Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: ? Vad är arbetsförmåga? ? Hur bedöms arbetsförmåga? ? Hur fungerar rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Den 29 april 1955 beslutade stadsfullmäktige i Lund om rivning av rådhuset vid Stortorget. Beslutet hade föregåtts av en debatt om rivning kontra bevarande som berörde både hög och låg bland stadens invånare. Engagemanget var stort. Jag har i den här uppsatsen försökt att skildra debatten, kulturklimatet vid tiden och orsaken till att rådhuset faktiskt fortfarande står kvar år 2006. Det handlar till stor del om vem som tyckte vad i debatten, och vilken betydelse det fick för slutresultatet..

Sammanfattning: De flesta företag sätter idag större värde på lärande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvar för sin anställning genom att hela tiden utvecklas och lära sig mera för att vara anställningsbar. Kraven som ställs på individen inom EU är att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina färdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anställningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriärutveckling har gått från organisationen till att numera ligga på individen själv.

This essay examines the differences and similarities, weaknesses and strengths of the two Cognitive Semantic theories Conceptual Metaphor Theory and Principled Polysemy Approach to Meaning Analysis. To illustrate the two theories, the Swedish verb-particle construction "gå upp" is examined and analyzed accordingly. The results showed differences in the number of polysemous meaning found. The methodological evaluation showed that the differences in the underlying ideas concerning meaning-construction behind these two theories make them incompatible..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför de individer som deltog i GIH projektet har fortsatt att träna på egen hand. En jämförelse har gjorts mellan grupperna, de som har fortsatt att träna och de som inte har fortsatt att träna. Våra frågeställningar var: Vilken betydelse har motivation för fortsatt träning? Vad har ledarskapet för betydelse för den aktive? Vilken betydelse har självförtroende för fortsatt träning?MetodDatainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en strukturerad enkät och dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 89 deltagare från projektet i folkhälsovetenskap, våren -06, GIH projektet.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Hälsofrämjande arbete syftar till en hälsosammare livsstil för individen. En förutsättning för att uppnå det är att individen är motiverad. Motivation definieras som ?de faktorer hos individen som väcker, formar, och riktar beteendet mot olika mål?. Våren 2012 utfördes ett projekt vid namn ?Aktiva studenter 2012? som syftade till att få inaktiva studenter vid Luleå tekniska universitet mer aktiva och hälsosamma.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med långvarig smärta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar användes för att fånga deltagarnas inifrånperspektiv av upplevelser och beskrivningar av att leva med långvarig smärta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell användes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, händelser och upplevelser, förväntningar och förpliktelser, omgivningen samt värderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet med rapporten var att studera huruvida förändringar i gymnasieskolan och främst Samhällsvetenskapsprogrammet kan härledas till socialistiska och/eller liberalistiska värderingar. Metoden som vi har använt oss av är innehållsanalys och materialet är böcker och Internet. I bakgrunden ger vi en inblick i hur olika samhällssituationer genom tiderna har påverkat läroplanerna. Vi presenterar tre ideologiers grundsyn och hur dessa eventuellt har påverkat gymnasiet och samhällsvetenskapsprogrammet. En jämförelse har gjorts mellan programmålet för det nuvarande och det kommande Samhällsvetenskapsprogrammet.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.