Sökresultat:
1064 Uppsatser om Samhällsrelevant fakta - Sida 61 av 71
KyrkogÄrdens hotade trÀdbestÄnd : en förnyelse av trÀdarter utan ett förlorat kulturarv
TrÀdbestÄnden pÄ vÄra skÄnska kyrkogÄrdar kommer inom en snar framtid att behöva
förnyas. PÄ senare Är har det uppstÄtt allvarliga vÀxtsjukdomar som idag hotar trÀdens
existens och det krÀvs nu en förnyelse och variation av trÀdarter för att upprÀtthÄlla
kyrkogÄrdarnas vÀrde. TrÀden Àr viktiga element pÄ vÄra kyrkogÄrdar och de vanligaste
trÀdarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att
detta uttryck inte ska gÄ förlorat krÀvs det att ersÀttande trÀdarter har liknande egenskaper
som dagens sjukdomsdrabbade trÀd. KyrkogÄrdens karaktÀr förÀndras dÀrmed inte och det
arkitektoniska uttrycket pÄ platsen kvarstÄr vilket Àr mycket viktigt ur ett kulturhistoriskt
perspektiv.
De sjukdomsdrabbade trÀdarter som behandlas i denna studie Àr:
HĂ€stkastanjen ? drabbad av kastanjemalen.
Boken ? drabbad av algsvampen phytophthora.
Asken ? drabbad av askskottsjukan.
Almen ? drabbad av almsjukan.
Linden ? idag inte drabbad av nÄgon allvarlig sjukdom men dÄ trÀdet Àr kraftigt dominerande
pÄ skÄnska kyrkogÄrdar vÀljer jag ersÀttande trÀdarter Àven till detta trÀd.
Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trÀdbestÄnd samt att skydda det
nya trÀdbestÄndet mot framtida sjukdomar pÄ kyrkogÄrdar i södra Sverige.
Integrerade skyddszoner : en granskning av nya ÄtgÀrden för minskning av jordbrukets utslÀpp av nÀringsÀmnen via drÀneringsrör
Jordbrukets miljöpĂ„verkan genom diffusa lĂ€ckage och transport av nĂ€ringsĂ€mnen Ă€r ett problem som det arbetas aktivt med pĂ„ nationell, regional och lokal nivĂ„. I Sverige berĂ€knas jordbruket stĂ„ för 43 % av de totala kvĂ€veutslĂ€ppen samt 44 % av de totala fosforutslĂ€ppen. Stor del av dessa utslĂ€pp transporteras till havet dĂ€r de bidrar till övergödning och algblomning. Ăstersjön Ă€r det hav som fĂ„r ta emot utslĂ€ppen dĂ„ de transporteras hit med floder, Ă„ar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en vĂ€xande befolkning.
Riskbeteende och marknadsreaktioner : En empirisk undersökning om börsnoterade företags kapitalstruktur och kapitalmarknadens reaktioner Är 2005
Kapitalmarknaden fattar dagligen beslut som basera pÄ den informations som företag och medier kommunicerar genom pressrelease och övriga publikationer. En viktig del i informationsflödet Àr Ärsredovisning och kvartalsrapporter. Informationen kapitalmarkanden anvÀnder i dessa rapporter Àr primÀrt finansiella nyckeltal som tillÀmpas för att jÀmföra företag med varandra. Kapitalmarkanden Àr en starkt effektiv marknad vilket betyder att aktörerna har en likvÀrdig tillgÄng pÄ information samt möjligheter att bearbeta denna. Dock Àr kapitalmarkanden inte helt effektiv marknad vilket betyder att informationsutbudet ej Àr helt symmetriskt.
LuleÄ vs VÀxjö: en studie om regionalt företagsklimat
Synen pÄ företagande har under senare Är förÀndrats. Storföretagen som traditionellt sett haft en mycket stor roll i lÀnders utveckling och tillvÀxt spelar idag en mindre roll i sammanhanget. IstÀllet har lokal ekonomi och regioners tillvÀxt hamnat i fokus. SmÄ och medelstora företag fÄr dÀrmed en viktigare roll och faktorer sÄsom entreprenörskap, sociala nÀtverk, innovation och faktorflexibilitet blir allt mer centrala i diskussionen gÀllande hur tillvÀxt skapas. För att skapa tillvÀxt i regioner krÀvs en nÀringspolitik som stimulerar till nyföretagande och utveckling av existerande företag.
Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?
Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala
belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken
utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa
hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer
att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet
Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets
betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och
kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21
utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att
kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av
belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och
dÀrefter en analys och diskussion av dessa.
Intersexualism : Att födas som ett mellanting mellan man och kvinna
Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.
VÄldtÀktslagstiftningen i Brottsbalken 6:1 : TvÄng eller samtycke - tvÄ sidor av samma mynt
SammanfattningDebatten gÀllande hur den svenska vÄldtÀktsbestÀmmelsen ska utformas har pÄgÄtt under lÄng tid och Àr nu Äterigen uppe för diskussion. Vissa hÀvdar att tvÄngsrekvisitet i nu gÀllande vÄldtÀktsbestÀmmelse mÄste ersÀttas med ett samtyckesrekvisit. Andra hÀvdar att bestÀmmelsen som den utformades efter reformen i juli Är 2013 mÄste fÄ tid att tillÀmpas innan det kan bli frÄga om ytterligare en reformation.FöresprÄkare för ett införande av en samtyckesbaserad vÄldtÀktsreglering menar att en sÄdan utformning av lagstiftningen skulle stÀrka offrets stÀllning. Regleringen skulle sÄledes förstÀrka skyddet för den personliga integriteten och sjÀlvbestÀmmanderÀtten. FöresprÄkare anser Àven att Sverige, genom att inte införa ett krav pÄ samtycke, bryter mot Europakonventionen. FöresprÄkare anser att EU i den sÄ kallade Bulgariendomen slagit fast att det Àr nödvÀndigt att sexuella gÀrningar företagna utan samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstÄnd eller inte.MotstÄndare Ä andra sidan hÀvdar att en samtyckesbaserad vÄldtÀktsbestÀmmelse skulle vara svÄrtillÀmpad och vansklig.
SpÄrtaxi : En studie om spÄrtaxisystem i Karlstad ur ett anvÀndarperspektiv
SpÄrtaxi Àr en av flera benÀmningar pÄ automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig kollektivtrafik dÀr upp till fyra personer delar vagn pÄ en högbana. Det miljövÀnliga systemet bygger pÄ individuell transport utan stopp, och gÄr i tÀtort med en hastighet av 35 km/h.Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spÄrtaxisystem. MÄnga av undersökningarna Àr subjektiva, och dÀrför ansÄg vi inför vÄr uppsats att det behövs en objektiv syn pÄ systemet för att en ge lÀsaren en helhetsbild. En del av vÄr uppsats bestÄr dÀrför i en bakgrund som sammanstÀller viktiga fakta, sÄvÀl positiva som negativa, om systemet.
SpÄrtaxi : En studie om spÄrtaxisystem i Karlstad ur ett anvÀndarperspektiv
SpÄrtaxi Àr en av flera benÀmningar pÄ automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig kollektivtrafik dÀr upp till fyra personer delar vagn pÄ en högbana. Det miljövÀnliga systemet bygger pÄ individuell transport utan stopp, och gÄr i tÀtort med en hastighet av 35 km/h.Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spÄrtaxisystem. MÄnga av undersökningarna Àr subjektiva, och dÀrför ansÄg vi inför vÄr uppsats att det behövs en objektiv syn pÄ systemet för att en ge lÀsaren en helhetsbild. En del av vÄr uppsats bestÄr dÀrför i en bakgrund som sammanstÀller viktiga fakta, sÄvÀl positiva som negativa, om systemet.
Purchasing is more than buying eller hur E-inköpet pÄverkar företagets inköpsfunktion med fokus pÄ interna inköpsaktiviteter : En fallstudie pÄ AstraZeneca
Intresset för elektroniska inköp dÀr den ekonomiska nyttan Àr lÀtt att kvantifiera Àr stort. E-inköp erbjuder mÄnga nya innovativa lösningar som driver utvecklingen av inköpsstrategier och inköpsprocesser framÄt. Detta leder i sin tur att E-inköpet anses som en viktig pÄverkande faktor vad gÀller bÄde de interna och de externa processer som innefattas i inköpsfunktionen.FörÀndringar som implementering av E-inköpet innebÀr kan resultera i bÄde positiva och negativa effekter. De positiva effekterna dominerar, dÄ fler företag vÀljer att implementera E-inköp, dock gÀller effekterna hela företaget och hela inköpsfunktionen i synnerlighet. Att bryta ner inköpsfunktionens helhet för att se hur dess varje enskild del pÄverkas av införandet av E-inköp kan dÀrför ge en mer tydlig bild av de positiva effekternas vikt.
