Bakgrunden till den hÀr studien finns i de resultat som framkom av studie I: Elever med svenska som andrasprÄk i mÄngkulturella skolor ? Bakgrundsfaktorer Tester och Utredningar (Odén och Bagge, 2006). Det resultat vi dÀr kom fram till pekade mot att samarbetet runt invandrarelever i skolsvÄrigheter var bristfÀlligt. Det Àr samarbetet som vi valt som ingÄng till studie II. Det syfte som vi enades om var att undersöka det interkulturella samarbetet runt nÄgra elever i skolÄr F-5 med invandrarbakgrund, före och i samband med att en provskolgÄng/inskrivning i sÀrskolan diskuteras.

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjÀnsten ser pÄ konflikter som kan uppstÄ i samarbetet med bistÄndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjÀnsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgÄtt frÄn teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till bistÄndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekrÀftelse pÄ vad andra studier inom forskningsfÀltet anger samt vÄr egen förförstÄelse. Konflikter kan uppstÄ nÀr det tidigare sammanhÄllna yrket som hemtjÀnstassistent splittrats i en bestÀllar- och en utförarfunktion.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och öka förstÄelsen för processen kring produktplacering i film. Mer specifikt syftar uppsatsen till att analysera samarbetet i denna form av nÀtverk. Metod: Studien Àr designad utifrÄn en förestÀllning om produktplacering som en kommunikationsform dÀr samarbete Àr centralt. TillvÀgagÄngssÀttet bestÄr i huvudsak av en fallstudie av en svensk film. Resultatet frÄn fallstudien kompletteras med tidigare studier, av mer allmÀn art, för att (i viss mÄn) kunna generaliseras.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar pÄ att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning upplever svÄrigheter med övergÄngar frÄn exempelvis skola till arbete. Men Àven att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvÀgledare skulle kunna underlÀtta övergÄngsprocessen för dessa elever. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn sex kvalitativa intervjuer. Följande frÄgestÀllningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar pÄ att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvÀgledarna Àr grundad pÄ förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven stÄr i centrum och att dennes behov ska tillgodoses.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur pedagoger och förÀldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergÄngen mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och förÀldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. FrÄgestÀllningarna som vÄr studie har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur upplever pedagoger och förÀldrar att övergÄngen mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lÀrt sig i förskolan anvÀnds i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma omrÄde har det framkommit att det under en lÀngre tidsperiod har gjorts försök att fÄ igÄng ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts Àven fram i tidigare forskning att det Àr svÄrt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket pÄ lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som Àr verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid tvÄ tillfÀllen, vÄren och hösten 2013.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur samarbetet mellan anhöriga och personal fungerar, för att det pÄ bÀsta sÀtt ska komma brukaren tillgodo. Studien omfattade Ätta personer, fyra anhöriga som Àr/var barn till brukare pÄ demensboenden och fyra personal frÄn tvÄ olika boenden. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena information, pÄverkan och deltagande. I intervjusvaren framkom att anhöriga och personal ansÄg att samarbetet fungerar/fungerade tillfredsstÀllande. Anhöriga som var framÄt och aktivt försökte pÄverka omsorgen hade goda möjligheter till medinflytande över omsorgen om den nÀrstÄende.

Turismen har pÄ senare tid kommit att fÄ en allt viktigare roll i Sverige och för mÄnga regioner har turismen utvecklats till en viktig nÀring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag Àr det svÄrt att skapa tillvÀxt enbart med hjÀlp av interna resurser och dÀrför Àr det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste Ären kommit att fÄ en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnÀringen. I den hÀr studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige dÀr vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnÀringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att stimulera tillvÀxten i regionen. I studien har vi valt en kvalitativ ansats dÀr fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som Àr aktiva inom turistnÀringen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rÀtt till information, delaktighet och inflytande i vÄrden har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient Àr viktigt för att en bra vÄrd ska kunna uppnÄs. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjÀlp av ett granskningsprotokoll.

