Sökresultat:
1064 Uppsatser om Samhällsrelevant fakta - Sida 60 av 71
K1-regelverket ? Ett komplicerat förenklingsprojekt
Europeiska Unionen (EU) gör stora anstrĂ€ngningar för att förenkla för de mindre ochmedelstora företagen. Som en konsekvens av detta samt att internationellaredovisningsstandarder har fĂ„tt ett allt större inflytande har BokföringsnĂ€mnden (BFN)startat ett förenklingsarbete inom redovisningsomrĂ„det i Sverige.Ă
r 2004 gjorde dÀrför BFN Àndringar inom sitt normgivningsomrÄde och startade arbetetmed att utveckla det senare sÄ kontroversiella K-projektet. Detta ska resultera i fyra nyaregelverk, dÀr företagen har delats in i fyra olika kategorier efter storlek ochföretagsform, med ett specifikt regelverk för respektive kategori. Företagen ges pÄ dettasÀtt möjligheten att inom sin respektive kategori anvÀnda sig av ett samlat regelverk. K1-regelverket trÀdde i kraft den 1 januari, 2007 och Àr specifikt utformat för mindreenskilda nÀringsidkare och handelsbolag, dÀr andelarna innehas av fysiska personer.TillÀmpningen av detta nya regelverk Àr idag fortfarande frivilligt.BFN:s K1-regelverk har kritiserats utifrÄn flera olika synvinklar.
En hĂ€lsoekonomisk utvĂ€rdering av Livsstilskolan vid ĂsterĂ„sens HĂ€lsohem
Bakgrund: FrÄgor rörande narkotika har i dagens samhÀlle blivit större och problemet vÀxer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pÄgÄr och kommunerna hoppas pÄ att fÄ se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos frÀmst ungdomar. SMD (SkÄnesamverkan mot droger) Àr en samverkansgrupp dÀr olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nÀtverk som finns för folkhÀlsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skÄnska kommuner skrivit pÄ en samverkansöverenskommelse med polisen.
Alternativa Investeringsfonder : Definitions- och grÀnsdragningsproblematik
SammanfattningDebatten gÀllande hur den svenska vÄldtÀktsbestÀmmelsen ska utformas har pÄgÄtt under lÄng tid och Àr nu Äterigen uppe för diskussion. Vissa hÀvdar att tvÄngsrekvisitet i nu gÀllande vÄldtÀktsbestÀmmelse mÄste ersÀttas med ett samtyckesrekvisit. Andra hÀvdar att bestÀmmelsen som den utformades efter reformen i juli Är 2013 mÄste fÄ tid att tillÀmpas innan det kan bli frÄga om ytterligare en reformation.FöresprÄkare för ett införande av en samtyckesbaserad vÄldtÀktsreglering menar att en sÄdan utformning av lagstiftningen skulle stÀrka offrets stÀllning. Regleringen skulle sÄledes förstÀrka skyddet för den personliga integriteten och sjÀlvbestÀmmanderÀtten. FöresprÄkare anser Àven att Sverige, genom att inte införa ett krav pÄ samtycke, bryter mot Europakonventionen. FöresprÄkare anser att EU i den sÄ kallade Bulgariendomen slagit fast att det Àr nödvÀndigt att sexuella gÀrningar företagna utan samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstÄnd eller inte.MotstÄndare Ä andra sidan hÀvdar att en samtyckesbaserad vÄldtÀktsbestÀmmelse skulle vara svÄrtillÀmpad och vansklig.
Change Management, kombinerat metodstöd vid uppgradering av ett dokumenthanteringssystem
Syfte: Syftet har varit att finna ett verktyg för att lyfta fram egenskaper som bör reflekteras och beaktas vid förÀndringsarbete för att optimera och anpassa uppgradering av t.ex. ett dokumenthanteringssystem. Metod: En ny metod (COMBO-metoden) har utvecklats i syftet att finna ett nytt verktyg som kan lyfta fram egenskaper som bör identifieras och beaktas för att sÀkerstÀlla arbetssÀtt samt optimera och anpassa uppgradering av t.ex. ett dokumenthanteringssystem. Metoden bygger pÄ teori, en empirisk fallstudie och befintliga metoder. Insamling av data baseras pÄ bÄde sekundÀrdata och primÀrdata.
3G- fiasko eller succé?
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att granska teleoperatörernas beslutslogik. Varför vill de riskera pengar pÄ det nya mobiltelefonsystemet 3G som mÄnga kritiker inte tror kommer att bli lönsamt? Vi försöker att besvara frÄgan utifrÄn olika synvinklar. De olika perspektiv som vi Àmnar anlÀgga pÄ det empiriska objektet Àr kalkylmÀssiga, ekonomhistoriska och strategiska perspektiv. Metod: TvÄ av de ben uppsatsen vilar pÄ Àr kalkyler och scenarieanalys.
RÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng - en jÀmförelse mellan Europakonventionen och RÀttegÄngsbalken - i synnerhet vad avser den tilltalades rÀtt att förhöra mÄlsÀgande och vittnen
NÀr samhÀllet straffar en person för brott kan detta ses som den yttersta formen av statlig maktutövning gentemot den enskilde. Att det rÀttsliga förfarandet blir rÀttvist mot den enskilde Àr dÀrför ytterst viktigt. RÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng utgör sÄledes en av vÄra mest grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter. Den enskildes rÀtt till en rÀttvis rÀttegÄng Àr en omfattande rÀttighet. RÀtten för den tilltalade att förhöra mÄlsÀgande och vittnen utgör en av de viktigaste bestÄndsdelarna i rÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng.
Min avsikt med detta arbete Àr att nÀrmare belysa förhÄllandet mellan Europakonventionen och RÀttegÄngsbalken, speciellt vad gÀller den tilltalades rÀtt att förhöra mÄlsÀgande och vittnen.
Kallvindskonstruktioner ? HÀnsyn tagen till fukt- och brandkrav för kvarteret Tuppen i BorÄs
Det finns mÄnga hus i Sverige som har utförts med en konstruktion av kallt tak. I modern tidÀr bÄde varma och kalla tak vÀl isolerade som medför att takets utsida fÄr en begrÀnsaduppvÀrmning, frÀmst pÄ grund av ökad bjÀlklagsisolering, vilket hindrar snöavsmÀltning.SÄledes kan alla tak idag kallas för kalla och för att skilja takkonstruktioner Ät bör istÀllet talasom ventilerade eller oventilerade tak. Den ökade isolertjockleken i vindsbjÀlklaget medförökad risk om fuktig inneluft kommer upp mot det kalla yttertaket i vindsutrymmet. FÄr fuktigluft stanna kvar under en lÀngre period kan mikrobiell tillvÀxt ske pÄ framföralltunderlagstaket.Rapporten syftar till att med hjÀlp av relevant litterÀr fakta, berÀkningar och mÀtningar utredaom konstruktionen till kvarteret Tuppen klarar de föreskrivna kraven till fukt- ochbrandproblematiken enligt Boverket. LÀsaren ska fÄ en inblick vad det finns för problem medatt konstruera en kallvind och hur man kan lösa problemen genom den teorin och berÀkningarsom ges i rapporten.
FodermÀrkning : anvÀndande av hÀlsopÄstÄenden i marknadsföringen av foder för hÀst, hund och katt
Foder utgör grunden för att sÀkerstÀlla djurens vÀlmÄende och hÀlsa och för att de ska kunna prestera vad vi som djurÀgare förvÀntar oss av vÄra djur oavsett om de Àr produktionsdjur (till exempel hÀstar) eller sÀllskapsdjur. Foderlagstiftningen Àr ett viktigt omrÄde och i detta arbete ligger fokus pÄ EU:s nya mÀrkningsförordning som trÀdde i kraft i september 2010 (Förordning (EG) 767/2009). Denna förordning jÀmförs med tidigare regelverk och de förÀndringar som förordningen innebÀr lyfts fram. En del i mÀrkningsförordningen berör hÀlsopÄstÄenden, vilket inte Àr tillÄtet enligt regelverket. Detta arbete innefattar dÀrför en egen studie dÀr en inventering av eventuella hÀlsopÄstÄenden pÄ ett urval av foderförpackningar tillgÀngliga pÄ marknaden genomfördes.
Sveriges politik för global utveckling: En uppsats om de fattigas perspektiv samt rÀttighetsperspektivet i den svenska handelspolitiken
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de fattigas- samt rÀttighetsperspektivet kommer till uttryck i Sveriges politik för global utveckling. Uppsatsen Àmnar ocksÄ att diskutera samstÀmmighetspolitikens prestation utifrÄn en jÀmförelse mellan Barometern och handelspolitiken i PGU. Uppsatsens syfte har brutits ned i ett antal konkretiserade frÄge-stÀllningar för att det ska kunna besvaras. Dessa Àr: Hur uttrycks de fattigas perspektiv och rÀttighetsperspektivet i PGU? Vilka utvecklingsaspekter eller önskade förÀndringar lyfts fram i PGU? Vilka problem identifieras i samband med global utveckling och hur ska dessa problem hanteras? Vad sÀger Barometern om den svenska politikens prestation med PGU? Vilka förutsÀttningar har samstÀmmighetspolitiken? Uppsatsen bygger pÄ en icke- positivistisk och hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebÀr att syftet Àr att nÄ kunskap och förstÄelse genom tolkning.
?För mig Àr alla lika mycket romer? : en studie av en romsk kulturförenings betydelse och funktion för romska grupper och deras kultur
Uppsatsen ?Ăstersjön ? hav eller resurs?? Ă€r skriven 2008 av Amanda Haak pĂ„ C-nivĂ„ med hjĂ€lp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet Ă€r ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det Ă€r negativt. Syftet med denna uppsats Ă€r att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att dĂ€refter förklara gasledningsprojektet samt sjĂ€lv slutligen besluta om jag Ă€r för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha lĂ€st pĂ„ om de om de olika argumentenoch studerat fakta Ă€r jag fortfarande mestadels negativt instĂ€lld.
