Gustavsberg - förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus på kulturmiljövård.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut. Med andra ord handlar det om en balansgång mellan bevarande och förnyelse. För att kunna veta vilka objekt eller miljöer som bör bevaras har Riksantikvarieämbetet utarbetat en metod för kulturhistoriskt urval och värdering som kan vara till stor hjälp. Den sammanvägda bedömningen som blir resultatet av metoden kan, om den är väl genomförd, vara relativt objektiv vilket är viktigt för att få ett legitimt urval. En av anledningarna till att det är viktigt att vårda och bevara vissa miljöer är att kontinuiteten i den fysiska miljön upprätthålls. Kontinuiteten är viktig för att människor ska känna igen sig i sin omgivning och därmed även känna trygghet. Dessutom är det viktigt att kunna se samband och kopplingar mellan olika epoker, att kunna få en förståelse för hur livsbetingelserna var i svunna tiders samhällen. Min analys av Gustavsberg bygger främst på Hans Gillgrens metodik som presenteras i den av Riksantikvarieämbetet utgivna boken Planering och byggande i kulturmiljöer ? Tre metodexempel i stadsbygd. Gillgrens analysmetod, som jag har valt att kalla stadskaraktärsanalys, är faktabaserad och utförs genom att beskriva en kulturmiljö med hjälp av dess karaktärsskapande drag. För att även få en sinnesbaserad infallsvinkel, vilken kompletterar Gillgrens faktabaserade analysmetod, har jag valt att göra en mindre analys enligt Kevin Lynchs teorier vilka förklaras i hans bok The Image of the City. Lynchs analysmetod, i mitt arbete kallad strukturell karaktärsanalys, ger en beskrivning av staden med utgångspunkt i den visuella överskådligheten. Syftet med analysen var att få fram en bild av Gustavsbergs nutida karaktär, vilka kvaliteter och brister som finns orten har, för att därmed veta vilka åtgärder som krävs för att uppnå den önskade framtida karaktären. Gustavsbergs främsta kvaliteter är att småskaligheten och närheten till naturen, men framför allt att historien är levande och stark. Bruket med dess bostadsmiljöer präglar fortfarande de centrala delarna. Denna miljö är värdefull och den karaktär som orten har idag bör bibehållas även i framtiden. Med andra ord bör den befintliga miljön och dess strukturer byggas vidare på genom att ny bebyggelse harmonierar med den äldre och anpassas till topografin likt den äldre. Det grundläggande konceptet bakom planförslaget är att upprätthålla en kontinuitet. Med detta menas att det nya kontinuerligt fogas till det befintliga, vilket kan leda till att orten blir mer begriplig, att den känns tryggare och att den upplevs mer positivt. För att upprätthålla kontinuiteten måste orten tillåtas att utvecklas och anpassas till ändrade förutsättningar. Kontinuiteten kan upprätthållas genom att rätta sig efter ortens bebyggelsestruktur, det vill säga att ta hänsyn till bland annat byggnaders skala, taklutning och färgsättning. Den kan även upprätthållas genom att ge nytt innehåll till byggnader som inte längre kan nyttjas till sitt ursprungliga ändamål. Att ta vara på kulturhistoriska spår och strukturer är viktigt för att kunna förmedla en plats historia. Förutom det grundläggande konceptet har jag haft två övergripande rättesnören - dels att det som idag planeras och byggs, i samspel med dagens kulturmiljöer, ska skapa framtida generationers kulturmiljöer, och dels att den byggda miljön inte är statisk utan något dynamiskt som måste kunna få brukas och utvecklas. Följaktligen måste vid planering hänsyn tas till historiska, samtida och framtida förhållanden. Planförslaget har resulterat i att kopplingen har förstärkts dels mellan Gustavsbergs norra och södra bruksgator, och dels mellan det gamla centrum och hamnen. Detta har skett genom att ett större område i ortens centrala delar har bebyggts. Denna bebyggelse innehåller både bostäder och verksamheter vilket innebär att det finns liv i centrum under dygnets alla delar. Samtidigt som Gustavsberg genom planförslaget har erhållit ett mer tydligt och strukturerat centrum, har den tidigare karaktären bibehållits genom att den nya bebyggelsen följer den redan befintliga bebyggelsestrukturen.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta