Sök:

Sökresultat:

250 Uppsatser om Samhällsekonomisk kalkyl - Sida 16 av 17

Tippning av detaljer till ungdjursboxar

Som en del av SMEKAB AB:s tillverkning Ät DeLaval Sales AB ingÄr tillverkning av frontar och mellanvÀggar till ungdjursboxar. Efter det att produkterna varmförzinkats placeras de stÄende i grupper om tio i sÄ kallade hÀckar. DÀr sker en mindre montering innan de fÀrdiga detaljerna placeras en i taget pÄ en pall. Denna operation anser SMEKAB tar för lÄng tid, man vill dÀrför tillverka en tippanordning som gör det möjligt att banda ihop alla tio för att sedan lÀgga dem pÄ en pall.Arbetes huvudsakliga uppgift Àr att ta fram produktionsunderlag för en sÄdan anordning. I produktionsunderlaget skall ritningar, sÀkerhetsföreskrifter, hÄllfasthetsberÀkningar samt en grov ekonomisk kalkyl presenteras.

Uppkomsten av gipsspill i nyproduktion av villor och flerbostadshus

Byggbranschen Àr den nÀst största branschen i Sverige och sysselsÀtter direkt och indirekt en halv miljon mÀnniskor. Byggbranschens storlek gör den betydande för bÄde miljön och ekonomin, detta medför att en effektiv och fungerande byggbransch gynnar hela samhÀllet.Byggkostnaderna i Sverige har ökat avsevÀrt under de senaste Ären. Enligt Statistiska CentralbyrÄn har kvadratmeterkostnaden för byggnation ökat med 130 % under perioden 1995- 2009[1]. Denna utveckling beror delvis pÄ den ökade kostnaden för byggmaterial. Detta leder till att besparingsförsök i anvÀndning av dessa Àr av stor betydelse för att hÀmma denna utveckling. Detta examensarbete har sin fokus pÄ gipsspill i byggbranschen.

Sjuksköterskor som förstainsatspersoner vid kommunal rĂ€ddningstjĂ€nst : Är sambruk samhĂ€llsekonomiskt lönsamt?

Syftet med uppsatsen var att med hjÀlp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhÀllets jour- och beredskapsresurser kan anvÀndas pÄ ett mer effektivare sÀtt. Med beredskapsresurser avses dÄ de sjuksköterskor som Àr anstÀllda av VÄrd och omsorgsförvaltningen och den kommunala rÀddningstjÀnsten i VÄlberg och VÀse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under rÀddningstjÀnstens Ätaganden och om möjligt ge ett monetÀrt vÀrde pÄ ett sÄdant sambruk.Med hjÀlp av Jaldells studie gÀllande tidsfaktorns betydelse vid rÀddningsinsatser(Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna berÀknas uppgÄ till ?450 000 kr Ärligen.

FastighetsÀgares ekonomiska incitament till att investera i solceller - utifrÄn tvÄ tÀnkbara framtida scenarier

PÄ grund av den globala uppvÀrmningen Àr det hög tid att försöka öka mÀngden förnybar energi och minska pÄ anvÀndningen av de fossila brÀnslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stÄ för 20 % av all anvÀnd energi Är 2020 och kraven kommer enbart att höjas. PÄ bara nÄgra fÄ dagar tar jorden emot mer energi Àn den totala mÀngd som förbrukats under hela mÀnniskans historia och en utmaning inför framtiden Àr att kunna ta tillvara en liten del av solens strÄlar för att kunna tillgodose all den energi som mÀnniskan krÀver. Under de senaste 10 Ären har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhÄllande till andra lÀnder, bÄde i Europa och övriga vÀrlden har utvecklingen varit liten. De lÀnder som stÄr för merparten av den installerade solcellskapaciteten i vÀrlden har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Energisimulering av kvarteret HÀstskon 9 och 12 med ombyggnad och termiskt akviferlager

