Amatörrockmusikers musikskapande - En studie i rockmusikers lÄtskrivande, Àr en magisteruppsats om hur gehörsbaserade musiker anvÀnder sig av olika strategier och formler för att samarbeta och skriva musik.Genom att intervjua fyra amatörrockband har en analysmodell kunnat stÀllas upp, vilken ger en varierad bild av samarbetet och skapandet inom bandens kreativa fas.HuvudfrÄgan lyder: Vilka kreativa strukturer och arbetsmetoder förekommer inom amatörrockbands skapandeprocesser?Genom en jÀmförande analys av bandens lÄtar konstateras det att arbetssÀtten och samarbetet varierar, inte bara banden emellan, utan Àven inom banden. Dessutom spelar de digitala medierna en framtrÀdande roll inom det moderna lÄtskapandet..

Bakgrund: Strukturella förÀndringar i form av nya lagar och högre krav pÄ att vÄrden anpassar sig efter vÄrdtagarens behov, har medfört ökade krav pÄ samarbete mellan vÄrdpersonal. En arbetsmodell som införts för att öka samarbetet mellan olika professioner Àr teamarbete. Ett fungerande teamarbete bidrar till en mer patientsÀker och personcentrerad vÄrd. Syftet med föreliggande arbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med lÀkare inom vÄrden. Som metod har en litteraturöversikt anvÀnts.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra arbetslags funktion, uppgifter och samarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi besökte tre skolor dÀr vi tidigare har gjort vÄr verksamhetsförlagda utbildning. PÄ dessa skolor valdes sex lÀrare ut som arbetar i fyra olika arbetslag. LÀrarna intervjuades enskilt och vi anvÀnde oss av kvalitativ metod. Undersökningen visar att arbetslaget har olika betydelse för olika pedagoger beroende pÄ hur arbetslaget ser ut.

Syftet med vÄr uppsats Àr att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lÀrare vill vi fÄ mer kunskap om hur vi anvÀnder oss av museet som arena i vÄr undervisning pÄ ett bra sÀtt. Vi frÄgar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet Àr? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom omrÄdet. NÄgra viktiga forskare som vi lyfter fram Àr Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer Àn ca 40Är sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de tvÄ parterna aktualiserades pÄ mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de tvÄ verksamheterna pÄbörjats, för snart 30 Är sedan, har lÀrandet i skolan förstÀrkts medan lÀrandet pÄ fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gÄtt frÄn att vara inriktat pÄ barnens fritid till att bli hjÀlplÀrare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och Àr att barnen ska ha en samlad skoldag, dÀr lÀraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

Syftet med denna studie Àr att ur ett maktperspektiv undersöka förÀldrar och lÀrares möjligheter att samarbeta. Metod: I vÄr studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod dÄ vi intervjuat bÄde lÀrare och förÀldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjÀlp av tematisering och meningskoncentrering för att göra sÄ rimliga tolkningar som möjligt. Med hjÀlp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att förÀldrarna tycker att skolan Àr viktig och att de sjÀlva har ett ansvar att förmedla det till sina barn.

Det hÀr examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Skanska VÀg och AnlÀggning Region Stockholm/MÀlardalen med syftet att inventera byggprocessen vid markupphandling i tidigt skede och samarbetet mellan BoKlok Housing AB, Skanska VÀg och AnlÀggning och Distrikt AffÀr.Bakgrunden till arbetet Àr att Skanska VÀg och AnlÀggning upplever vissa svÄrigheter i sitt samarbete med sitt dotterbolag BoKlok Housing AB. Samarbetet gÀller framförallt framtagandet av kostnadsbedömningar och utförandet av markarbeten som Distrikt AffÀr och Skanska VÀg och AnlÀggning gör Ät BoKlok Housing AB. SvÄrigheterna uppstÄr pÄ grund av olika förutsÀttningar för olika projekt och dÄlig kommunikation. Det som försvÄrar problemet ytterligare Àr att det ingÄr en tredje part, AffÀr Distrikt, som Àr Skanskas nystartade affÀrsenhet. AffÀr Distrikt tar fram kostnadsförslaget medan Skanska VÀg och AnlÀggning utför sjÀlva arbetet i projekten.Studien har genomförts med fokus pÄ byggprocessen, organisationen och det som i dagligt tal kallas ?tidiga skeden?.

Arbetsplatsen Àr en arena dÀr det finns goda möjligheter att arbeta hÀlsofrÀmjande. Inom Àldreomsorgen finns det bÄde utmaningar och möjligheter nÀr det gÀller att förÀndra arbetssituationen och pÄ sÄ vis förbÀttra de anstÀlldas hÀlsa. För att underlÀtta detta arbete kan arbetsplatsen ta hjÀlp av externa samarbetspartners, till exempel företagshÀlsovÄrden. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur de anstÀllda inom Àldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hÀlsofrÀmjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshÀlsovÄrden fungerar. Datainsamlingsmetoden som anvÀndes i denna studie var enkÀter utdelade till alla 345 fast anstÀllda.

Denna uppsats Àr i huvudsak en empirisk studie i hur skolledare och företrÀdare frÄn olika företag och branschorganisationer ser pÄ varandra utifrÄn ett samarbetsperspektiv. Vi har genomfört 10 intervjuer med rektorer samt 5 intervjuer med representanter för olika företag. Syftet med uppsatsen Àr att utforma en modell som bÄda parter kan anvÀnda nÀr de ingÄr samarbete. Anledningen till att vi valt att skapa en modell Àr att det finns mÄnga former för samarbete och olika former innebÀr olika typer av risker och konsekvenser som samarbetsparterna bör ta i beaktning. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till tre aspekter som pÄverkar varandra mer Àn annat: Val av företag/samarbetspartner Typen av företag, oftast förknippat med branschen som företaget Àr verksamt inom, har en central roll för dels hur samarbetet kan utformas, dels olika risknivÄer som samarbetet innebÀr.

