Sök:

Sökresultat:

1064 Uppsatser om Samhällsrelevant fakta - Sida 59 av 71

Medling vid kommersiella tvister: vad Àr medling och hur uppmÀrksammat Àr förfarandet bland de svenska företagen?

Konflikter Àr inget man kan undvika. De har nÀmligen alltid funnits, och kommer alltid att vara en del av vÄr vardag. De Àr vanligt förekommande i hemmet, med vÀnner, mellan grannar och pÄ arbetsplatsen. Men de existerar Àven mellan företag, och pÄ grund av dagens internationalisering sker det Àven över landsgrÀnserna. DÀr möts inte bara tvÄ olika viljor utan Àven olika kulturer, miljöer, sprÄk och stil, vilket gör det Ànnu viktigare att hitta ett rÀtt verktyg för att hantera konflikten pÄ bÀsta möjliga sÀtt.

Östersjön ? hav eller resurs? : en studie om gasledningen genom Östersjön

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? Ă€r skriven 2008 av Amanda Haak pĂ„ C-nivĂ„ med hjĂ€lp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet Ă€r ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det Ă€r negativt. Syftet med denna uppsats Ă€r att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att dĂ€refter förklara gasledningsprojektet samt sjĂ€lv slutligen besluta om jag Ă€r för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha lĂ€st pĂ„ om de om de olika argumentenoch studerat fakta Ă€r jag fortfarande mestadels negativt instĂ€lld.

Ungdomars konsumtionsval

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur ?tweens? (barn i Äldern 8-12 Är) samt ungdomar i Äldern 18-22 Är vÀljer sina varor och vad det Àr som faktiskt pÄverkar deras val. Syftet Àr Àven att jÀmföra de bÄda mÄlgrupperna för att kunna se vilka skillnaderna Àr. Metod: Vi har valt att arbeta utifrÄn en kvalitativ ansats dÄ vi har för avsikt att se till helheten och sammanhanget i det vi undersöker och inte till problemets specifika delar. Vi vill Àven skaffa oss en bredare och djupare kunskap om det specifika Àmnet Àn vad som möjliggörs genom en kvantitativ ansats.

Var vill ungdomar bo? : en studie om ungdomars boendepreferenser i GĂ€vle

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? Ă€r skriven 2008 av Amanda Haak pĂ„ C-nivĂ„ med hjĂ€lp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet Ă€r ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det Ă€r negativt. Syftet med denna uppsats Ă€r att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att dĂ€refter förklara gasledningsprojektet samt sjĂ€lv slutligen besluta om jag Ă€r för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha lĂ€st pĂ„ om de om de olika argumentenoch studerat fakta Ă€r jag fortfarande mestadels negativt instĂ€lld.

Återkoppling frĂ„n yrkesföraren av tung lastbil - Hur vi kan förbĂ€ttra utbildningen av yrkesförare och dĂ€rmed ocksĂ„ öka trafiksĂ€kerheten

Sammanfattning Jag arbetar pÄ gymnasieskolan, Fordonsprogrammet ? Transportteknik dÀr jag medverkar i utbildningen av elever till yrkesförare pÄ tung lastbil och Àven buss. Min enkÀtundersökning Àr avgrÀnsad till enbart lastbilschaufförer. Jag upplever att det saknas relevant Äterkoppling frÄn yrkesförare dÀr det framgÄr om yrkesförare följer de regler och föreskrifter som ingÄr i deras yrkesutövning. Denna undersökning belyser i vilken utstrÀckning yrkesföraren i arbetslivet följer gÀllande regler och föreskrifter.

Pedagogstöd i en skola för alla : En studie om resurser,hjÀlp och stöd ur ett pedagogperspektiv

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

IAS/IFRS 2005-En uppföljande studie

FrÄn och med Ärsskiftet 2004/2005 ska alla noterade koncerner inom EU redovisa enligt IAS/IFRS 2005. Regeringen gjorde i IAS-förordningen bedömningen att övergÄngen till IAS/IFRS underlÀttar jÀmförbarheten mellan svenska och utlÀndska företag och innebÀr att det blir lÀttare för svenska företag att etablera sig utomlands. Under vÄrterminen 2004 författades en kandidatuppsats vid Stockholms Universitet ?IAS/IFRS 2005-Ur de fyra stora revisionsbyrÄernas perspektiv? med syftet att förklara, belysa och reflektera kring förberedelse- och genomförandefasen av IFRS i revisionsbyrÄerna. Uppsatsen författades innan övergÄngen och lÀmnades öppen för en ny studie efter övergÄngen dÀr det skulle vara möjligt att Àven den tredje fasen, resultatfasen, fanns med.

Deliberativa samtal som undervisningsform i Zambia

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

  Dyslexi och identifierade skyddsfaktorer : En jÀmförelse mellan intervjuer ochÄtgÀrdsprogram eller IUP

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

Organdonation och transplantation - ett Àmne för skolan?

Organdonation och transplantation ? ett Àmne för skolan? Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar ocksÄ till att diskutera vilken plats samhÀllsfrÄgor med naturvetenskapligt innehÄll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgÄngspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll vÄra attityder och förvÀntningar spelar för vÄra beslut och vÄrt agerande behandlas. I tvÄ olika skolor genomfördes med alla elever i Ärskurs 9 pÄ skolorna en enkÀtstudie som mÀtte attityder, kunskap och skolans roll inom ÀmnesomrÄdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus pÄ skolans undervisning om kontroversiella Àmnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt stÀllningstagande kring organdonationer. En majoritet av eleverna i enkÀtundersökningen var positivt instÀllda till att donera organ efter sin död.

Formativ NO-undervisning. En studie om NO-undervisning i skolÄr F-5

SyfteEn utgÄngspunkt för hela uppsatsen Àr att lÀra mig mer om formativ utvÀrdering (kontinuerlig framÄtstrÀvande utvÀrdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev dÀrför att studera om det fanns nÄgra kopplingar till lÀrares bakgrund/ arbetsförutsÀttningar (lÀrarens engagemang för ÀmnesinnehÄllet, planeringsrutiner inkl. utvÀrdering, Är i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad Àr lÀraren sjÀlv nöjd med i sin undervisning? FrÄgor jag stÀllde mig var: Hur undervisar lÀrare i NO? Hur utvÀrderar lÀrare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar Àr Àven att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen dÀr jag arbetar. MetodJag genomförde en sÄ kallad ostrukturerad enkÀtstudie, d.v.s.

Hur kan Skatteverket stÀndigt förbÀttra sig? En fallstudie om medarbetarnas delaktighet i stÀndiga förbÀttringar pÄ ett skattekontor i Göteborg

Organisationer idag stÄr inför en omfattande konkurrens i en global miljö med en förÀnderlig marknad. StÀndiga förbÀttringar Àr ett samlingsnamn för managementkoncept vilkas syfte Àr att effektivisera organisationen och minska onödigt ?spill? med hjÀlp av relativt smÄ förÀndringar. Medarbetarnas deltagande Àr en av de viktigaste aspekterna för att skapa en effektiv offentlig organisation genom stÀndiga förbÀttringar. Traditionellt har den offentliga sektorn ett top-down perspektiv, medan koncepten om stÀndiga förbÀttringar bygger pÄ ett bottom-up perspektiv.

Bygga bort problemen : Kan förtÀtning öka den sociala hÄllbarheten i miljonprogramsomrÄden?

Social hÄllbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hÄllbarhetsaspekterna Àr det kanske den som Àr svÄrast att mÀta och definiera, och det finns fortfarande förhÄllandevis lite forskning som pÄ ett heltÀckande sÀtt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och mÀnniskors sociala vÀlmÄende. Trots brist pÄ konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka Äsikter om hur en socialt hÄllbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det Àr dels en generell genomgÄng av inlÀgg i den allmÀnna debatten, men sÀrskilt fokus lÀggs ocksÄ pÄ diskussionen kring efterkrigstidens höghusomrÄden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsomrÄden. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

VÀrdering vid börsintroduktion : Humankapitalets roll

Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.

Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och dÀrefter en analys och diskussion av dessa.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->