ansvar för larm och ledning, ofta kallad systemledning, samverkar med SOS-operatörer under pågående räddningsinsatser. Denna samverkan har byggts upp med skillnader i arbets- och ansvarsfördelning mellan organisationerna. Syftet med rapporten var att kartlägga de samverkansformer och arbetssätt som tillämpas mellan räddningstjänst och SOS Alarm i trafikrum. Syftet var även att SOS Alarm skall få ta del av räddningstjänstens synpunkter och erfarenheter för att kunna utveckla samarbetet ytterligare.

I denna uppsats ställer jag mig frågan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator är en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte är att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger på dialog, engagemang och delaktighet. Inte sällan med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad är det jag gör när jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, när jag får deltagarna att se sakfrågan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsättningar till konstruktiva dialoger? När jag underlättar för deltagare att inte bara närvara fysiskt under ett möte utan säkerställer att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan åren 2011-2013, baserade på 18 års erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ämnesområdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fått genom att öva och utveckla en känsla för olika människors och gruppers beteenden.

Det första hästdjuret utvecklades för ungefär 55 miljoner år sedan (Ståhlberg, 2003). De tidigaste fynden av domesticeringen, som texter och konst med hästar, dateras till slutet av 3000 f.Kr. (Postgate, 1986; Zarins, 1986; Piggott, 1992; Kuz´mina, 1994a,b, 1996; Littauer & Crouwel, 1996). Eftersom hästen inte har varit domesticerad mer än ett par tusen år finns det vilda beteendet kvar hos hästen vilket kan skapa problem då människan vill träna sin häst (Bekoff, 2004). Hästens naturliga beteende, som ligger djupt rotat i generna, jämfört med hur vi önskar att hästen ska bete sig, kan vara ganska olika (Bekoff 2004). Som människa måste man lära sig om och ta hänsyn till hästens naturliga beteende för att samarbete mellan häst och ryttare ska fungera.

Denna uppsats undersöker möjligheterna att återskapa en så kallad ?smear? i en digital arbetsmiljö. Smear är en metod som härstammar ur stiliserad, klassisk animation och används för att beskriva en mycket snabb rörelse mellan två positioner genom att formen på karaktären eller det animerade objektet smetas ut. Effekten användes till en början för sitt estetiska värde som ett led i den nya stilutveckling som skedde inom animationsbranschen under 1930-tal, men kom senare att utnyttjas främst av ekonomiska skäl. Då klassisk animation i Disney-stil är mycket tidskrävande sökte många mindre studios efter sätt att rationalisera bort arbete utan att tappa för mycket i kvalitet, för att kunna producera material till tv snabbt och kostnadseffektivt.

Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett växande intresse för hälsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera länder i Europa har de senaste åren satsat på nationella turistcykelleder. Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att sträcka sig från Göteborg till Helsingborg och väntas bli ett besöksmål för såväl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pågått under många år och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongränser. Kärnvärdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat är: havsnära, variation, välkomnande, trygg och säker samt upplevelserik.

Kulturmiljövården är en viktig del av den fysiska samhällsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, så är de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhåller sig till den historiska miljön är till stor del en produkt av de rådande planeringsidealen och samhällsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.

Syftet med studien var att spegla den bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet som framkommer i tidningar mellan 23 januari 1933 till 6 februari 1933. För att kunna göra detta grundades undersökningarna på tre frågeställningar: Hur framställs Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet i tidningarna? Går det att finna någon skillnad beroende på vilken politiska inriktningen tidningarna har? Går det att finna någon skillnad mellan länderna?                     Källorna i studien består av åtta nordiska tidningar från Norge (Aftenposten och Arbeiderbladet), Danmark (Berlingske Tidende och ØstsJællands Folkeblad), Finland (Hufvudstadsbladet) och Sverige (Gefle Dagblad, Arbetarbladet och Norrlandposten). Bilden av Hitler har varierat genom tiderna och hans namn har förknippats med ord som bland annat diktator, ledare, beskyddare, människa och monster. Men genom att det fanns väldigt lite skrivet om Hitler under hans levnad blir tidningar ett sätt att närma sig vad hans samtida samhälle ansåg om honom.

Kulturmiljövården är en viktig del av den fysiska samhällsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, så är de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhåller sig till den historiska miljön är till stor del en produkt av de rådande planeringsidealen och samhällsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen Falkenswärd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade på 1810-talet i Poetisk kalender. I jämförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen Falkenswärd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen Falkenswärd. Med ?verklig-het? åsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lämnas alltså utanför undersökningen.

Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen Falkenswärd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade på 1810-talet i Poetisk kalender. I jämförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen Falkenswärd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen Falkenswärd. Med ?verklig-het? åsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lämnas alltså utanför undersökningen.