SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att undersöka samt jÀmföra förekomsten av ortorexi och ortorektiska tendenser hos Ärkurs 3-elever pÄ idrotts/hÀlsoinriktade och samhÀllsvetenskapliga gymnasieprogram. Dessutom ska skillnader mellan könen kartlÀggas.Hur stor Àr förekomsten av kostfixering och trÀningsberoende hos eleverna?Hur stor Àr förekomsten och könsskillnaden av Ortorexi samt ortorektiska tendenser hos eleverna?Hur skiljer sig förekomsten av Ortorexi och ortorektiska tendenser mellan de tvÄ gymnasieprogrammen?MetodDetta Àr en kvantitativ studie dÀr enkÀtundersökning tillÀmpades vid insamling av data. Urvalet bestod av totalt 100 elever fördelat pÄ fyra st klasser och tvÄ olika gymnasieskolor inom Stockholms lÀn. EnkÀten bestod av bakgrundsfrÄgor, frÄgor om fysisk aktivitet och tvÄ olika mÀtinstrument.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i Ärskurs nio har för uppfattning om begreppet hÀlsa. Ambitionen Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur elever tÀnker och resonerar kring begreppet hÀlsa.FrÄgestÀllning:Vad har elever i Ärskurs nio för uppfattning kring begreppet hÀlsa?MetodDenna studie bygger pÄ ostrukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, tvÄ killar och tvÄ tjejer i Ärskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfÀllen med samma deltagare alla gÄnger.ResultatFrÄn resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstÀmmiga i uppfattningen om vad begreppet hÀlsa innebÀr.

Uppsatsens syfte Ă€r att belysa L2-elevers ordförstĂ„else av Ă€mnesspecifika och Ă€mnesneutrala ord i Ă€mnet samhĂ€llskunskap i förhĂ„llande till L1-elevers ordförstĂ„else.  Uppsatsen baseras pĂ„ genomförda ordförstĂ„elsetest med 48 elever som studerar pĂ„ SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet samt pĂ„ intervjuer med Ă€mneslĂ€rare i samhĂ€llskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförstĂ„else vad gĂ€ller Ă€mnesspecifika och Ă€mnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utlĂ€ndsk bakgrund har svĂ„rare med ordförstĂ„else generellt och sĂ„ledes Ă€ven med Ă€mnesneutrala ord Ă€n övriga L1-elever. ÄmneslĂ€rarna Ă€r övertygade om att ovan nĂ€mnda elevers bristande ordförstĂ„else pĂ„verkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmĂ„ga att tillĂ€gna sig undervisningen utan Ă€ven att redovisa sina kunskaper. Detta stĂ€mmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svĂ„rare att förstĂ„ de Ă€mnesneutrala orden i skolsprĂ„ket. Det som avviker i studien Ă€r att Ă€ven L1-elever med utlandsfödda förĂ€ldrar har svĂ„rt med ordförstĂ„elsen och deras resultat pĂ„ testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgĂ„ng i Sverige..

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan pÄverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jÀmfört tvÄ klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmÄl och de elever som inte har det. De metoder jag har anvÀnt mig av Àr enkÀter, intervjuer med elever och lÀrare och observationer i de bÄda klassrummen. Undersökningen har skett i tvÄ olika klasser pÄ tvÄ olika skolor med olika förutsÀttningar i elevgrupperna. Materialet bestÄr av 83 stycken enkÀter frÄn fyra klasser i Är 5, Ätta elevintervjuer, tvÄ lÀrarintervjuer samt tvÄ observationer.

I dagens skolor Àr det mÄnga elever som lÀmnar bÄde grund- och gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg. Orsakerna till detta lÀggs ofta pÄ de enskilda eleverna och inte pÄ skolverksamheten trots att studier visar att det ofta beror pÄ faktorer som rör bÄde skolverksamheten och elevens totala livssituation. Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka orsakerna bakom elevernas ofullstÀndiga betyg. Studien har nÀrmat sig dessa förklaringar ur bÄde ett lÀrar- och elevperspektiv. Resultat visar att elevernas mÄluppfyllelse beror mycket pÄ den psykosociala - och den socioekonomiska situation de lever i och bÄde lÀrare och elever anser att det elevernas livssituation Àr avgörande för deras inlÀrning och för hur de uppnÄr mÄlen.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.

Studiens syfte var att utifrÄn ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnaster, i förhÄllande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning. Syftet var ocksÄ att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa enligt idrottslÀrare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslÀrare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehÄllsmÀssigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslÀrarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning, om respektive profession uppdrag/förvÀntningar samt om samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnast.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur eleverna i Ă„ldern 7-8 Ă„r talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi anvĂ€nde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjĂ€lp av vĂ„rt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vĂ„rat material.Resultatet i studien visade pĂ„ att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och anvĂ€nder sig av olika former av talsprĂ„k. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar pÄ de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data frÄn olika undersökningar om mobbning utifrÄn ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att det gÄr att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestÀms genom individernas samspel, dÀr individernas sociala status och acceptans Àr bidragande faktorer till att skapa och Äterskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus pÄ hur det kan anvÀndas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning. .

En femtedel av de elever som har utlĂ€ndsk bakgrund nĂ„dde inte mĂ„len i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte nĂ„r mĂ„len, vad man kan göra Ă„t det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i tvĂ„ skolor i en kranskommun till Stockholm. SprĂ„k och kultur Ă€r faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var tvĂ„ av de faktorer som eleverna trodde pĂ„verkade eleverna med utlĂ€ndsk bakgrunds mĂ„luppfyllelse i matematik..

VÄrt syfte Àr att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhÄllningssÀtt till information i företagens finansiella rapporter. Vi Àmnar Àven redogöra för analytikerns synsÀtt pÄ sitt samspel med företagen och hur detta kan pÄverka marknaden. Uppsatsen Àr deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bÀsta finansanalytiker. Slutsatser Àr att analytikern krÀver all form av information som kan pÄverka företagen men Àr nöjd med Ärsredovisningens information. Balans- och resultatrÀkning samt kassaflödet anvÀnds mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra ett elevperspektiv pÄ förÀldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förstÄelse för elever. FörÀldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, dÀrför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras vÄra frÄgestÀllningar; hur uppfattar elever förÀldrasamverkan? och hur ser elever pÄ sin möjlighet att pÄverka förÀldrasamverkan?Vi försöker till en början i vÄr litteraturgenomgÄng göra en teoretisk förankring, detta för att förstÄ problematiken kring eleven i förÀldrasamverkan.

The aim of this bachelor thesis has been to examine and develop our own understanding about how young people in Sweden (16-29 years of age), take part in cultural activities. As librarians it is important to know what kind of activities and interests this particular group has. With Pierre Bourdieu?s theoretical framework towards habitus and capital we are interested to see if there is a connection between one?s cultural use and background, if different access to capital with or within groups has an affect or not. With both statistics and interviews with people within our target, we believe this data has been sufficient enough to conduct a good and valid study.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lÀrare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet sÀrskilt stöd. Mer specifika frÄgestÀllningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en frÄga var om det var möjligt att faststÀlla en dominerande diskurs.En kvalitativ metod anvÀndes i studien dÀr samtliga deltagare lÀmnade brevsvar som analyserades utifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lÀrare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrÄn ett dilemmaperspektiv som innebÀr att snarare Àn att hitta lösningar som Àr rÀtt eller fel, Àr syftet att lyfta problematiska frÄgor till diskussion och undersöka hur aktörer ser pÄ dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehÄllsaspekt, orsaksaspekt, kÀnsloaspekt samt en juridisk aspekt.