Vi har genomfört en kvalitativ studie i ämnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjälp av fem lärare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och där är det lärarens uppgift att hantera dem. Därför tycker vi att det är viktigt att belysa och förstå kunskapen om konflikthantering.Förr hanterades inte konflikter och bråk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillåtet att bestraffa elever med aga.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna..

Fritidspedagogyrket är en viktig yrkesgrupp ute  i våra verksamheter  som besitter en väldigt stor  kompetens  vad  det  gäller  konflikthantering,  genus,  barns  sociala  och  emotionella utveckling vilket framgår av detta arbete. I detta arbete ingår litteraturstudier som visar på hur viktig kommunikation, värden och normer, genus och jämställdhet är. Här finns en kvantitativ undersökning  med  frågor  om  konflikter,  om  vuxna  bemöter  pojkar  och  flickor  olika  i konfliktsituationer  och  i  så  fall  varför. Utifrån  vad  som  framkommit  i  enkätsvaren  har  jag försökt knyta det  till  litteraturen. Ur svaren kan man se att fritidshemmens personal hanterar konflikter på ett bra och rättvist sätt där det inte är så stora skillnader i hur pojkar och flickor bemöts.

Abstract Titel: Hur barn beter sig i konflikter Författare: Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika (2008). Hur barn beter sig i konflikter. (How children react in a conflict). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka om yngre skolbarns konfliktbeteende förändras samt om de är medvetna om sitt eget beteende i en konflikt. Vi har studerat konfliktbeteendet genom att intervjua elever och pedagoger.

Syftet med denna studie är att belysa attityder som finns hos lärare i svenska för invandrare (SFI) och svenska som andraspråk (SVA) till integreringen av värdegrundsuppdraget i vuxenutbildningen och i det sammanhanget även uppmärksamma deras berättelser om yrkesetiska konflikter som de upplevt i värdegrundsarbetet. Studien söker att svara på följande frågeställningar: Hur definierar SFI- och SVA-lärarna vuxenutbildningens värdegrund? Hur förhåller sig lärarna till integreringen av värdegrundsfrågor i undervisningen? På vilket sätt integrerar SFI- och SVA-lärarna värdegrundensmålen i sin dagliga verksamhet? Vilka svårigheter möter lärarna och vilka yrkesetiska konflikter uppstår i deras arbete med värdegrundsfrågor? och Vad styrs lärarna av när de löser yrkesetiska konflikter som uppstår i värdegrundsarbetet? Metoden som används i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med totalt sex SFI- och SVA-lärare. Intervjuerna kompletteras med en enkätundersökning som genomförts med samma lärare.Studiens resultat diskuteras utifrån en teori om sociala attityder och dess antagande att individers kunskaper om, och positiva känslor till, en social företeelse kommer att manifesteras i deras handlingar. Resultatanalysen visar att SFI- och SVA-lärarna förknippar skolans värdegrund med demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män, alla människors lika värde och trygg inlärningsmiljö och har ett positivt förhållningssätt till värdegrundsarbetet, som de medvetet integrerar i språkundervisningen..

Studiens övergripande syfte var att studera och jämföra hur två olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar på syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna på skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas arbete med de olika metoderna på skolan?Studien tar sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende på studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts för att finna svar på frågeställningarna.Fyra intervjuer gjordes med lärare på skolan, två lärare som arbetade med Projekt Charlie och två lärare som arbetar med Gruppen som grogrund. I både Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lärarna på skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förståelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för människors identitetsskapande processer?Vilken förståelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa medlingens metod när det gäller förståelse av människors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrån Margaret Archers (2002) teoribildning gällande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gällande begreppet face, i relation till Transformativ medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som använder sig utav transformativ medling.Transformativ medlings teoribildning bygger på ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stärkas genom att tillföras förståelse gällande identitetsskapande processer och konflikt utifrån Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..

