Det mediala intresset för gÀrningsmannaprofiler har ökat enormt efter bland annat mordet pÄ Anna Lindh, dubbelmordet i Linköping och inte minst under jakten pÄ Hagamannen i UmeÄ. Rikskriminalens gÀrningsmannaprofilgrupp bildades i början av 1990-talet. I dag bestÄr den av en kriminaltekniker, en rÀttslÀkare, en rÀttspsykiatriker och fyra poliser med lÄng erfarenhet av sex- och vÄldsbrottsutredningar. För ett par Är sedan utförde gruppen sex gÀrningsmannaprofiler pÄ mördare. Nu har siffran mer Àn fördubblats.

Konflikt betyder sammanstötning eller krock och syftar dÄ till exempel till krock mellan förvÀntningar, vÀrderingar, mÄl eller behov. I Sverige Àr kommuner de som ger mest pengar Ät idrottsföreningar, som ocksÄ Àr den största verksamheten som bedrivs i samhÀllet med över tre miljoner medlemmar. Trots att idrottsverksamheten Àr sÄ stor i dagens samhÀllse blir inte bara vuxna utan Àven barn mer stillasittande. Stillasittandet pÄverkar framförallt den fysiska hÀlsan negativt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns en intressekonflikt mellan kommunen och idrottsföreningarnas syn pÄ barn och ungdomars deltagande i idrottsföreningar.

Om en skola lyckas vÀl eller mindre vÀl i sitt uppdrag beror pÄ mÄnga faktorer. En del avdessa kan skolan inte pÄverka. Till dessa faktorer hör till exempel vÄrdnadshavaresbakgrund. Vad skolan dÀremot kan pÄverka Àr lÀrares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lÀrarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteÀr att undersöka i hur hög utstrÀckning högstadielÀrare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lÀr sig.

Syftet för detta arbete Àr att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som efterstrÀvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjÀlp av kodning och innehÄllsanalys av tvÄ politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat ? Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv ? kulturmiljöer och kulturföremÄl.

I denna rapport talas det om anvÀndbarhetsexpertens roll som representant för anvÀndaren,medlare av termen anvÀndbarhet samt medlare mellan anvÀndaren och andra yrkesroller i en systemutvecklingsprocess. Denna roll har mÄnga gÄnger en tendens till att inte fÄ tillrÀckligt med gehör av andra yrkesroller i utvecklingsprojekt. Det finns flera olika faktorer som kan bidra till detta. Vad som framkom i resultatet var en bekrÀftelse pÄ att anvÀndbarhetsexpertensroll Àr viktig i frÄga om representering och medling. Vad gÀller faktorn samarbete anser respondenterna att samarbetet för det mesta fungerar bra mellan dem och andra yrkesroller.

SvÄrigheten inom rekrytering att hitta rÀtt person till rÀtt plats inom en organisation orsakas ofta av olika psykologiska processer mellan rekryterare och kandidater, och begrÀnsningar satta av rekryterarens arbetsmetoder. Denna studie fokuserar pÄ de svÄrigheter som rekryterare sjÀlva upplever och hur de löser dem. Fem rekryterare intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Data behandlades med hjÀlp av induktiv tematisk analys och resultatet visar att rekryterarna upplever svÄrigheter med sina egna begrÀnsningar, samarbetet med kunden, i relation till kandidaten eller med de begrÀnsningar bedömningsverktygen sÀtter. Oviljan att kandidaten inte ska vara för olik en sjÀlv, samarbetet med kunden, och att ta fram kravprofiler, samt lita pÄ sin bedömning fanns vara avgörande för vilka svÄrigheter man upplever och hur man försöker lösa dem.

Sverige som land sÀger sig idag ha förÀndrat sin politik ifrÄn en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom sÀkerhetspolitiken sÄgs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till Àr genom en analys av den politiska diskursen ta reda pÄ huruvida Sverige kan sÀgas ha lÀmnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gÄtt över till en solidaritetspolitik.För att ta reda pÄ detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk sÀkerhetspolitik. Fallet bestÄr av det nordiska samarbetet sett frÄn svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet anvÀnds teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur umgÀnget mellan de biologiska förÀldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus pÄ vad som Àr bÀst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjÀnsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rÀtt till sitt ursprung. Studiens resultat visar pÄ vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. OmfÄnget pÄ och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att trÀffa förÀldern, dÀr samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens lÀngd bör vÀgas in. Det Àr vidare viktigt att förÀldern har förmÄga att fungera som förÀlder under umgÀnget.

I de senaste decennierna har medierna haft stor inflyttande i den politiska processen. Synnerligen nÀr det gÀller att granska och kritisera en del politiker mer Àn andra, Samt att ta upp de frÄgor som de tycker Àr viktigast. Detta gör att medborgarna för det mesta tar del av de frÄgor som kommer upp i medierna m.m. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad relationen/samarbetet mellan politiker och journalister bygger pÄ i lokalsamhÀllet, samt veta vad aktörerna har för syn pÄ det egna och motpartens roll/uppgift i lokalsamhÀllet, samt vilka Àr det som har makten över att sÀtta dagordningen. Undersökningen visar att relationen mellan aktörerna Àr bra och baserat pÄ att samarbeta genom att utbytta informationer, samtala, debattera, granska och bli granskat.