Detta examensarbete utreder lönsamheten i en systemlösning för termiskt akviferenergilager tillsammans med ny VVS-teknisk lösning i fastigheterna kv HĂ€stskon 9 och 12 vid en föreslagen framtida helrenovering. Dessutom utreds förutsĂ€ttningar för miljöklassning i energi- och miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad avseende energianvĂ€ndning, dagsljuskomfort, solvĂ€rmelast och termisk komfort för om- och tillbyggnadsförslaget med mĂ„lsĂ€ttning pĂ„ nivĂ„ GULD.Genom att utnyttja akviferen under fastigheterna kvarteret HĂ€stskon 9 och 12 idag kan man Ă„stadkomma mycket lĂ„g energianvĂ€ndning med en sĂ€songsenergiverkningsgrad via kylmaskiner för vĂ€rme- och kylaförsörjning pĂ„ 5,6. En LCC-kalkyl visar att det finns en energikostnadsbesparing för fastighetsĂ€garen Vasakronan omkring 3,65 MSEK per Ă„r jĂ€mfört med dagens situation om den beskrivna akviferlösningen anvĂ€nds. Det ger en Ă„terbetalningstid om cirka 4,5 Ă„r pĂ„ investeringen som mĂ„ste göras. Energiklassning i Miljöbyggnadssystemet för befintliga fastigheter Ă€r troligtvis möjlig utan andra Ă„tgĂ€rder Ă€n akviferlagersystemet, men dĂ„ med BRONS eller möjligtvis SILVER nivĂ„.Vid ett framtida om- och tillbyggnadsförslag fĂ„r fastighetsĂ€garen cirka 13 000 mÂČ ytterligare uthyrbar lokalyta för handelslokaler och kontor.

Kundlönsamhetsanalyser i praktiken

Bakgrund och problem: Kunden har blivit ett allt viktigare objekt för företag idag inom fleraomrÄden. Det Àr viktigt för företagen att förstÄ att varje intjÀnad krona inte bidrar lika myckettill företagets totala resultat. Olika kunder orsakar olika mycket kostnader och genom attidentifiera vilka kunder som Àr lönsamma och olönsamma samt hur de agerar kan företagenförsöka pÄverka de senare och förÀndra deras beteendemönster. KundlönsamhetsberÀkningarochanalyser Àr ett viktigt verktyg för att kunna finna dessa mönster och rÀtt anvÀnda kan deöka företagets totala lönsamhet. DÄ detta fenomen Àr relativt nytt finns Ànnu inte sÀrskiltmycket forskningsmaterial om hur berÀkningarna och analyserna ser ut och hur de faktisktanvÀnds.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera utformning och anvÀndning avkundlönsamhetsberÀkningar.

Energieffektiva lösningar vid Trioplast Fjugesta AB: för
minskat elbehov och bÀttre tillvaratagning av vÀrme

Det hĂ€r examensarbetet Ă€r det avslutande momentet pĂ„ den treĂ„riga utbildningen Maskiningenjör med inriktning mot Energiteknik vid LuleĂ„ tekniska universitet. Arbetet Ă€r utfört mot Trioplast Fjugesta AB som tillverkar industrifilm. Hösten 2005 utförde Trioplast Fjugesta AB en energianalys i samarbete med ÖNET, Energikontoret Örebro lĂ€n. Syftet med examensarbetet Ă€r att utifrĂ„n analysen arbeta fram förslag som kan minska behovet av el och olja. Arbetet ska resultera i en teknisk beskrivning av förslagen samt en kalkyl över lönsamheten.

Planering och styrning av byggprojekt genom datorstöd i mindre byggentreprenadföretag

Byggsektorn prÀglas idag av en rad problem och brister i utvecklingen jÀmfört andra branscher. Entreprenadverksamhet Àr en delbransch som traditionellt kÀnnetecknas av en starkt konservativ kultur, dÀr planeringsarbete ofta stÄr tillbaka till förmÄn för den faktiska produktionen. Forskning kring utvecklingsmöjligheter bedrivs pÄ mÄnga hÄll, men förankringen i branschens aktörer Àr lÄngsam och hÀmmad. Krav pÄ allt kortare genomförandetider medför att produktiviteten bör ökas. Studien tar sin utgÄngspunkt i mindre aktörer, som till antal klart dominerar byggbranschen.

Ett kalkylstöd för ekonomiska analyser av avverkningsÄtgÀrder pÄ bestÄndsnivÄ

Det finns ett behov av hjÀlpmedel i skogsbranschen som underlÀttar det dagliga beslutstagandet som personalen stÀlls inför. Detta kan vara datamodeller som simulerar och optimerar olika beslutstaganden pÄ bestÄndsnivÄ eller pÄ skogsinnehavsnivÄ. Inom ramen för detta arbete programmerades ett kalkylstöd i Microsoft Excel med verktyget Visual Basic ©. Kalkylstödet kopplades samman med den av Skogforsk publicerade produktionsmodellen ProdMod (Ekö 1985) via makron. Med dessa tvÄ program kan bestÄndsutveckling och ÄtgÀrder simuleras pÄ bestÄndsnivÄ med tillvÀxt, avverkningsuttag samt avverkningskostnad och intÀkter som utdata.