Syftet med denna uppsats var att analysera hur samspelet såg ut mellan speldesigners och spelprogrammerare samt att analysera hur konflikter hanterades.Denna uppsats var av kvalitativ art och baserades på fyra intervjuer med två designers och två programmerare.Det visade sig att det rådde bra kommunikation på företaget mellan designers och programmerare, men att det är vissa konflikter som ändå fanns kvar. En bidragande orsak till en försämring av samspelet var att designers och programmerare inte kan beskriva varandras arbete.En konflikt som togs upp i arbetet var att designers och programmerare pratar två helt skilda språk. Detta har inneburit att yrket teknikartist har vuxit fram för att länka samman parterna. Teknikartistens intåg i dataspelsbranschen visade sig vara relativt nytt och det kan bli betydelsefullt framöver för att stärka samspelet..

Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen inom Östergötlands län. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömålen i Östergötlands län, med särskilt fokus på konflikter och de främsta orsakerna bakom dessa. För att avgränsa studien har främst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien är kvalitativ och grundad på kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömålsarbetet i Östergötland. Studien tyder på att det uppstått konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna målkonflikter, kanske främst grundade i ideologiska synsätt.

När Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rätten en del av den svenska rätten. Ett av dagens viktigaste mål för EU är skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mångfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvärda naturområden. Meningen är att dessa naturområden ska skapa ett nätverk av skyddsvärd natur, så kallade Natura 2000-områden. I dessa områden gäller speciella skyddskrav.

Syftet med vårt examensarbete var att studera hur skolmedling går till praktiskt, vad eleverna lär sig genom att använda denna metod för att lösa konflikter och även för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling är en metod som används i skolan. Detta är en metod där både lärare och elever är involverade i konflikthanteringen. Vi har vänt oss till en skola i Boden som arbetar med skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat skolmedling som en konflikthanteringsmodell.

Den 7 oktober 2001 startade kriget i Afghanistan, en konflikt som idag har pågått i nästan 12 år. Målet med operationen var att driva den talibanska ledningen från makten, samt att tillfångata Usama bin Ladin och andra ledare inom al-Qaida och därmed få ett slut på den säkra tillflyktsort som al-Qaida och andra terroristgrupper haft i Afghanistan.Corum och Johnson är två militärteoretiker som har forskat inom användandet av luftmakt i irreguljära konflikter. Dessa två har i sin bok Airpower in Small Wars formulerat 11 lärdomar som de anser att man bör ha i beaktning då man använder luftmakt i irreguljära konflikter. Fem av dessa lärdomar går att applicera direkt vid en analys på stridsflygsfunktionen, medan de andra sex behandlar områden som strategi, lufttransport och utbildning.I analysen framkommer det att vissa av dessa fem lärdomar går till stor del att skönja i hur stridsflyget har använts i kriget i Afghanistan, medan andra har tillämpats i mindre omfattning. De två punkter där utvecklingspotentialen bedöms vara hög avseende nyttjandet av stridsflyget är inom Undvika civila offer samt Använda markmålsoperationer vid konventionell krigföring.

This study aims to analyze the risks with building new households between railroads and shore, the focus of the study lays on Öbacka strand in Umeå municipality. The study also investigate if a land use conflict has taken place and how it was handled.The paper is based on different documents that was central for the work of planning the households and some interviews with operators that was highly involved with the planning of the area.The results shows that there is several risks with establishing new household between railroads and shores. Mainly because of the exposure of noise from the railways, though the risk for impact on the living environment for animals were low in this case there is a generally risk that it could get negative effects. It also a very important that the availability to the shore is secured. Planning in this type of area involves a great number of operators can easily cause a conflict due to the different perspectives on how the land should be used in the future, and also because of protecting different interests.

Johan A. Warden tog fram sin modell om motståndaren som ett system för att genom denna hitta dess svagheter. Modellen visade sig vara mycket användbar inom mellanstatliga konflikter och var mycket effektiv vid planerandet och genomförandet av USA:s offensiv mot Irak under inledningen av Gulfkriget. Men kopplat mot irreguljära konflikter har Wardens modell stött på mycket kritik då den anses spelat ut sin roll och därför inte längre kan anses applicerbar vid planerandet av luftoperationer inom denna typ av krigföring. Denna uppsats skall se om det är precisionsvapen och användandet av dessa som räddar kvar Warden inom planeringen av luftoperationer inom irreguljär krigföring..

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering.