Sökresultat:
1601 Uppsatser om Samhällsfarliga konflikter - Sida 22 av 107
Mobbning i arbetslivet : en dokumentanalys
Mobbning i arbetslivet Àr ett dolt problem som alltid funnits pÄ arbetsplatser i Sverige. Vuxenmobbning handlar om psykiskt vÄld och upprepade krÀnkningar som skadar mÀnniskor och leder till utfrysning, utslagning och isolering. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen och kunskapen kring mobbningsproblematiken pÄ arbetsplatsen och dess konsekvenser. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilka rÀttsliga möjligheter och begrÀnsningar det finns att vidta, samt vilka förebyggande strategier som forskning och utredningar föreslÄr. Materialet bestÄr av fyra domstolsbeslut kring mobbning i arbetslivet.
KrigföringsförmÄga : Svensk doktrin och dess stöd i internationella teorier
Att mÀta och vÀrdera motstÄndarens och sin egen krigföringsförmÄga Àr angelÀget i alla typer av militÀra konflikter. Svensk doktrin presenterar pelarmodellen som ett verktyg för detta. Med tanke pÄ att den svenska försvarsmakten genomgÄtt stora förÀndringar sedan pelarmodellen först introducerades i de svenska doktrinerna Àr det möjligt att den inte fyller sin funktion i de typer av militÀra konflikter som Sverige nu deltar i. I denna uppsats genomförs en teoriprövande studie av modellen i syfte att undersöka om den fortfarande Àr tillÀmpbar i sin befintliga form. Modellen prövas mot teorier av David Galula och John Warden vilka beskriver tvÄ typer av militÀra operationer som den svenska försvarsmakten deltar eller nyligen har deltagit i.Undersökningen visar att de faktorer som ingÄr i pelarmodellen ocksÄ förekommer i Galulas och Wardens teorier samt att pelarmodellen fortfarande Àr tillÀmpbar i sin befintliga form.
Kunskap om konflikthantering - Tyst kunskap? : Fem lÀrares kunskap om konflikthantering i skolan
Vi har genomfört en kvalitativ studie i Àmnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjÀlp av fem lÀrare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och dÀr Àr det lÀrarens uppgift att hantera dem. DÀrför tycker vi att det Àr viktigt att belysa och förstÄ kunskapen om konflikthantering.Förr hanterades inte konflikter och brÄk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillÄtet att bestraffa elever med aga.
En god relation : - Goda möten mellan lÀrare och förÀldrar ur ett lÀrarstuderandes betraktelsesÀtt
Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrarstudenter ser pÄ villkoren för goda relationer mellan lÀrare och förÀldrar genom observationer frÄn sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer pÄ lÀrarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare Är. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sÀtt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har ocksÄ framkommit att lÀrarstudenter inte kÀnner sig tillrÀckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lÀrare och förÀlder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns ocksÄ tendenser till att det Àr skillnad mellan manliga och kvinnliga lÀrare och hur de hanterar konflikter och relationerna..
Inf?rande av en ny straffbest?mmelse om arbetskraftsexploatering - En analys av hur straffr?ttslig reglering kan motverka osk?liga arbetsvillkor p? den svenska arbetsmarknaden
Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.
Behandlar vuxna pÄ fritidshem pojkar och flickor lika/olika i konfliktsituationer
Fritidspedagogyrket Àr en viktig yrkesgrupp ute i vÄra verksamheter som besitter en vÀldigt stor kompetens vad det gÀller konflikthantering, genus, barns sociala och emotionella utveckling vilket framgÄr av detta arbete. I detta arbete ingÄr litteraturstudier som visar pÄ hur viktig kommunikation, vÀrden och normer, genus och jÀmstÀlldhet Àr. HÀr finns en kvantitativ undersökning med frÄgor om konflikter, om vuxna bemöter pojkar och flickor olika i konfliktsituationer och i sÄ fall varför. UtifrÄn vad som framkommit i enkÀtsvaren har jag försökt knyta det till litteraturen. Ur svaren kan man se att fritidshemmens personal hanterar konflikter pÄ ett bra och rÀttvist sÀtt dÀr det inte Àr sÄ stora skillnader i hur pojkar och flickor bemöts.