Energilösningar för Norra DjurgÄrdsstaden
MiljöfrÄgan har blivit mer och mer uppmÀrksammat i media och samhÀllet. Detta har lett att mer krav stÀlls pÄ att exempelvis minska energibehovet av flerbostadshus och dÀrmed minska koldioxidbelastningen.Syftet med denna rapport Àr att besvara frÄgestÀllningen ?Hur kan olika kombinationer av energilösningar i flerbostadshus bidra till att vision och energimÄlen för NDS uppnÄs??. För att kunna besvara huvudfrÄgan behövs data över modellfastigheters energibehov. Detta görs genom att fÄ data och fakta frÄn litteraturstudier och djupintervjuer.
Den missförstÄdda lagen : En studie om revisorers obenÀgenhet att anmÀla sina klienter vid ett misstÀnkt bokföringsbrott
Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rÄdet lÀmnat statistik som visar att en fjÀrdedel av alla anmÀlda ekonomiska brott i SkaraborgsomrÄdet Àr bokföringsbrott. En fjÀrdedel Àr en stor andel och borde undersökas mer ingÄende. Det Àr oklart hur mÄnga anmÀlningar som har kommit frÄn revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmÀlda ekobrott kommer frÄn revisorer. Det finns flera studier som menar att anmÀlningsskyldigheten inte har haft nÄgon effekt pÄ förhindrandet av ekobrott dÄ fÄ anmÀlningar har kommit frÄn revisorer.
Kunna lÀra ut eller kunna det man lÀr ut : en undersökning av gymnasieelevers uppfattning om lÀrarkompetens inom Àmnet idrott och hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om pÄ lÀrarkompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. VÄr frÄgestÀllning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottslÀraren anser gymnasieeleverna vara primÀra för att denne skall vara en bra lÀrare? Delkompetenserna som vi dÄ avser Àr pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.MetodDatainsamlingen har skett pÄ tvÄ olika sÀtt, dels genom en strukturerad enkÀt, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. EnkÀten genomfördes pÄ 76 gymnasieelever. Elever som alla gÄr pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet Är 3 pÄ skolor i StockholmsomrÄdet.
Kreationism och Biologism - om hur lÀrare hanterar religion och vetenskap i gymnasieskolans biologiundervisning
Det hĂ€r arbetet Ă€r en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen anvĂ€nds kreationism och biologism som exempel pĂ„ förhĂ„llandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism Ă€r, samt vad skolans styrdokument sĂ€ger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkĂ€tundersökning om hur biologilĂ€rare frĂ„n sju olika skolor i Ăstergötlands lĂ€n ser pĂ„ evolution, kreationism och biologism samt pĂ„ kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism Ă€r en antievolutionsteori som grundar sig pĂ„ att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv pĂ„ den.
UpphovsrÀttslagen : Hur effektiv Àr den nya lagen och har den lyckats pÄverka attityderna hos fildelare
Fildelning har pÄ sistone varit ett aktuellt Àmne i media dÀr den nya upphovsrÀttslagen har diskuterats för fullt. NÀr den nya upphovsrÀttslagen infördes 1 juli 2005 i Sverige, skapades det ett intresse frÄn vÄr sida att undersöka vilken inverkan den nya lagen skulle fÄ och om den skulle lyckas minska fildelningen.Denna teknik gÄr till sÄ att man delar med sig av sina filer (media till andra anvÀndare antingen genom Internet eller i ett nÀtverk. Genom att dela med sig av sina filer kan man sjÀlv fÄ tillgÄng till andras filer. Men för att kunna fildela krÀvs det att man anvÀnder speciella fildelningsprogram som exempelvis Bittorrent, DC och Kazaa. Det som vi strÀvar efter med denna rapport Àr att se om lagen har pÄverkat fildelarnas attityd gentemot fildelning, men ocksÄ hur den nya upphovsrÀttslagen har pÄverkat fildelningen idag.I referensramen har vi tagit upp redan befintlig fakta (sekundÀr data) som vi anser relevant för forskningens syfte.