Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ lÀrares och specialpedagogers förhÄllningssÀtt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett ÄtgÀrdsprogram. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har bÄde kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger pÄ frÄgestÀllningarnas tre teman: ÄtgÀrdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvÀrdering och revidering.Resultatet visar att dessa frÄgor Àr komplexa dilemman bestÄende av flera bestÄndsdelar, dels pÄ grund av spÀnningen mellan mÄlstyrning och enskilda skolors specifika omstÀndigheter och dels utifrÄn pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Syfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur matematiklĂ€xor utformas och anvĂ€nds i undervisningen för att bidra till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvĂ„righeter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrĂ„gor formulerats som berör hur matematiklĂ€xor utformas, hur de anvĂ€nds och hur de bidrar till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gĂ€ller matematiklĂ€xor pĂ„ skolorna finns med som en forskningsfrĂ„ga.Teori: Examensarbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlĂ€rningsteori dĂ€r kommunikation, delaktighet och samspel Ă€r grundlĂ€ggande faktorer för barns lĂ€rande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik Ă€r stödjande för deras lĂ€rande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrĂ„gor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvĂ„righeter, genomfördes som ett komplement för att fĂ„ en inblick i hur elever ser pĂ„ matematiklĂ€xor.

ABSTRACT This study is an exam work at the Department of Ecology at the Swedish Agricultural University, Ultuna, Uppsala. The field work was performed in the counties of Uppsala and VĂ€stmanland. Grassland areas, exposed to annual mowing, are known to host a variety of rare and red-listed vascular species. The area of these grassland are, however, decreasing in the landscape due to modern farming. The fact that roadside verges maintain regular mowing has proven to be a successful concept for many rare vascular plant species in this habitat. Vascular plants along roadside verges at the State road network were inventoried due to a government mandate during 1995 and 1996. As a result ?Species rich roadsides? were pointed out.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur flersprÄkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation dÄ de har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ inlÀrningen av ett för dem tredje sprÄk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning samt skolsituationen för och resultat hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av en serie intervjuer skapas en bild av nÄgra elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att synen pÄ flersprÄkiga elever ofta Àr nÄgot ensidig och fokuserad pÄ elever med problem och bortser frÄn en grupp mycket framgÄngsrika elever som lÀrt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom Àr det tydligt att trygghet och sjÀlvkÀnsla Àr av vikt för flersprÄkiga elever med annan kulturell bakgrund..

Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan elever och lÀrare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lÀrare.Studien Àr uppbyggd av kvantitativ karaktÀr och har genomförts via en enkÀtundersökning pÄ en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 elever frÄn Är 9. I enkÀtundersökningen har jag utgÄtt frÄn följande huvudfrÄgor; kÀnner eleven nÄgon uppmuntran av lÀraren? Har eleven och lÀraren en relation dÀr de förstÄr varandra? KÀnner eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever eleven tillrÀckligt med stöd och trygghet frÄn sin lÀrare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till lÀraren?Resultatet visade pÄ att nÄgra större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lÀrare. DÀremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lÀrare som mer positiv jÀmförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer.

Hur tillÀgnar sig gymnasieelever sin kunskap och Àr de medvetna om hur de tillÀgnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frÄgor har Comenius och Dewey lÄngt före mig sökt svaret pÄ. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingÄtt i denna studie berÀttar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lÀrandet Àr en central del av arbetet dÀr elevens syn Àr viktig.

Studier visar att resultaten i matematik för flersprÄkiga elever Àr sÀmre Àn de för elever med svensk bakgrund. DÀrför syftar studien till att ge exempel pÄ hur nÄgra flersprÄkiga elever i Ärskurs 5 fullgör och upplever olika typer av matematikuppgifter. Tre fallstudier utförs ur barns perspektiv med 12 elever frÄn tre skolor. Genom att kombinera intervjuer, observationer och ett experimentellt inslag sÄ blir det möjligt att urskilja eventuella likheter och skillnader mellan de olika skolorna.I studien framkommer inga skillnader mellan skolorna. Eleverna arbetar till övervÀgande del i sin matematikbok under lektionerna.