Hur barn beter sig i konflikter
Abstract
Titel: Hur barn beter sig i konflikter
Författare: Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika
Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika (2008). Hur barn beter sig i konflikter. (How children react in a conflict). Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet med studien Àr att undersöka om yngre skolbarns konfliktbeteende förÀndras samt om de Àr medvetna om sitt eget beteende i en konflikt. Vi har studerat konfliktbeteendet genom att intervjua elever och pedagoger.
"Men skolan kan inte bara lÀgga sig platt pÄ rygg" : Attityder till vÀrdegrundsarbetet inom vuxenutbildningen
Syftet med denna studie Àr att belysa attityder som finns hos lÀrare i svenska för invandrare (SFI) och svenska som andrasprÄk (SVA) till integreringen av vÀrdegrundsuppdraget i vuxenutbildningen och i det sammanhanget Àven uppmÀrksamma deras berÀttelser om yrkesetiska konflikter som de upplevt i vÀrdegrundsarbetet. Studien söker att svara pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur definierar SFI- och SVA-lÀrarna vuxenutbildningens vÀrdegrund? Hur förhÄller sig lÀrarna till integreringen av vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen? PÄ vilket sÀtt integrerar SFI- och SVA-lÀrarna vÀrdegrundensmÄlen i sin dagliga verksamhet? Vilka svÄrigheter möter lÀrarna och vilka yrkesetiska konflikter uppstÄr i deras arbete med vÀrdegrundsfrÄgor? och Vad styrs lÀrarna av nÀr de löser yrkesetiska konflikter som uppstÄr i vÀrdegrundsarbetet? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med totalt sex SFI- och SVA-lÀrare. Intervjuerna kompletteras med en enkÀtundersökning som genomförts med samma lÀrare.Studiens resultat diskuteras utifrÄn en teori om sociala attityder och dess antagande att individers kunskaper om, och positiva kÀnslor till, en social företeelse kommer att manifesteras i deras handlingar. Resultatanalysen visar att SFI- och SVA-lÀrarna förknippar skolans vÀrdegrund med demokrati, jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn, alla mÀnniskors lika vÀrde och trygg inlÀrningsmiljö och har ett positivt förhÄllningssÀtt till vÀrdegrundsarbetet, som de medvetet integrerar i sprÄkundervisningen..
UppÄtpuffar och nedÄtpuffar
Studiens övergripande syfte var att studera och jÀmföra hur tvÄ olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna pÄ skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas arbete med de olika metoderna pÄ skolan?Studien tar sin utgÄngspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer gjorts för att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna.Fyra intervjuer gjordes med lÀrare pÄ skolan, tvÄ lÀrare som arbetade med Projekt Charlie och tvÄ lÀrare som arbetar med Gruppen som grogrund. I bÄde Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lÀrarna pÄ skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.
Vilka vi Àr, Àr nog bland det viktigaste för oss. -ett arbete om identitetsskapande processer vid konflikt & transformativ medling
Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förstÄelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för mÀnniskors identitetsskapande processer?Vilken förstÄelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa medlingens metod nÀr det gÀller förstÄelse av mÀnniskors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrÄn Margaret Archers (2002) teoribildning gÀllande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gÀllande begreppet face, i relation till Transformativ medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som anvÀnder sig utav transformativ medling.Transformativ medlings teoribildning bygger pÄ ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stÀrkas genom att tillföras förstÄelse gÀllande identitetsskapande processer och konflikt utifrÄn Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..