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och SocialtjÀnst gÀllande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i GÀvles lokalsamhÀlle. En kvalitativ metod har tillÀmpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att fÄ en djupgÄende förstÄelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rÄdande Àmnet. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade pÄ att samarbetet mellan Psykiatri och SocialtjÀnst Àr problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero pÄ de attityder och synsÀtt som finns hos de tvÄ huvudmÀnnen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krÀvs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret..

Syftet med vÄr uppsats Àr att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lÀrare vill vi fÄ mer kunskap om hur vi anvÀnder oss av museet som arena i vÄr undervisning pÄ ett bra sÀtt. Vi frÄgar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet Àr? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom omrÄdet. NÄgra viktiga forskare som vi lyfter fram Àr Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap och insikt om hur förskollÀrare tÀnker om förÀldrasamverkan. Hur vÀrderar de samarbetet, vilken betydelse har den och hur utformas den. Arbetet utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur upplever och vÀrderar förskollÀrare samarbetet med förÀldrar pÄ förskolan? Finns det faktorer som kan underlÀtta/ försvÄra samarbetet med förÀldrar? Vilka samarbetsformer kan förÀldrasamverkan ta sig uttryck i?För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare pÄ olika förskolor i tvÄ medelstora kommuner.Mitt resultat visar att förÀldrasamverkan Àr viktig och vÀrderas som nÄgot man inte kan vara utan. Det Àr frÀmst barnet som vinner pÄ ett fungerande förÀldrasamarbete, dÄ det bidrar till barnets trygghet och utveckling.

Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet pÄvisar fördelar med anvÀndarmedverkan. Fördelarna kan pÄverka organisationer och systemutvecklare att vilja involvera anvÀndare i utvecklingsarbetet. Det resulterar dock inte automatiskt i att fördelarna uppnÄs, eftersom det finns faktorer som kan pÄverka anvÀndare under samarbetet.Detta arbete syftar till att klargöra vilka faktorer som anvÀndare anser vara mest betydelsefulla under samarbetet och vad de anser om faktorerna. Syftet Àr Àven att klargöra vilka faktorer systemutvecklare tror att anvÀndare anser vara mest betydelsefulla och vad de anser om faktorerna. Likheter och skillnader mellan anvÀndares och systemutvecklares rangordning och kommentarer till faktorerna lyfts ocksÄ fram.För att fÄ frÄgestÀllningarna i problempreciseringen besvarade har ett antal intervjuer genomförts med anvÀndare och systemutvecklare.

Sammanfattning -  ?Mind the Gap?- En studie om samarbetet mellan byrÄ och kund.Seminarium: 31 maj 2012Institution: MÀlardalens högskola, Akademin för hÄllbar samhÀlls-och teknikutvecklingKurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, 15 ECTSFörfattare: Alexandra Bergkvist, Jenny Bernhardsson, My Lundberg21 April 1988   11 December 1987   23 September 1988Handledare: Dan LinderExaminator: Cecilia LindhNyckelord: Arbetsprocess, kundrelation, gapet, dödvikt, spill, reklambyrÄProblem: Studien behandlar relationen mellan reklambyrÄer och deras kunder, vilka problem som kan uppstÄ i samarbetsprocessen samt hur det Àr möjligt att undvika problem och dÀrigenom ge förslag pÄ eventuella förÀndringar i samarbetet. Problemformuleringen bygger pÄ att identifiera gapet i arbetsprocessenSyfte: Identifiera var gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byrÄer bestÄr av.FrÄgestÀllning: Vad bestÄr gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byrÄer av? NÀr uppstÄr gap? PÄ vilka sÀtt kan de berörda parterna minska gapet?Metod: I uppsatsen tillÀmpas en kvalitativ metod för att förstÄ vad gapet i arbetsprocessen bestÄr av. Studiens empiriska del utgörs av fyra personintervjuer, tre reklambyrÄer och en byrÄvalsrÄdgivare.

SammanfattningDenna uppsats behandlar det samarbete som sedan 2003 finns mellan Linköpings HockeyClub (LHC) och Linköpings Fotboll Club (LFC), som innebÀr en kombination av herr- ochdamidrott. Samarbetet Àr unikt och de bÄda föreningarna har ett gemensamt varumÀrke och tillstor del samma management.Syftet med denna uppsats Àr att fÄ förstÄelse för det gemensamma varumÀrket i samband medsponsring och identifiera de vÀrden som kan finnas i samarbetet LHC/LFC. Detta utifrÄnnÄgra av de nuvarande större sponsorernas perspektiv, samt Àven hur andra nationellastorsponsorer som generellt verkar inom idrottssponsring uppfattar det.Resultatet av studien Àr Àmnat att vara av intresse för LHC/LFC och mÄlet Àr att kunna gedem ny kunskap i omrÄdet och för att visa hur sponsorer uppfattar samarbetet. Detta görsgenom att intervjua nio intressanta företag som alla verkar i sponsringsbranschen. Av de nioföretagen Àr fem nuvarande sponsorer och fyra Àr nationella storföretag som verkar generelltinom sponsring men som inte samarbetar med LHC/LFC i dagslÀget.