Ett kalkylstöd för ekonomiska analyser av avverkningsåtgärder på beståndsnivå
Det finns ett behov av hjälpmedel i skogsbranschen som underlättar det dagliga
beslutstagandet som personalen ställs inför. Detta kan vara datamodeller som simulerar och
optimerar olika beslutstaganden på beståndsnivå eller på skogsinnehavsnivå. Inom ramen för
detta arbete programmerades ett kalkylstöd i Microsoft Excel med verktyget Visual Basic ©.
Kalkylstödet kopplades samman med den av Skogforsk publicerade produktionsmodellen
ProdMod (Ekö 1985) via makron. Med dessa två program kan beståndsutveckling och
åtgärder simuleras på beståndsnivå med tillväxt, avverkningsuttag samt avverkningskostnad
och intäkter som utdata. Simuleringen kan göras från åtta meters beståndshöjd fram till och
med slutavverkning, med tre avverkningsingrepp under omloppstiden. Den geografiska
avgränsningen utgörs av Norra Skogsägarnas verksamhetsområde (Figur 1).
Med kalkylstödet kan man simulera ett uttag av rundvirke, men också uttag av träddelar och
GROT. Olika skötselalternativ kan testas och jämföras med varandra. Några saker som kan
jämföras är avverkningskostnaden, intäkten, nuvärdet, avverkad volym och skogsbruksnettot.
Ett test utfördes av kalkylstödet genom att de från kalkylstödet erhållna värdena jämfördes
med verkliga värden från fyra stycken gallringar. Data hämtades från gallringsuppföljningar
och avräkningar. Testet visade på ett medelfel på (10,5 %) vid gallring gällande nettot fritt vid
väg. Medelfelet bör dock endast ses som en indikation då underlaget var väldigt litet.
Testet visade att intäkterna avvek lite mellan det simulerade och verkliga utfallet (1,6 %)
medan avverkningskostnaderna avvek desto mer (7,4 %). En trolig förklaring till detta är att
intäkterna som angetts i kalkylstödet, ett slags medelvärden gällande kvalitetsklasser,
stämmer bra överens med verkligheten och att variationerna var relativt små. En förklaring till
skillnaderna är att timmerandelsfunktionen i modellen var överskattande på de testade
gallringarna. Detta leder i sin tur till att det totala nettot blir högre i kalkylstödet.
Avverkningskostnaderna visade på ett högre medelfel i testet. Alla gallringar utom en visade
på för låga avverkningskostnader, vilket egentligen inte säger så mycket eftersom de flesta
gallringarna hade samma medelstam i uttaget, och det är dessa kostnaderna baseras på, varför
spridningen i testet blev dålig. Den andra parametern som kostnaderna baseras på är
skotningsavståndet. Denna var svår att beräkna eftersom flera olika gallringstrakter på en
fastighet hade slagits samman i avräkningarna vilket kan ha påverkat medelfelet för
avverkningskostnaderna i testet.
Det är viktigt att lägga till att de gallringar som ingick i testet var så kallade ?Kvalitets-
gallringar?. Med kvalitetsgallring menas att träd tas ut i alla trädklasser och att gallringen
utförs med inriktning på hög kvalitet i det kvarvarande beståndet. Om andra gallringsformer
t.ex. höggallring eller låggallring hade testats kan resultatet ha sett annorlunda ut.