Samspel mellan programmerare och designers: I ett danskt dataspelföretag
Syftet med denna uppsats var att analysera hur samspelet sÄg ut mellan speldesigners och spelprogrammerare samt att analysera hur konflikter hanterades.Denna uppsats var av kvalitativ art och baserades pÄ fyra intervjuer med tvÄ designers och tvÄ programmerare.Det visade sig att det rÄdde bra kommunikation pÄ företaget mellan designers och programmerare, men att det Àr vissa konflikter som ÀndÄ fanns kvar. En bidragande orsak till en försÀmring av samspelet var att designers och programmerare inte kan beskriva varandras arbete.En konflikt som togs upp i arbetet var att designers och programmerare pratar tvÄ helt skilda sprÄk. Detta har inneburit att yrket teknikartist har vuxit fram för att lÀnka samman parterna. Teknikartistens intÄg i dataspelsbranschen visade sig vara relativt nytt och det kan bli betydelsefullt framöver för att stÀrka samspelet..
MiljömĂ„l i Ăstergötlands lĂ€n : en studie av konfliktomrĂ„den inom ramen för det regionala miljömĂ„lsarbetet
Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmĂ„len inom Ăstergötlands lĂ€n. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömĂ„len i Ăstergötlands lĂ€n, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ konflikter och de frĂ€msta orsakerna bakom dessa. För att avgrĂ€nsa studien har frĂ€mst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien Ă€r kvalitativ och grundad pĂ„ kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömĂ„lsarbetet i Ăstergötland. Studien tyder pĂ„ att det uppstĂ„tt konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Ăstergötland förekommit interna mĂ„lkonflikter, kanske frĂ€mst grundade i ideologiska synsĂ€tt.
Natura 2000: 7 kap 28 a § MB - pÄgÄende verksamhet och rÀttskraftiga tillstÄnd
NÀr Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rÀtten en del av den svenska rÀtten. Ett av dagens viktigaste mÄl för EU Àr skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mÄngfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvÀrda naturomrÄden. Meningen Àr att dessa naturomrÄden ska skapa ett nÀtverk av skyddsvÀrd natur, sÄ kallade Natura 2000-omrÄden. I dessa omrÄden gÀller speciella skyddskrav.
Skolmedling
Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur skolmedling gÄr till praktiskt, vad eleverna lÀr sig genom att anvÀnda denna metod för att lösa konflikter och Àven för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling Àr en metod som anvÀnds i skolan. Detta Àr en metod dÀr bÄde lÀrare och elever Àr involverade i konflikthanteringen. Vi har vÀnt oss till en skola i Boden som arbetar med skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslÀrare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat skolmedling som en konflikthanteringsmodell.
Hur anvÀnds stridsflyget i Afghanistan? : Och tillÀmpas de lÀrdomar som Corum och Johnson har dragit avseende anvÀndandet av luftmakt inom irreguljÀra konflikter?
Den 7 oktober 2001 startade kriget i Afghanistan, en konflikt som idag har pÄgÄtt i nÀstan 12 Är. MÄlet med operationen var att driva den talibanska ledningen frÄn makten, samt att tillfÄngata Usama bin Ladin och andra ledare inom al-Qaida och dÀrmed fÄ ett slut pÄ den sÀkra tillflyktsort som al-Qaida och andra terroristgrupper haft i Afghanistan.Corum och Johnson Àr tvÄ militÀrteoretiker som har forskat inom anvÀndandet av luftmakt i irreguljÀra konflikter. Dessa tvÄ har i sin bok Airpower in Small Wars formulerat 11 lÀrdomar som de anser att man bör ha i beaktning dÄ man anvÀnder luftmakt i irreguljÀra konflikter. Fem av dessa lÀrdomar gÄr att applicera direkt vid en analys pÄ stridsflygsfunktionen, medan de andra sex behandlar omrÄden som strategi, lufttransport och utbildning.I analysen framkommer det att vissa av dessa fem lÀrdomar gÄr till stor del att skönja i hur stridsflyget har anvÀnts i kriget i Afghanistan, medan andra har tillÀmpats i mindre omfattning. De tvÄ punkter dÀr utvecklingspotentialen bedöms vara hög avseende nyttjandet av stridsflyget Àr inom Undvika civila offer samt AnvÀnda markmÄlsoperationer vid konventionell krigföring.