Denna studie behandlar problematiken gÀllande invandrarelevers lÀrandeprocess till flersprÄkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjÀlpmedel för elever i skolan med fokus pÄ flersprÄkighet. Tidigare forskning visar pÄ brister i skolans digitala hjÀlpmedels behandling, hÀr ser man ocksÄ att kompetens och instÀllning Àr frÄnvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer ocksÄ instÀllning och syn pÄ digitala hjÀlpmedel att tas upp för att förstÄ problematiken kring varför det finns brister i undervisning dÀr digitala hjÀlpmedel skulle kunna förbÀttra lÀrandeprocessen för elever.UtifrÄn det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, förÀldrar och elever pÄ digitala hjÀlpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bÀttre samspel för att frÀmja lÀrandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlÀtta för undervisningen och pÄ sÄ sÀtt ge ett större lÀrande för bÄde elever och lÀrare nÀr det handlar om digitala hjÀlpmedel. .

Denna studie bygger pÄ observationer av fri lek i sÄvÀl förskolan som förskoleklassen. I bÀgge verksamheterna Àr konflikter och konflikthantering vardagsmÀssiga inslag dÄ barn och elever stÀndigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta pÄ de strategier som barn respektive elever anvÀnder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, mÄnga gÄnger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass anvÀnder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Syftet med studien Àr att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i matsitua-tionen pÄ en förskola. Vilket inflytande barn ges Àr nÀra sammanlÀnkat med pedagogernas medve-tenhet om makten de har i rollen som vuxna. FrÄgestÀllningarna Àr:? Hur samspelar pedagogerna och barnen i matsituationer?? Vilket inflytande ger pedagogerna till barnen i matsituationer?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av videoobservationer. Observationerna har gjorts pÄ en avdelning med nio tvÄÄringar.

The purpose of my research was to develop new knowledge about teachers' experiences of interaction between teachers and students with weak reading comprehension and how these teachers feel that the phenomenon of interaction is expressed in a school context. A focus-group interview with four teachers who have been employed between 4-25 years have been conducted with a hermeneutic research approach as a basis for understanding teachers' perceptions of the phenomenon of interaction. The results suggest that the interaction and communication is an important part of the work. In the communication and interaction results show that concepts such as dialogue, development , understanding and rhetoric are tools that teachers work with in order to develop a better reading comprehension for students..

Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv bidra till förstÄelsen för hur kroppsligt samspel uttrycks, uppstÄr, fortskrider och avslutas i förskolebarns fria inomhuslek samt miljöns och materialets betydelse för detta. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar i studien har vi genomfört videoobservationer och fÀltanteckningar vid tvÄ förskolor. Resultatet visar att kroppsligt samspel uttrycks, uppstÄr, fortskrider och avslutas pÄ mÄnga olika sÀtt. Miljön och materialet har stor betydelse för det kroppsliga samspelet. Vi menar att miljöns utformning och utbudet av material vid sekvenserna har möjliggjort för barnen att mötas i olika lekar.

The purpose of my research was to develop new knowledge about teachers' experiences of interaction between teachers and students with weak reading comprehension and how these teachers feel that the phenomenon of interaction is expressed in a school context. A focus-group interview with four teachers who have been employed between 4-25 years have been conducted with a hermeneutic research approach as a basis for understanding teachers' perceptions of the phenomenon of interaction. The results suggest that the interaction and communication is an important part of the work. In the communication and interaction results show that concepts such as dialogue, development , understanding and rhetoric are tools that teachers work with in order to develop a better reading comprehension for students..

Syftet med denna studie Àr kunna uppmÀrksamma det sociala deltagandet och utbytet som sker mellan barnen utifrÄn en interaktion i leken. Jag vill göra pedagoger medvetna om nÀr samspel sker, hur samspelt ser ut samt dess betydelse för barns tidiga utveckling av ett socialt beteende, det vill sÀga att kunna delta i andras upplevelser och erfarenheter samt sjÀlv kunna delge upplevelser och erfarenheter, att föra en ömsesidig kommunikation. Lev Vygotskij och Daniel Stern beskriver hur och nÀr barnen bli medvetna individer som börjar kunna delge samt delta i egna och andras upplevelser och erfarenheter genom samspel. Vygotskij talar om vad barnen klara av sjÀlv och tillsammans med andra medan Stern beskriver barnens utveckling av det interpersonella som behövs för att kunna förstÄ sig sjÀlv och andra. Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med observationer av tre- och fyraÄringars lek pÄ en förskola för att uppmÀrksamma deras samspel. I resultatet kom jag fram till att barnen lÀr sig förstÄ sin omvÀrld genom att pröva och utforska tillsammans, de kommer tillsammans fram till det som gÄr att veta. Kommunikationen Àr en viktig del i att vara en social individ och denna kommunikation uppstÄr redan i tidig Älder dÄ barn uttrycker sig genom kroppssprÄket det vill sÀga blickar, minspel med mera. Denna kommunikation behövs för att barnen ska kunna utbyta och uppfatta varandra i ett samspel. Nyckelord: Förskola, samspel, lek, social utveckling, lÀrande.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Denna studie undersöker elever i svÄrigheter som lyckas vÀnda sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgÄngsfaktorer för att skapa en skola för alla Àr, individuell anpassning och stöd i lÀrandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstÀrkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svÄrigheterna runt eleven Àr en problematik som skolan idag har svÄrt att hantera. SÀrskiljande lösningar som en ÄtgÀrd runt elever i behov av sÀrskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk ÄtgÀrd Àr den sÀrskilda undervisningsgruppen.

Resultatet frÄn 2011 Ärs nationella prov visar att problemlösning utgör det nÀst svÄraste delomrÄdet betrÀffande elever i Ärskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhÀver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. DÀrigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansÀttningar inverkar pÄ elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

Alla förskolegÄrdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar frÄn gÄrd till gÄrd. De förutsÀttningar och erbjudande barnen fÄr kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs pÄ gÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig pÄ tvÄ förskolegÄrdar. Studien genomförs pÄ tvÄ förskolor med barn i Äldrarna 3-6 Är och videodokumenterade observationer pÄ respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har anvÀnts som analytiskt redskap.

Denna kvalitativa studie har med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrÄn nÄgra undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor frÄn fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien anvÀndes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att strÀva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrÄn tillit och jÀmlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjÀlp med respekt. Resultatet analyserades med begrepp frÄn Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvÄrdnadspraktiken kan sÀgas innehÄlla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.