ABSTRAKTSyftet med den hÀr uppsatsen var att genom kvalitativ metod intervjua kontaktfamiljer för att undersöka varför de valt att bli kontaktfamilj. Vilka motiv och övervÀganden gjordes och hur gick rekryteringen till? I uppsatsen har författarna försökt ge en förstÄelse för hur samarbetet med socialtjÀnst och barnets biologiska förÀldrar har fungerat samt att synliggöra hur pÄverkan pÄ den egna familjen sÄg ut. Svaren pÄ frÄgorna baserades pÄ fem intervjuer med kontaktfamiljer. Resultatet var samstÀmmigt med tidigare forskning pÄ omrÄdet och visar att det vanligast motivet Àr viljan att hjÀlpa och stödja andra dÄ tid och ork finns.

SammanfattningDet finns indikationer pÄ att samarbetet mellan konstruktörer och arkitekter inte ska vara bra. Tidigare studier har gjorts inom Àmnet och en av dem tittar tillbaka pÄ hur relationen sÄg ut pÄ under 20-talet respektive 60-talet. Denna rapport kommer titta pÄ hur samarbetet ser ut idag, finns det samarbetssvÄrigheter mellan dessa tvÄ yrkesgrupper? Finns det nÄgot under de olika utbildningarna som skulle göra att en ökat förstÄelse för den andra yrkesrollen, gjorde att ett senare samarbete blev bÀttre? Inga personer frÄn utbildningar intervjuas pÄ grund av arbetstiden för rapporten, utan kommer endast ge en översikt av de tvÄ utbildningarna. För resultatet har en kvalitativ forskning gjorts.

Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvÀrv har pÄgÄtt nÄgra Är. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta pÄ de mest omdiskuterade förÀndringarna som förslaget medför jÀmfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förÀndringarnas pÄverkan pÄ balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bÀttre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förÀndringarna i förslaget Àr tillÀmpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anlÀggs.

Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och pÄ svenska gÄrdar. TrÄkigt nog blir inte alla djur vÀl omhÀndertagna av sina Àgare, det Àr dÄ djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift Àr att kontrollera vÀlmÄendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhÀndertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gÄ till, bl.a.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man inom affÀrslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt pÄ det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal mÀnniskor pÄ ledningsnivÄ inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkÀter, ?Cottle-tester? och intervjuer.Respondenterna har först fÄtt ge uttryck för sin bild pÄ sig sjÀlva och dÀrefter hur de uppfattar ?motparten? med hÀnsyn till tidsaspekten. Sedan mÀttes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkÀt. Resultaten visade att den bild man har av sig sjÀlv inte alltid stÀmmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmÀn vara nÄgot mer positiva i sin syn pÄ samarbetet med svenskar Àn tvÀrtom.

SammanfattningDet finns indikationer pÄ att samarbetet mellan konstruktörer och arkitekter inte ska vara bra. Tidigare studier har gjorts inom Àmnet och en av dem tittar tillbaka pÄ hur relationen sÄg ut pÄ under 20-talet respektive 60-talet. Denna rapport kommer titta pÄ hur samarbetet ser ut idag, finns det samarbetssvÄrigheter mellan dessa tvÄ yrkesgrupper? Finns det nÄgot under de olika utbildningarna som skulle göra att en ökat förstÄelse för den andra yrkesrollen, gjorde att ett senare samarbete blev bÀttre? Inga personer frÄn utbildningar intervjuas pÄ grund av arbetstiden för rapporten, utan kommer endast ge en översikt av de tvÄ utbildningarna. För resultatet har en kvalitativ forskning gjorts.

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstÄr i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och Àr den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det Àr mÄnga olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, Àr det av yttersta vikt att skapa en tillÄtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. SÀttet att kommunicera pÄ skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende pÄ genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att teamets kommunikation Àr god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bÀttre.