Omkostnadshantering
En studie inom Peab Anläggning AB, region nord
Inom byggbranschen kan man se att hårdnande konkurrens samt ökande materialpriser leder till minskande marginaler för företagen verksamma inom branschen. Med denna bakgrund blir samtliga kostnader viktiga att kontrollera och följa upp. En kostnadstyp som ofta blir något försummad är omkostnaderna för byggprojekt. Dessa kostnader följs bäst upp med kontinuerliga avstämningar under produktionstiden samt erfarenhetsåterföringar efter avslutat projekt. Som hjälpmedel för kontroll av dessa kostnader under produktionstiden finns produktionskalkylen. För att kunna upprätta korrekta kalkyler behövs underlag i form av information från liknande projekt som redan är avslutade. Kalkyler, främst i anbudsskedet, är väldigt viktiga för hela företagets lönsamhet, en korrekt upprättad kalkyl kan agera som vinstdrivare medan en felaktig i värsta fall leder till stora förluster. Syftet med examensarbetet är att beskriva omkostnadshanteringen för betong- och mark-projekt bedrivna inom Peab Anläggning AB region nord. Resultatet skall leda till att en relevant beskrivning av storleken av projektomkostnad samt tjänstemannakostnad finns att tillgå vid upprättandet av kalkyler. Vidare skall regionledningen förses med förslag till förbättringar som kan göras för att bättre kunna kontrollera omkostnaderna för byggprojekt.Undersökningen bedrivs genom att undersöka kalkylerade och reella kostnader för 12 avslutade anläggningsprojekt inom regionen med en kontraktssumma mellan 5 och 30 miljoner. Dessa 12 projekt delades i sin tur upp i två klasser; markprojekt och betongprojekt. Indelningen gjordes efter vilken kategori huvuddelen av de direkta kostnaderna innefattades i. De kostnader som undersöks är projektomkostnad samt tjänstemannakostnad.Undersökningens resultat visar på att medelvärdet av projektomkostnader för markprojekt är 5,8 %, för betongprojekt är motsvarande siffra 8,1 %. Standardavvikelsen för dessa värden fanns till att vara 1,7 % respektive 3,4 %. För tjänstemannakostnaderna fanns följande medelvärden för de undersökta projekten; markprojekt 8,8 % och betongprojekt 5,3 %. Standardavvikelsen är i detta fall 5,3 % respektive 1,7 %. Ingen speciell avvikelse kunde kopplas till projektens storlek.Omkostnaderna ges inget särskilt utrymme i dagens arbetssätt inom regionen. Kalkylerna används i begränsad omfattning inom produktionen för planering och uppföljning. Platscheferna anser att de måste ta in de resurser som krävs för att slutföra projektet, kalkylen används för att veta vilka resurser som kan användas med kostnadstäckning. I projektens slutskede är det viktigt att platschefen kan ta betalt för de omkostnader som fortfarande finns på arbetsplatsen. Detta gäller även vid förseningar och vid ÄTA-arbeten. I dessa fall kan omkostnaderna vara i samma storleksordning som de direkta kostnaderna.För att komma tillrätta med de brister inom byggstyrning som upptäckts i denna studie är det viktigt att produktionspersonalen utbildas i företagets verksamhetsledningssystem. Vidare kan det underlätta om stödfunktioner i form av entreprenadingenjörer finns tillgängliga på samtliga projekt för att på så sätt överbrygga eventuella glapp mellan kalkylingenjörer och produktionspersonal. Detta underlättar även arbetet med erfarenhetsåterföringar vilka inte utförs i tillräcklig omfattning idag.