Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Uppsatsen undersöker hur samhÀllskunskapsböckers innehÄll, med fokus pÄ förmedlandet av ekonomiska förhÄllanden, har förÀndrats över tid.LÀroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive lÀroplaners kursplaner för Àmnet samhÀllskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns lÀroplaner och lÀromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns Àven presenterade.Undersökningen Àr gjord utifrÄn tre lÀromedel i samhÀllskunskap, vilka har nÀrlÀsts och i samband med nÀrlÀsningen dokumenterats i ett analysschema utifrÄn vilket resultatet Àr presenterat. LÀromedlen Àr frÄn Är 1966, 1990 och 2007.InnehÄllsmÀssigt följer lÀromedlen till övervÀgande del vad som eftersöks frÄn styrdokumentens hÄll, Àven om det finns skillnader i hur och i vilken utstrÀckning information lyfts fram i de olika lÀromedlen. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ekonomiavsnitten i lÀromedlen har blivit mindre i omfÄng samt att bakgrundsinformationen till varför vÄra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur lÀromedlen. .

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Monroedoktrinen skapades 1823 av den amerikanske presidenten James Monroe. Sedan dess har doktrinen utgjort en betydande del av den amerikanska utrikespolitiken gentemot Latinamerika. Medvetet eller omedvetet har doktrinen blivit en integrerad del i den amerikanska sÀkerhets- & utrikespolitiken. Genom Monroedoktrinen och dess korollarier har USA haft en förevÀndning att intervenera nÀrhelst de ansett att intressena, som ska tillvaratas i doktrinen, har utmanats. Vi har i denna uppsats valt att analysera tre fall av amerikansk intervention i Latinamerika med mÄlet att finna en gemensam drivkraft bakom amerikansk utrikespolitik i Latinamerika.

MÄnga idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus pÄ det idrottsliga, och inte tÀnkt speciellt mycket pÄ det ekonomiska vid sin mÄlstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för mÄnga föreningar, och flera idrottsförbund har börjat införa sÄ kallade elitlicenser. Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i nÀringslivet. Idrottsföreningarna mÄste nu, för att överleva pÄ lÄng sikt, ta styrningen till en högre nivÄ och ha fler ekonomiska mÄl, som innebÀr att de gÄr med vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva verksamheter i vinstsyfte finns i nÀringslivet, men har saknats i de ideella idrottsföreningarna.

Behovet av utbildning vÀxer för det vi sammantaget kallar ?informationssamhÀllet? och dess nya ekonomiska strukturer. För att klara av en vÀntad massutbildning, dÀr allt fler skall utbildas inom oförÀndrade eller krympande ekonomiska ramar, har distansutbildningens olika former lyfts fram som en möjlighet. Genom en ökad satsning pÄ distansutbildning sÄ kommer ocksÄ de problem som finns inom omrÄdet att aktualiseras och ges ökade resurser för att hanteras pÄ ett adekvat sÀtt. Avsikten med denna uppsats Àr att studera problemet som finns med genomströmningen vid distanskurser och att hitta faktorer som kan motverka detta problem.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter. Syftet Àr att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter och som dÀrmed Àr i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnÄs i förhÄllande till styrdokumentens krav. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr forskaren strÀvar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Hur kan det komma sig att tvÄ lÀnder som i en vald tidpunkt ligger pÄ ungefÀr samma inkomstnivÄ per capita och har liknande förutsÀttningar dÄ det gÀller ekonomisk tillvÀxt, utvecklas pÄ olika sÀtt? Vilka kan anledningarna vara att det ena landets ekonomi vÀxer med en relativt höga hastighet medan det andra har en dÄlig tillvÀxt, periodvis ingen alls? Syftet med denna uppsats Àr att genom att vÀlja tvÄ lÀnder som passar in pÄ ovanstÄende beskrivning, göra jÀmförelser och ta fram lyfta fram aspekter som skulle kunna ligga till grund för skillnaderna de tvÄ lÀndernas ekonomiska tillvÀxt emellan. De tvÄ lÀnder som valts för detta syfte Àr Malaysia och Filippinerna. Dessa tvÄ lÀnder var kring 1960-talet jÀmbördiga i frÄga om ekonomiskt vÀlstÄnd men har utvecklats pÄ olika hÄll fram tills idag. Malaysias ekonomi har vÀxt med en genomsnittligt hög tillvÀxttakt över Ären, medan Filippinernas inkomstnivÄ per capita inte Àr mycket högre idag Àn den var Är 1960.

MÄnga företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet dÀr nya intressenter harkunnat investera sina pengar, en annorlunda Àgarstruktur och en ny form av sparande har medandra ord vÀxt fram i Sverige. De nya Àgarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andrafaktorer som exempelvis ?IT-bubblan? skapat en förÀndring inom den ekonomiskaredovisningen. Med nÀmnda hÀndelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande Àrförknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat.Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade pÄstockholmsbörsens Large Cap-lista förÀndrats sedan 1997.Studien innefattar 25 svenska företag vars Ärsredovisningar frÄn 1997, 2003 och 2006analyserats. Studien Àr genomförd med en kvantitativ innehÄllsanalys, dÀr ett flertal olikariskvariabler tas upp.De undersökta företagen uppvisar en statistiskt sÀkerstÀlld ökning av riskredovisning mellanÄren 1997, 2003 och 2006.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Energytower Àr en ny typ av vindkraftverk som har en för marknaden ny unik konstruktion. Syftet med denna rapport Àr identifiera skillnader mellan Energytowerverk och konventionell vindkraft vad gÀller miljörÀttsliga och ekonomiska aspekter.Vindkraft klassificeras enligt svensk miljörÀtt som miljöfarlig verksamhet. Det innebÀr att etableringar Àven krÀver framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande MKB-process. MKB ska vara ett underlag för beslut i tillstÄndshanteringen.En av grundförutsÀttningarna för etablering av vindkraft oavsett typ Àr att projektet Àr ekonomiskt bÀrkraftigt. Vindkraft Àr i detta avseende precis som vilken annan investering som helst.