Kostnadskalkyler i tidigt skede med BIM: AnvÀndning av integrerad 5D BIM i byggprocessens tidiga faser

Digitala modeller anvÀnds i allt större utstrÀckning i byggprocessen frÄn skisskede till produktion. DÀremot nyttjar sÀllan arkitekter, projektörer och mÀngdfirmor byggnadsinformationsmodeller (BIM) för att ta fram kostnadskalkyler, trots att en BIM-modell oftast anvÀnds under projekteringen. Tidiga kalkyler baseras idag vanligtvis pÄ kostnader per kvadratmeter (kr/m2) frÄn referensprojekt. Detaljerade kalkyler görs först i byggprojektets senare skeden nÀr de flesta systemvalen gjorts och större beslut tagits. Ofta Àr dessa kalkyler manuellt framrÀknade med hjÀlp av 2D-ritningar vilket ökar kalkylens osÀkerhet.Kostnadsbedömningen Àr ett viktigt beslutsunderlag för bestÀllaren.

Indirekt förgaasning av biomassa : Produktion av brÀnngas i syfte att ersÀtta el och oljapÄ ett kartongbruk

I denna studie utreds hur brÀnngas kan produceras via indirekt förgasning av biomassa i sambandmed en befintlig panna i syfte att ersÀtta el och olja vid olika förbrukare pÄ ett massa- ochpappersbruk.Ett av de största problemen vÀstvÀrlden mÄste lösa detta Ärhundrade Àr energiförsörjningen. Medallt hÄrdare krav pÄ utslÀpp av koldioxid och andra föroreningar blir förnybara brÀnslen allt merintressanta. Biomassa och framförallt trÀ kommer att vara en av Sveriges viktigaste resurser iframtiden. För att undvika lÄnga transporter av fast biomassa bör resursen förÀdlas innan denanvÀnds för energiomvandling. Förgasning och framför allt indirekt förgasning Àr en erkÀndtermokemiskt effektiv omvandlingsmetod dÀr slutprodukten till exempel kan bli brÀnngas, syntetisknaturgas, biodrivmedel som dimetyleter (Biodiesel), etanol och mycket annat.

Försök med amsuggor i svenska besÀttningar : ett mindre fÀltförsök

I Sverige ökar antalet levande födda smÄgrisar, vilket har lett till en ökad smÄgrisdödlighet. 80 % av de smÄgrisar som försvinner fram till avvÀnjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smÄgrisdödligheten och har bedrivit forskning i mÄnga Är. I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gÄ till vÀga med flytt av ammor i tvÄ steg. Syftet med vÄr studie var att se hur amsuggor fungerar i Sverige, hur suggor och smÄgrisar pÄverkas i vÄrt system. Och om det lönar sig att anvÀnda amsuggor rutinmÀssigt ute i besÀttningarna. Försöket genomfördes i tvÄ besÀttningar med tvÄ-veckorsystem och fem veckors ditid.

Förstudie för att förbÀttra urpetare (beslutsunderlag)

Detta examensarbete Àr utfört hos X-ponent Inredning AB i Eskilstuna, tillverkare av upphÀngnings-och förvaringssystem. Detta arbete behandlar utveckling av företagets demonteringsverktyg, allmÀnt kallade för urpetare. Urpetare anvÀnds för att frigöra lÄstungor inuti elkontakter i fordon. Ibland uppstÄr det problem i fordonets elsystem och urpetare anvÀnds vid felsökning och reparation av kablage. Det Àr mÄnga gÄnger kostnadseffektivt att byta ut enstaka kontaker jÀmfört med att byta ut hela kabelstammar. MÄlet med examensarbetet var att komma fram till ett attraktivt konstruktionsförslag pÄ hur urpetarna kan göras mer attraktiva för kunderna. Direktivet var att utforma en enkel konstruktionsidé som gör urpetarna attraktiva för marknaden och som Àr enkel att producera i stora volymer.

Omkostnadshantering: En studie inom Peab AnlÀggning AB, region nord

Inom byggbranschen kan man se att hÄrdnande konkurrens samt ökande materialpriser leder till minskande marginaler för företagen verksamma inom branschen. Med denna bakgrund blir samtliga kostnader viktiga att kontrollera och följa upp. En kostnadstyp som ofta blir nÄgot försummad Àr omkostnaderna för byggprojekt. Dessa kostnader följs bÀst upp med kontinuerliga avstÀmningar under produktionstiden samt erfarenhetsÄterföringar efter avslutat projekt. Som hjÀlpmedel för kontroll av dessa kostnader under produktionstiden finns produktionskalkylen.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->