Jag beskriver i detta examensarbete FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi) utifrÄn följande aspekter: historisk bakgrund, teoretisk grund och praktisk tillÀmpning. Mitt syfte har varit att undersöka om, och i sÄdant fall hur, man i FMT kan stimulera en individ att utveckla sin förmÄga att samverka. Det har jag gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning: Hur kan FMT-metoden anvÀndas för att pÄverka förmÄgan att samverka? Undersökningen bygger pÄ fallbeskrivningar av tvÄ individer med Down syndrom, med vilka jag arbetat under min praktik. Den utgÄr dÀrtill frÄn dels fakta kring FMT-metoden, dels kunskap förmedlad via ett finskt projekt om hur samspel kan frÀmjas hos individer med svÄr utvecklingsstörning.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade.I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur processen ser ut pÄ skolor nÀr det gÀller hantering av elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturen visar att genom tidig upptÀckt av elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och genom att individanpassa undervisningen kan lÀs- och skrivsvÄrigheter ofta förhindras. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod anvÀnts och genom intervjuer av rektorer, lÀrare och specialpedagoger har vi lyft fram likheter och skillnader i denna process men ocksÄ studerat hur ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda fungerar. Undersökningen gick ocksÄ ut pÄ att se om elever fÄr det stöd de behöver och har rÀtt till men ocksÄ hur och vilket stöd som sÀtts in. Undersökningsresultaten visar att elever fÄr stöd och att detta sÀtts in efter att kartlÀggning av eleven blivit gjord.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever har för uppfattningar om förhÄllandena mellan jorden, mÄnen och solen. De omrÄden somhar undersökts har gÀllt storlek, avstÄnd och rörelse. Denna studie har ocksÄ undersökt hur elever uppfattar att mÄnens faser uppkommer. Försök har ocksÄ gjorts att utröna var deras uppfattningar hÀrrör frÄn. Undersökningen Àr baserad pÄ 20 intervjuer med elever dÀr deras egna teckningar av de undersökta fenomenen har utgjort grunden.

Vi hoppas att vÄrt examensarbete ska bidra till att elever i koncentrationssvÄrigheter ska uppmÀrksammas mer, och fÄ ett bÀttre stöd i skolan. Syftet med arbetet Àr att pedagoger skall kunna fÄ en bredare inblick i hur de kan stödja denna elevgrupp. DÀrmed hoppas vi att dessa elever kommer att fÄ en bÀttre möjlighet att uppnÄ mÄlen i Lpo-94 (LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Vi har intervjuat psykologer, skolledare, specialpedagoger, specialidrottslÀrare, resurser/elevassistenter samt grundskolelÀrare. Det vi kommit fram till nÀr vi tolkat och analyserat resultaten av intervjuerna Àr att elever i koncentrationssvÄrigheter behöver en stark struktur omkring sig.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frÄnvaro i Àmnet idrott och hÀlsa har om detsamma. Vi som blivande lÀrare i idrott och hÀlsa vill fÄ en ökad kunskap om hur vi som lÀrare ska kunna motivera de elever som har hög frÄnvaro i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolan. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tvÄ gymnasieskolor. Skolorna Àr av olika storlek men bÄda ligger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat Ätta elever, fyra flickor och fyra pojkar.

Syftet med studien Àr att se varför sÄ mÄnga elever blir underkÀnda i Matematik A pÄ gymnasiet. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ elevers och lÀrares syn pÄ vad detta problem kan bero pÄ.Studien gjordes genom en enkÀtundersökning med elever och lÀrare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna fÄr IG i Matematik A pÄ gymnasiet. Enligt eleverna beror det pÄ flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dÄliga lÀrare medan lÀrarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och fÄr för bra betyg frÄn grundskolan.En viktig slutsats Àr att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrÀtta med problemet föreslÄs ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet..

BakgrundPortfolio anvÀnds för att synliggöra barns lÀrande och utveckling för barn, förskollÀrare och förÀldrar. Portfolion Àr ett hjÀlpmedel för att kunna följa barns lÀrandeprocess. Genom samspel med förskollÀraren kan barnet genom reflektioner kring portfolion fÄ syn pÄ sitt eget lÀrande och sin egen utveckling. Samspelet mellan barn och vuxen samt mellan barn och barn ligger till grund för att lÀrande ska ske. I bakgrunden har de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför samt hur portfolion kom till Sverige bearbetats.