SammandragSyftet med mitt arbete var att undersöka modersmÄlslÀrares arbetssituation ochförutsÀttningar för utlÀrning, hur samarbete mellan klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarnafungerar och hur samarbetet pÄverkar sprÄkundervisningen. Jag har anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmÄlslÀrare och tre klasslÀrare. Resultatet av undersökningen visar att bÄde klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarna har förstÄelse förmodersmÄlets betydelse för elevernas sprÄkutveckling och inlÀrningsförmÄga. Ett bÀttre samarbete Àrett önskemÄl frÄn bÄda hÄll men för att lyckas med detta behöver modersmÄlslÀrarens arbetssituationförbÀttras, vilket modersmÄlslÀraren inte sjÀlv kan pÄverka utan det ligger pÄ de olika skolornas viljaatt samarbeta. En av de viktigaste frÄgorna rör tidpunkten för modersmÄlsundervisningen som idag Àrplacerad efter ordinarie skoltid. En av förutsÀttningarna för att kunna samarbeta Àr att lÀrarna harsamma arbetstider. Detta problem mÄste lösas av kommunen.Det framgÄr ocksÄ att mÄnga klasslÀrare inte har tillrÀcklig kunskap om flersprÄkiga barns behov trotsatt de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling pÄ andrasprÄket..

Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur en byrÄkratisk organisation arbetar för att pÄ en och samma gÄng vara sÄvÀl regelstyrd som deltagaranpassad samt hur detta pÄverkar individerna som deltar i verksamheten.För att uppnÄ syftet har det utgÄtts frÄn följande frÄgestÀllningar:  Hur upplever deltagarna samarbetet med konsulten?Hur ser Arbetslivsresurs metod för arbetet med deltagare i omstÀllningsuppdrag ut?PÄ vilket sÀtt individanpassar konsulten mötet med deltagarna? För att uppnÄ syftet har kvalitativ metod tillÀmpats. En intervju har genomförts med en konsult pÄ Arbetslivsresurs som bland annat arbetar med omstÀllningsuppdrag samt har intervjuer utförts med Ätta deltagare som medverkat i omstÀllningsuppdrag i anslutning till Arbetslivsresurs. Resultatet visade att konsulten i samtalet med deltagarna anvÀnder en arbetsmetod som utgÄr frÄn individen. Vidare visade resultatet att samarbetet medfört positiva upplevelser för deltagarna samt upplevde deltagarna ett individanpassat bemötande i stor utstrÀckning. .

Syftet med denna studie Àr att beskriva och förstÄ hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i matematik inom grundskolan. Vi har undersökt hur en Àmnesintegration kan se ut och vilka konsekvenser den kan ge. Datainsamlingen genomfördes utifrÄn intervjuer som var av halvstrukturerad form. Undersökningen genomfördes pÄ en skola som anvÀnder sig av Àmnesintegration som ett kontinuerligt inslag i matematikundervisningen. Samarbetet leds av en matematiklÀrare och en danslÀrare, Àven rektorn pÄ skolan utgör en del av samarbetet.

Denna uppsats handlar om integration och integrationsarbetet pÄ landsbygden. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur aktörer i tre olika integrationsprojekt har upplevt samarbetet. Detta för att sedan se om det Àr möjligt att skapa en metod för hur man kan arbeta med integrationsprojekt i framtiden. Studien har sin utgÄngspunkt i en sammanstÀllning av lyckade integrationsprojekt som finansierats av landsbygdsprogrammet. Tre projekt valdes ut för en djupare studie dÀr kvalitativa intervjuer genomfördes med berörda aktörer. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild av hur de har uppfattat arbetet i de olika projekten. Resultatet av studien visar att man i ett tidigt skede identifierat vika kompetenser som behövs i projekten och dÀrefter upprÀttat samarbeten med aktörer som besitter de kompetenserna.

Syftet för den hÀr undersökningen Àr att försöka se och belysa vad som utmÀrker verksamheten i en barngrupp pÄ en mÄngkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frÄgestÀllningar-     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet?-     Hur arbetar pedagogerna med sprÄk?-     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut?Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mÄngkulturella barngrupper.Resultaten jag har fÄtt fram kring vad som utmÀrker sig under de olika frÄgestÀllningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de;-     arbetar mer konkret Àn i icke mÄngkulturella förskolor, och att de försöker vara mer nÀrvarande i barnens lek, för att hjÀlpa barnen med sin tvÄsprÄkighet;-     upplever att personal med annat modersmÄl Àn svenska Àr en stor tillgÄng i verksamheten, likvÀl som resursen modersmÄlspedagog, som finns i de rektorsomrÄden jag gjort min undersökning i. De uppger Àven att de uppmuntrar barnen att anvÀnda olika sprÄk i förskolan;-     tycker att samarbetet mellan förskolan och förÀldrarna fungerar bra, och att förÀldrarna Àr delaktiga i verksamheten. De poÀngterar Àven att kontakten med förÀldrarna Àr viktig, och att man mÄste vara tydlig, dÄ det kan vara sprÄkförbistringar..

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad Àr nödvÀndigt för att fÄ till professionella utbildningar för vÄra elever, sÄ kallad arbetsplatsförlagt lÀrande (APL). Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka samarbetet mellan lÀrare och handledare ute pÄ arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bÀttre och hÀrigenom förbÀttra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt tvÄ skolor i olika delar av Sverige, dÀr handledare och lÀrare i varierande Äldrar med yrkeskunskaper prÀglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. FrÀmst har fokus legat pÄ hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbÀttringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrÄn arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrÄgade lÀrare, som besvarade frÄgor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den kÀnns tillfreds men att mycket kan göras för att förbÀttra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lÀrarnas, att arbeta för en bÀttre samverkan, men de saknade Àven kontinuerlig uppföljning frÄn skolans sida pÄ de bedömningar som de utför pÄ eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förvÀntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fÄtt veta att handledarna önskar att eleverna fÄr en undervisning i skolan och ökad förstÄelse för hur viktigt beteende och förhÄllningssÀtt Àr ute pÄ arbetsplatserna. Dessa faktorer Àr kanske de viktigaste att fÄ gehör för ute pÄ skolorna och pÄ sÄ sÀtt skapa ett framgÄngsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..