Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur personalen arbetar frĂ€mjande och förebyggande med barns sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehĂ„llet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen frĂ€mjande och förebyggande runt sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgĂ„ngspunkt frĂ„n en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet lĂ€ggs tyngdpunkten pĂ„ att lĂ€rande och utveckling sker i samspel mellan mĂ€nniskor i det sammanhang och den sociokulturella miljö dĂ€r individen ingĂ„r.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av sÀrskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv gÄr att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd? Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ olika teorier. Symbolisk interaktionism Àr en teori som anvÀndas för att se hur en mÀnniska formas i samspel med andra och hur mÀnniskans identitet pÄverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjÀlper till att förstÄ hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som anvÀnds Àr det relationella perspektivet.

Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Syftet med denna uppsats har varit att belysa nÄgra ensemblemusikers syn pÄ och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn pÄ det sociala samspelet med utgÄngspunkt i Ätta musikers egna berÀttelser utifrÄn de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgÄngspunkten kan nÀrmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, dÄ en grundtanke hos oss Àr att mÀnniskan formas och pÄverkas av den sociala kontext den befinner sig i. DÀrför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen Àr minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sÀgas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska fÀrdigheterna - har nÀmnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien vÀxte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade vÄra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omstÀndigheter som gruppen befinner sig i samt de vÀrderingar som finns inom gruppen..

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlÀgga vad f.d. hörselelever tycker och tÀnker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvÄsprÄkighet ? talad svenska och teckensprÄk. Min utgÄngspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det Àr mer Àn bara faktakunskap som krÀvs för en lyckad skolgÄng för elev med hörselnedsÀttning. För att fÄ svar pÄ detta frÄgade jag dem som det berörde och berör dÀr en enkÀtundersökning och djupintervjuer med f.d.

Samspel har stor betydelse för barnens sprÄkutveckling. Jag ville ta reda pÄ hur pedagogerna aktivt arbetar med barnens sprÄkutveckling genom ett samspelsperspektiv. Genom att anvÀnda mig av intervjuer och observationer registrerade jag den information som jag skulle behöva ha tillgÄng till. Pedagogerna menar att som pedagog arbetas det stÀndigt med barnens sprÄkutveckling, vilket inte tvunget betyder det talade sprÄket. SprÄk Àr allt som har med kommunikation att göra, till exempel kroppssprÄk, och andra sÀtt att göra sig förstÄdd med varandra.

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.

Abstract Nilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). FÄr jag spela dator? FÄr jag titta pÄ? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Uppsatsen handlar om hur barn pÄ förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien Àr tvÄ olika förskolor varav en i Malmö och en utanför.

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lÀrande i trÀningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.).

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare, i en viss mÄngkulturell grundskola, arbetar och stödjer andrasprÄkselever i deras sprÄkutveckling och lÀrande samt att ta reda pÄ vilken typ av hjÀlp och stöd nÄgra andrasprÄkselever sjÀlva anser att de behöver och kan ha nytta av i sin sprÄkutveckling och i sitt lÀrande. Syftet med undersökningen Àr Àven att ta reda pÄ hur samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare, pÄ den skolan, ser ut. Undersökningen i denna studie har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr tre klasslÀrare, fem andrasprÄkslever och en modersmÄlslÀrare har intervjuats. Resultatet visar att samtliga klasslÀrare har olika strategier som de i sitt arbetssÀtt anvÀnder sig av för att hjÀlpa och stödja andrasprÄkselevers lÀrande samt att klasslÀrare och modersmÄlslÀraren Àr överens om att samarbete mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare behöver förbÀtras. Slutsatsen i denna studie visar Àven att alla tre klasslÀrare och modersmÄlslÀraren Àr medvetna om vilka svÄrigheter andrasprÄkselever har och att klasslÀrarnas syn pÄ andrasprÄkselevers svÄrigheter stÀmmer överens med de svÄrigheter som andrasprÄkseleverna sjÀlva uppger att de har ? vilket tyder pÄ att det finns bra förutsÀttningar för dessa elever att fÄ rÀtt stöd och hjÀlp i sin sprÄkutveckling och i sitt lÀrande.

Kommunikation Àr ett vidstrÀckt Àmne som Àr intressant och spÀnnande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhÀllet till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg pÄ dagens arbetsmarknad och dÀrmed ett aktuellt Àmne att studera vidare inom.Denna c-uppsats Àr en fenomenologisk studie vars syfte Àr att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan omrÄdeschefskollegor. Studien Àr genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem omrÄdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. FrÄgestÀllningarna baseras pÄ tre genomgÄende teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgÄr ifrÄn kommunikationsteori.Det ingÄr i omrÄdeschefernas uppdrag att kommunicera bÄde internt inom organisationen och externt.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..