Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte Àr ocksÄ att undersöka om leken kan utvecklas med hjÀlp av lÀrarna för att dÀrefter kunna anvÀndas som en arbetsmetod i undervisningen. FrÄgestÀllningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken anvÀndas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna i föreliggande studie Àr kÀnsla av sammanhang (KASAM) som bygger pÄ att arbeta med det som ger hÀlsa och sociokulturella teorin att personer lÀr i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna och syftet Àr deltagandeobservationer vid fyra tillfÀllen av vardera fyra sÀrskoleelever dvs.

Sammanfattning Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar nÀr de stÀlldes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades nÀr de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. VÄrt syfte var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar barnens förmÄga att lösa uppgiften. Vi analyserade dÀrefter grupperna i ett större perspektiv utifrÄn deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrÄn följande lÀrandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier.

LÀrare fÄr allt svÄrare att orka med sitt arbete. De som drabbas vÀrst Àrelever i behov av sÀrskilt stöd. Dessa elever Àr extra resurskrÀvandeoch lÀrarna fÄr svÄrt att mÀkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de kÀnner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lÀrarnas bemötande av elever i behov avsÀrskilt stöd. En enkÀtundersökning med 119 deltagande lÀrare frÄn tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger pÄ att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhÄllanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början pÄ att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar pÄ om det sker en skuldbelÀggning pÄ grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i sÄ fall fÄr bÀra skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrÄn klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och dÀrmed synliggörs glappet.

AbstractI denna studie utreds hur elever i verksamheten upplever sin skolmiljö, utifrĂ„n förhĂ„llandena mellan elev och pedagog, elev och elev/grupp, pedagog och förĂ€ldrar och elev och förĂ€ldrar.Ur elevernas perspektiv framkommer vilka situationer som upplevdes som goda -respektive konfliktfyllda i skolmiljön. Elevernas svar pĂ„ frĂ„gorna var det resultat varpĂ„ vi grundade vĂ„ra slutsatser.EnkĂ€ten delades ut i tvĂ„ klasser i Ă„r 5 och fem klasser i Ă„r 6. TvĂ„ av klasserna frĂ„n skolĂ„r 6 kom frĂ„n en skola som lĂ„g pĂ„ landsbygden. Övriga klasser gick pĂ„ skolor som lĂ„g centralt inne i en stad.I undersökningen deltog 137 elever, varav: 73 tjejer och 64 killar? FrĂ„n skolĂ„r 5 var det sammanlagt 41 elever, varav: 24 tjejer och 17 killar? FrĂ„n skolĂ„r 6 var det sammanlagt 96 elever, varav: 49 tjejer och 47 killar?FrĂ„n staden var det sammanlagt 102 elever, varav: 54 tjejer och 48 killar? FrĂ„n landet var det sammanlagt 35 elever, varav: 19 tjejer och 16 killarUndersökningen visar att det inte var nĂ„gon större skillnad pĂ„ svarsalternativen mellan tjejer och killar, mellan elever frĂ„n staden eller frĂ„n landet eller mellan elever frĂ„n skolĂ„r 5 och skolĂ„r 6.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklÀrare lyssnar pÄ sina elever. TvÄ olika lÀrares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus pÄ lÀrares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen Àr att försöka karaktÀrisera lÀrares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.

Elever med Asperger syndrom har till följd av sin diagnos ofta svÄrigheter med theory of mind, central coherens, exekutiva funktioner, perception och socialt samspel med flera. Dessa svÄrigheter har för eleverna, i olika stor utstrÀckning, negativa konsekvenser i skolan. Syftet med studien Àr sÄledes att belysa hur elever med Asperger syndrom upplever det pedagogiska stöd som de tagit del av i specialutformat gymnasieprogram, inom kommunal gymnasieskola. Metoden som anvÀnts Àr öppet riktad intervju samt kvalitativ innehÄllsanalys. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fyra teman:-          Elevens tankar och kÀnslor ? om studierna och den egna personliga utvecklingen-          Bristande koncentration ? om den egna förmÄgan och omgivningens pÄverkan-          Social interaktion ? om umgÀnge och samarbete med andra elever i skolmiljön-          Stödets betydelse i skolvardagen ? om pedagogiken och skolpersonalenUtifrÄn dessa teman kan slutsatsen dras att eleverna i stor utstrÀckning Àr nöjda med sin studiemiljö och utbildning samt anser att skolan bidragit till deras personliga utveckling.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket genom vardaglig social interaktion med sin nĂ€ra omgivning, dĂ€rför Ă€r den kommunikativa miljön runt barnet och förĂ€ldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska förĂ€ldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om förĂ€ldrarnas sĂ€tt att anvĂ€nda gester förĂ€ndrades nĂ€r barnens tal blev mer komplext. Åtta förĂ€ldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, nĂ€r barnen var 16 och 20 mĂ„nader gamla, vilket innefattar tiden för övergĂ„ngen frĂ„n ett- till tvĂ„ordssatser. Förekomst av förĂ€lderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jĂ€mförelser med barnens gestanvĂ€ndning genomfördes, samt en tvĂ€r-kulturell jĂ€mförelse med en studie av italienska mödra- barnpar.

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som Àr relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrÄn grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien Àr att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass Àndras beroende pÄ om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs tvÄ kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen bestÄr Àven av en kvantitativ del, detta dÄ en del av resultatet kommer redovisas i tvÄ stapeldiagram. Intervjuerna Àr valda att anvÀndas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhÄller sig VetenskapsrÄdets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjÀlp av observationer och intervjuer har kommit fram till.

Studiens syfte Àr att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. DÀrefter följer en presentation av tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsÀttningar och material.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ hur elever som haft dramapedagogik som en del i en förÀndringsprocess, efter avslutad behandling, upplever betydelsen av de dramapedagogiska inslagen för den personliga utvecklingen. Har de intervjuade personerna uppmÀrksammat och reflekterat kring ledarstilen i mötet med dramapedagogiken? En av intentionerna har varit att lyfta fram vilka metoder som kan vara anvÀndbara inom behandlingshem och varför. Ansatsen Àr hermeneutisk och narrativ metod har anvÀnts. För insamlingen av empiri har samtal i form av kvalitativ intervju förts, med elever som varit inskrivna pÄ ett behandlingshem dÀr dramapedagogik Àr ett bestÄende inslag i verksamheten.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.