Vilka variabler har ett samband med aktiekursutvecklingen för nyintroducerade företag pÄ börsen? - En studie av nyintroducerade företag pÄ Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan Ären 2000 och 2005
Antalet börsintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen har varierat under de senaste Ären. 37 bolag valde att börsnoteras pÄ Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan Ären 2000 och 2005, men endast ett fÄtal av dessa hade en positiv aktiekursutveckling under första Äret. Anledningen till att vissa företag blir framgÄngsrika medan andra lyckas mindre bra Àr dock inte sjÀlvklar. Utmaningen Àr att finna vilka dessa faktorer Àr och i vilken riktning de pÄverkar aktiekursen. Tidigare forskning pÄ utlÀndska marknader har funnit troliga samband mellan framgÄngsrika nyintroducerade företag.
VarumÀrkestvÀtt - att avleda ett varumÀrkes moraliska problem
Problem: Den gemensamma nÀmnaren för uppsatsens tre fallstudieföretag Àr att de alla verkar i moraliskt tvivelaktiga branscher, eftersom de alla tillhandahÄller produkter inför vilka det finns ett moraliskt problem. Tobaksbranschens moraliska problem Àr att dess produkter dödar mÀnniskor. Porrbranschens moraliska problem Àr enligt kritikerna att den ger en skev kvinnosyn. Spelbranschens moraliska problem Àr spelmissbruk, vilket kan leda till ekonomisk, personlig och social missÀr. Gemensamt för dessa branscher Àr ocksÄ att det finns ett uttalat och etablerat motstÄnd i form av organisationer, vilka baserar sin kritik pÄ fakta och tidigare forskning kring effekterna av fallstudieföretagens kÀrnprodukter.
Lösning för direktsÀnd videolÀnk för produktionen Go?kvÀll i SVT
Magasinprogrammet Go?kvÀll sÀnder i regel fem program per vecka under hela vinterhalvÄret. Programmet produceras och sÀnds ut av SVT allmÀn-TV i UmeÄ. Till vissa delar av programmet önskas gÀster som uttalar sig om aktuella Àmnen. Vid nÄgra tillfÀllen har redaktionen upplevt att man inte kunnat plocka in de mest optimala gÀsterna för kommentarer pÄ grund av rent logistiska skÀl, i regel att den efterfrÄgade gÀsten i frÄga inte kunnat nÀrvara fysiskt i UmeÄ, ofta pÄ grund av kort varsel, nÄgot som nuvarande programutformning krÀver av alla som medverkar i direktsÀndning.
Varför export? : En kvalitativ studie om norrlÀndska företags vÀg genom pre-export processen
Studien Àr skriven pÄ uppdrag av Kubera konsult, som Àr ett konsult företag specialiserade pÄ att hjÀlpa mindre och medelstora företag i Norrland att börja exportera.De senaste Ären har export och import ökat i snabb takt och handeln i Sverige bestÄr idag av tvÄ tredjedelar av Sveriges bruttonationalprodukt. Trots de senare Ärens utbredning av den globala marknaden samt en allt mer utökad forskning inom internationalisering sÄ finns det Ànnu vÀldigt lite fakta och studier om vad som pÄverkar vissa företag att börja exportera, medan andra med till synes samma förutsÀttningar vÀljer att avböja.Studiens syfte Àr att utvinna en ökad förstÄelse i vilka faktorer i pre-exportprocessen som pÄverkar att smÄ och medelstora företag i Norrland slutligen vÀljer att exportera eller inte, samt vidare hur dessa pÄverkar företagets vÀg genom pre-export processen. VÄrt mÄl med denna forskning Àr att den ska vara till kunskap Ät norrlÀnska företag och organisationer inriktade pÄ att utöka exportverksamheter inom olika omrÄden.Vi har valt att applicera teorier kring omrÄdena företaget, beslutsfattaren och stimuli. DÀr vi utifrÄn dessa delar jÀmför och granskar fyra företag som undersökt/undersöker möjligheten med export samt fem företag som aktivt bedriver export. Samtliga forskningsobjekt i studien Àr smÄ och medelstora företag, grundade och stationerade i Norrland.
Kan religionsundervisning motverka frÀmlingsfientligheten gentemot muslimer och islam i skolan? : En studie om sex lÀrares metoder i undervisningen för att motverka frÀmlingsfientlighet
Syftet med studien var att undersöka hur religionskunskapslÀrare i grundskolans senare Är förhÄller sig till frÀmlingsfientlighet, samt hur religionskunskapslÀrare förhÄller sig till Àmnet religionskunskap som ett verktyg för att förebygga och motverka frÀmlingsfientlighet och rasism. Dessutom syftade studien till att undersöka vilken roll en religionskunskapslÀrare har och hur de arbetar i klassrummet för att motverka och förebygga frÀmlingsfientlighet och rasism. Undersökningsmetoden var kvalitativ och fullgjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, det vill sÀga att samma frÄgor stÀlldes till alla respondenter, dÀr frÄgorna gav öppna svarsmöjligheter. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och detta gav oss en större förstÄelse dels för intervjupersonerna och dels för resultaten. VÄra intervjufrÄgor skrevs utifrÄn vÄra problemformuleringar och syftet med studien.