Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

I denna uppsats underso?ker vi hur principer fo?r spelmekanik pa?verkar anva?ndares bena?genhet att bidra med inneha?ll pa? interaktiva webbplatser. Genom en empirisk studie av kvalitativ art ja?mfo?r vi tva? versioner av en testsajt, med spelmekanik implementerat i den ena versionen. Vi kommer fram till att spelmekanik fo?r att motivera anva?ndare att skapa inneha?ll kan designas utefter tre huvudsakliga delar; regler/struktur, ma?l och delma?l samt vinster. Regler och struktur a?r vad som a?r mo?jligt eller tilla?tet att producera samt kvalitetskrav pa? inneha?llet.

This master thesis deals with two case studies in environmental archaeology and battlefield archaeology focusing on two major events in the late history of the Swedish coastal town Umeå and its nearby village Sävar. Established in the early 1600's, Umeå was known for its export of timber and import of cereals. The town has suffered from numerous fires, the fire in 1888 being the most devastating. Few written records of the town remain from before the 1900's. The latest war in Sweden's history is documented in historical sources and took place at Krutbrånet, Sävar where the Swedish troops suffered defeat against the russian forces in 1809.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt.

Sedan mitten av 1800-talet har man i amerikanska litteratursammanhang ? akademiska så väl som populärkulturella ? debatterat möjligheterna att skapa och att definiera ?The Great American Novel?; ett slags identitetsdanande roman och/eller allomfattande skildring av nationen USA. Syftet med uppsatsen är att ge en historisk bakgrund till begreppets uppkomst och att analysera dess olika innebörder. Problem med begreppets definitionsmöjligheter diskuteras och olika definitionsalternativ förs fram. Frågan om huruvida det finns något värde i att (fortsätta) diskutera och försöka definiera ?The Great American Novel? tas upp..

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Drottningholmsparken under 1900? talet? beskriver vilka förändringar och restaureringar som genomförts i lustträdgården och parken från 1900 fram till idag och hur man sett på det historiska arvet. Den tar upp och visar på förändringar som skett i synsättet på historiska trädgårdsanläggningar. Att kungafamiljen bosatte sig på slottet och att Drottningholm blev Sveriges första världsarv ledde till att besökarantalet ökade. Uppsatsen redovisar hur man nyttjat Drottningholmsparken som en publik park för olika typer av arrangemang och hur administrationen sett ut under olika tidsperioder.

Affärsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger ägarna ansvarsfrihet vad gäller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprättats till skydd för bolagets borgenärer.Minimikapitalkravets nivå har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har återigen ifrågasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrågasätter inte bara minimikapitalkravets nivå utan undersöker även dess lämplighet i övrigt samt ställer det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hänsyn till reglernas effekter ur såväl ett nationellt som ett gränsöverskridande perspektiv. Därtill undersöks reglernas lämplighet ur ett europarättsligt perspektiv..

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Uppsatsen behandlar ångbåtstrafikens historia på Luleälven, vilken spänner över en tidsrymd på ca 60 år från 1860-talet till tidigt 1920-tal. Syftet är att beskriva och utreda ångbåtstrafiken, samt vad som fanns före respektive efter. Det teoretiska resonemanget diskuterar kring vilka förutsättningar som är nödvändiga för att ett teknikskifte ska kunna ske inom en viss del av transportväsendet. Ångbåtstrafiken kom igång på riktigt när The Gellivara Company vid mitten av 1860-talet skulle bygga kanaler förbi de två stora forsar som fanns på Luleälven och behövde alternativ till de existerande transportalternativen. De tidigare transportalternativen var sommarlandvägar i jämförelsevis dåligt skick och älvbåtar, vilka framfördes med roddkraft.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.