Syfte: I dagens skolor Ă€r mĂ„let att elever i behov av sĂ€rskilt stöd ska fĂ„ det stöd som krĂ€vs i den elevgrupp hen tillhör i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som möjligt. ÅtgĂ€rder för att ge alla barn möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen kan se ut pĂ„ olika sĂ€tt, och samtidigt som syftet Ă€r att inkludera barn kan de Ă„tgĂ€rder som genomförs ocksĂ„ fungera som sĂ€rskiljande. I en social arena som skolklassen pĂ„ en skola Ă€r, handlar det inte bara om vad som sker i klassrummet, det pĂ„gĂ„r hela tiden ett socialt samspel dĂ€r barnen pĂ„verkar och pĂ„verkas av varandra. Det finns formella och informella regler som förhandlas fram och som barnen agerar utifrĂ„n. Denna studies syfte Ă€r att se hur en inkluderande skolmiljö pĂ„verkar samspelet mellan barnen i en klass.

Nya siffror frÄn Skolverket visar att det aldrig tidigare gÄtt sÄ mÄnga barn i förskolan som nu. Idag Àr det nÀstan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det Àr en ökning med 138 000 barn pÄ tio Är (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltÀtheten Àr oförÀndrad (a.a.). NÀr LÀroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 stÀlldes det högre krav pÄ förskollÀraren. Med det hÀr som ingÄngsvinkel var syftet med vÄr studie att synliggöra förskollÀrarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och dÄ frÀmst hur de sjÀlva resonerar kring uppdraget och vilka förestÀllningar de har pÄ sitt arbete med barnen som befinner sig i grÄzonen. Vi har gjort en kvalitativ studie och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. I vÄr analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet. Resultatet presenteras utifrÄn tre omrÄden som hanterar: FörskollÀrare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter. Slutsatsen av vÄr studie visar att förskollÀrarna kÀnner av de ökade kraven men försöker skapa sÄ bra förutsÀttningar som möjligt för de barn som Àr i behov av stöd. Nyckelord: Fysisk miljö, förhÄllningssÀtt, sociala samspel, utvecklingsekologi.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ förskolor tÀnker om miljöns betydelse för barn. Vi vill Àven fÄ fram vilka hinder och möjligheter lÀrarna upplever de har för att skapa den miljö de talar. NÀr vi skriver om miljö i denna studie menar vi den fysiska inomhusmiljön pÄ förskolor och med det menar vi endast hur man organiserar rummen.Ett urval av tio lÀrare gjordes och sedan skickades frÄgeformulÀr ut, som dÀrefter bearbetades och analyserades. Resultat visar att lÀrare i sina arbetslag talar om miljön ganska mycket och att de talar om miljön som nÄgot viktig och betydelsefullt pÄ förskolorna. Resultaten visar Àven att lÀrarna i studien talar om miljön med ord ifrÄn den postmoderna diskursen, men att man enbart hittar spÄr av det i deras utformning av miljön.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Hur anvÀnder barn utomhusmiljön pÄ en skolgÄrd i vardagen? PÄ vilka platser umgÄs, leker och pratar barn i vardagsmiljön? Vad finns det för faktorer i vardagsmiljön som kan pÄverka vilka platser barn prefererar? Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka ovanstÄende frÄgestÀllningar för att lÀra mig mer om hur utemiljön pÄverkar barns samspel. Syftet har Àven varit att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur jag som landskapsarkitekt, kan tÀnka kring barn och gestaltning. BÄde barn och vuxna mÄr bra av att vara utomhus. Barn bygger bland annat upp en tillit till sin omgivning genom att vara ute.1 Hur tillgÀnglig utomhusmiljön Àr dÀr barn bor beror pÄ restriktioner uppsatta utav vuxna och omgivningens brukskvaliteter. Hur tillgÀnglig utemiljön Àr runt hemmet ser ocksÄ olika ut mellan olika hem.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vÄrt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie dÀr utvalda organisationer har svarat pÄ ett formulÀr pÄ Internet.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Bakgrund: VÄrdmiljön har genom tiderna gÄtt frÄn att vara i fokus, till att bli Äsidosatt till förmÄn för den medicintekniska utvecklingen och nu pÄ senare Är blir den igen allt mer uppmÀrksammad. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en vÄrdmiljö men hur upplever patienten vÄrdmiljön? Syfte: Att belysa patientens upplevelser av vÄrdmiljön. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes som metod. Resultat: UtifrÄn patientens upplevelser av vÄrdmiljön identifierades tre teman med tillhörande subteman.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Med denna studie ville jag ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. FrÄgestÀllningarna jagsökte svar pÄ var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollÀrare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det nÄgra svÄrigheter eller möjligheter med att arbeta pÄ detta sÀtt. Vem bÀransvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollÀrare.

BakgrundStudien tar upp lÀrplattans historia frÄn utvecklingen av verktyget som startade redan pÄ 1800-talet till nutidens lÀrplatta. Dagens samhÀlle har en helt annan tillgÄng till kommunikativ miljö Àn de tidigare generationerna haft. Vi mÀnniskor har gÄtt frÄn ett samhÀlle med artefakten i centrum till att lÀra genom artefakter. Syftet med verktyget Àr att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlÀrningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med lÀrplattan i förskolans verksamhet samt vilka lÀrandeinnehÄll de framhÄller som viktiga.MetodEn kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollÀrare, förskolechefer samt IKT-pedagoger.ResultatResultatet visar hur förskollÀrare vÀljer att anvÀnda lÀrplattan i förskolan och varför men Àven vilket lÀrande de kan se utifrÄn kommunikation och samspel.

Abstract Dorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn pÄ tvÄ förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgÄtt frÄn sociokulturell teori dÀr mÀnniskan ses som formad av sin miljö men ocksÄ sjÀlv Àr med och förÀndrar den.

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.

VĂ„rt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stĂ€rkande av sjĂ€lvuppfattning hos barn i förskoleĂ„ldern. I förskolans uppdrag lĂ€ggs stor vikt vid arbetet med att stĂ€rka barns sjĂ€lvkĂ€nsla. Vi valde dĂ€rför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frĂ„gestĂ€llningar vi valde att undersöka var följande:? Hur arbetar förskollĂ€rare respektive danslĂ€rare med dans och rörelse med fokus pĂ„ att stĂ€rka barns sjĂ€lvuppfattning?? Är dans och rörelse en metod för att stĂ€rka barns sjĂ€lvuppfattning? PĂ„ vilket sĂ€tt?För insamling av data anvĂ€nde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollĂ€rare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka barns lÀrandepraktiker och meningsskapande samspel nÀr de spelar digitala spel tillsammans. Barn i Ärskurs tvÄ har delats in i fyra grupper. TvÄ av grupperna har spelat datorspelet Labyrint och de bÄda andra grupperna har spelat datorspelet Bloxorz. Data samlades in i tvÄ steg: först genom videoobservation av spelsituationerna i ett första skede och sedan genom ett pÄföljande stimulated recall-samtal dÀr den inspelade spelsituationen diskuterades tillsammans med barnen. Data har sedan analyserats med en interaktionsanalytisk metod som undersöker hur barnen anvÀnder verbal och ickeverbal kommunikation i samspel med varandra, kontexter och teknologier för att lösa olika typer av uppgifter i spelen.Studien leder till slutsatsen att olika former av samspel Àger rum mellan spelare och ÄskÄdare, man skapar gemensamt strategier för problemlösning.