Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frÄgan har stÀllts till en barngrupp för att deras Äsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fÄtt berÀtta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin Äsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en sjÀlv bestÀmmer vad den vill lÀsa om.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om sinnespreferenser (inlÀrningskanaler)pÄverkar samspelet mellan pedagoger och barn i en lÀrandesituation. Studien Àr gjord pÄ en förskola med barn i Äldrarna tre till fem Är. Vi genomförde en fallstudie och anvÀnde oss av metodtriangulering (observation, enkÀt och intervju). Informanterna Àr fyra pedagoger och fem barn. Resultatet visar pÄ att sinnespreferenser pÄverkar samspelet..

Regeringens förtydligande av förskolans verksamhet Àr att det mest centrala ska vara att en pedagogisk verksamhet bedrivs. Vidare menar regeringen att förskolan ska arbeta med att frÀmja vÀrdegrunden, vilket innebÀr att arbeta för varje individs lika vÀrde. För att förstÀrka jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan framhöll regeringen Är 2002 att varje kommun skulle utbilda minst en genuspedagog. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra genuspedagogers arbete och fÄ en insikt av vad deras arbete genererar för verksamheten och barngruppen. Studiens fokus ligger i genuspedagogernas eget uttalande av deras upplevelser, erfarenheter och kunskaper.

Syftet med detta arbete Àr att studera vad som hÀnder med förskolebarns kommunikation, samspel och lÀrande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag Àven tittat nÀrmare pÄ hur pedagogen förhÄller sig och pÄverkar situationen. Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts pÄ en förskola dÀr jag studerat barn och pedagoger pÄ tvÄ av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i Äldern 1-3 Är och en avdelning med barn i Äldern 3-5 Är.Resultatet pÄvisar att barnen blir sprÄkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra pÄ mÄnga olika sÀtt.

Stress Àr nÄgonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om förskollÀrares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet Àr ocksÄ att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset pÄ förskollÀrares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstÄ de signaler barn ger ifrÄn sig.Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, hÀr beskrivs hur samhÀllets utveckling pÄverkar oss mÀnniskor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag pÄverkas av denna utvekling.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Uppsatsen grundar sig pĂ„ en diskursanalytisk undersökning av det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetets struktur och förhĂ„llningssĂ€tt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som pĂ„ ett eller annat sĂ€tt arbetar med hĂ€lsofrĂ€mjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, FolkhĂ€lsoinstitutet(Fhi), HĂ€lsofrĂ€mjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde Ă€ven en undersökning pĂ„ individnivĂ„, dĂ€r anstĂ€llda pĂ„ SÄS fick uttrycka Ă„sikter och tankar om hĂ€lsa och hĂ€lsofrĂ€mjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet.Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r uppbyggt kring tvĂ€rvetenskaplig forskning men fokuset pĂ„ hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus pĂ„ det samhĂ€llsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmĂ€rksammas och bidrar till utvecklingen.

Abstract Detta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men Àven vilka hinder och möjligheter de möter nÀr de leker fri lek pÄ förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara pÄ de frÄgestÀllningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att nÀr barn vÀljer att leka nÄgot i sin fria lek sÄ Àr det alltid nÄgot av vÀrde. Att genom fri lek lÀr de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var Àven att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansÄg barns lekar som nÄgot vettigt och meningsfullt.

Syftet med studien har varit att beskriva och ge ökad förstÄelse för hur elever med hörselnedsÀttning deltar i dialog och samspel. NÀrmare bestÀmt har studien fokuserat elever som finns i hörselklassmiljö och har cohleaimplantat (CI) som sitt personliga hjÀlpmedel. I skolans styrdokument föresprÄkas elevaktiva arbetssÀtt och dialogen betonas sÀrskilt. För att kunna vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling, krÀvs deltagande pÄ lika villkor samt tillgÄng till ett gemensamt sprÄk. I dag fÄr 90% av alla döva barn i Sverige ett CI inopererat.

- Tatta ni inenntinn? Utbrister Alex frustrerat till sina klasskamrater under en av vÄra observationer. Alex har som flera andra elever pÄ skolan vi valde att göra vÄr undersökning pÄ funktionsnedsÀttningen sprÄkstörning vilket kan leda till att han har svÄrt att förstÄ och göra sig förstÄdd i kommunikativa situationer. Syftet med studien Àr att belysa samspelet mellan tolv barn med och utan sprÄkstörning i Äldrarna sju - elva Är för att fÄ syn pÄ vad som kÀnnetecknar dialogen mellan barnen i detta samspel med avseende pÄ sprÄket som ett socialt redskap. För att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor valde vi att göra videoobservationer av ett samspel mellan barn med och utan sprÄkstörning.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 Är) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier pÄ Facebook. Interaktionen har under en och en halv mÄnads tid observerats nÀt-etnografiskt och jÀmförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mÀnskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förÀndrade möjligheter till sjÀlviscensÀttning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgÄende och exemplarisk social jargong Àr ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan hÀrledas till Facebooks potential att upprÀtthÄlla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala vÀrden.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ungdomar upplever betydelsen av sina förÀldrars engagemang för ungdomarnas eget vÀlbefinnande. Hur tillgÀngliga upplever ungdomarna att deras förÀldrar Àr; hur upplever ungdomarna deras samspel med förÀldrarna och hur upplever ungdomarna det sociala stöd de fÄr frÄn sina förÀldrar? I studien har Ätta ungdomar intervjuats om hur de upplever sina förÀldrars engagemang och samspel. Av intervjuerna har det bland annat framkommit att samtliga ungdomar ville spendera mer tid med sina förÀldrar, att de ville ha möjligheten att prata med sina förÀldrar om allt och att de gÀrna gjorde saker tillsammans. I diskussionen dras slutsatser att ungdomarna i denna studie upplevde att de mÄdde bÀttre om de hade möjligheten att pratar med sina förÀldrar.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.

Förskolan Àr en plats för barn att skaffa nya erfarenheter, trÀffa andra barn dÀr de kan leka med varandra. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring barns fria lek i förskolan. Detta för att bidra med mer kunskap om förskollÀrares förhÄllningssÀtt kring den fria leken. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur Àr förskollÀrares uppfattning om barns fria lek? Vilken betydelse anser sig förskollÀrarna ha för barnens fria lek? Hur skapar förskollÀrarna förutsÀttningar för barnens fria lek? Med utgÄngspunkt i Knutsdotter Olofssons teorier om den fria leken och lekharmoni har vi i denna studie fÄtt förstÄelse för förskollÀrares resonemang och betydelse för barns fria lek.