Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur surfplattan kan anvÀndas i den dagliga verksamheten pÄ en förskola. Samtidigt ville vi ta reda pÄ hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer pÄ en tre till fem Ärs avdelning dÀr de integrerat surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begrÀnsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige.

Dagens Sverige Àr mycket mer mÄngkulturellt Àn för bara nÄgra decennier sedan. FlersprÄkighet har blivit en stor del av samhÀllet och Àven skolan. En stor del av eleverna i skolan har ett annat modersmÄl Àn svenska, samt anvÀnder sina sprÄk dagligen beroende pÄ vilken miljö de vistas i.Syftet med studien Àr att undersöka elevers egna erfarenheter, minnen och Äsikter kring sin egen sprÄkinlÀrning. HÀr belyser vi Vygotskijs socialkonstruktivistiska teori, som betonar vikten av samspelet med omgivningen vid tillÀgnandet av ett sprÄk.Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökningsmetod, nÀrmare bestÀmt intervjufrÄgor. Sex elever i Äldrarna 9-14 deltog i studien, varav samtliga Àr flersprÄkiga.

Syftet med förevarande uppsats Àr att utröna hur elever och lÀrare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto Äterspeglas i undervisningen samt om det Àr möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjÀlp av fyra separata kvalitativa enkÀtundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat pÄ tvÄ klasser) och fjorton lÀrare pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och frÀmst pÄ att bÄde lÀrare och elever ser pÄ inflytande som nÄgot positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom gÄr det, enligt de tillfrÄgade lÀrarna och eleverna, dels att konstatera att sÄvÀl formellt som informellt inflytande Àr bestÄndsdelar i elevinflytandebegreppet, men Àven att bÄde lÀrare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller dÀrutöver primÀrt ske genom utvÀrderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lÀrare och elever.

Syftet Àr att se om det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematik i Ärskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som Àr konstruerade utifrÄn frÄgestÀllningen ?Vad Àr det inom matematikÀmnet elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan fÄ svÄrigheter med??. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsomrÄden och Àven inom algoritmomrÄdet. Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter brister i dessa matematikdelar pÄ grund av brister i lÀsflytet, svÄrigheter med begreppsförstÄelse, komprimerat sprÄk och brister i korttidsminnet..

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lÀrare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras pÄ sju halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i svenska pÄ gymnasiesÀrskolan.  Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation Àr nÄgra exempel. LÀrarna arbetar tÀtt ihop med eleverna och ger konkret, tÀt Äterkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen bÄde för eleven och sig sjÀlva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och sjÀlvstÀndighet i arbetet.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

Bakgrund: Koloskopi utförs i diagnostiskt syfte, vid uppföljningar av olika tarmsjukdomar och i behandlande syfte. I och med ökad livslĂ€ngd, fler cancerfall och utökad screeningsverksamhet kommer antalet koloskopiundersökningar att öka.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som pĂ„verkar patientens situation vid koloskopiundersökning.Metod: I denna litteraturstudie har nio kvantitativa och en tvĂ„-fas studie granskats och analyserats. Sökningarna av artiklarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Även manuell sökning genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och fyra underliggande subkategorier. Fysiska och psykiska faktorer; SmĂ€rta och obehag, Oro.

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.

Studiens syfte Àr att undersöka hur 8 lÀrare anser sig arbeta, i grundskolans Ärskurs 1-3, för att stÀrka utvecklingen hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intentionen Àr vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lÀrare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgÄngspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har 8 lÀrare intervjuats, 4 arbetar pÄ en stark svensksegregerad skola och ÄterstÄende 4 arbetar pÄ en mÄngkulturell skola. Samtliga lÀrare i studien undervisar och Àr verksamma pÄ lÄgstadiet, dÀr vi hos alla har undersökt vilka metoder och ÄtgÀrder dessa lÀrare beskriver att de anvÀnder sig av dÄ elever uppvisar lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, beskriva, och analysera sovvanorna (tidpunkt, sömnlÀngd) och frukost och lunchvanorna hos elever i Ärskurs 3 respektive Ärskurs 6 via enkÀt och dagbok. Vi har jÀmfört en Ärskurs 3 och en Ärskurs 6 och sett vilkaskillnader som finns dÀr, vi har Àven velat se skillnaderna mellan pojkar och flickor. Sammanlagt var det 31 st. elever som var med i undersökningarna, skolorna det Àgde rum pÄ var i SkÄne och Blekinge. Resultatet visade b la.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan pÄverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhÄllningssÀtt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens Àr ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, dÀr samspel och empati var de mest framtrÀdande.

Studiens fokus har legat pÄ hur elever utvecklas i sin lÀsning under den första terminen i Ärskurs 1. Vi valde att titta pÄ tvÄ klasser i samma kommun, dock inte pÄ samma skola. Vi intervjuade 38 elever angÄende deras tankar om lÀsning. Dessutom genomförde vi en kartlÀggning om var eleverna befann sig nÀr det gÀllde sprÄklig medvetenhet och lÀsutveckling i början pÄ skolÄret. Vi lÀt Àven berörda pedagoger svara pÄ enkÀter om hur de arbetar för att stimulera elevernas lÀsning.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.