Företag brukar ge ut övergripande mÄl och arbetsbeskrivningar, det vill sÀga funktionella roller, till sin personal. Dock Àr det lÀtt hÀnt att individer och grupper kan finna andra mÄl och roller, vilket kan leda till att arbetsgruppens medlemmar strÀvar Ät olika hÄll. VÄrt syfte Àr sÄledes att analysera vilka mÄl och roller individen kan ha i en arbetsgrupp samt hur detta kan pÄverka individen och samarbetet inom gruppen. Den metod vi har tillÀmpat grundar sig i en kvalitativ ansats, dÄ det Àr fördelaktigt inom studier av arbetsmiljö, roller och gruppers vanor och beteenden. Vi har sÄledes observerat en arbetsgrupp och dess kommunikation samt genomfört intervjuer med nyckelpersoner.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att belysa vilken betydelse ett elevhÀlsoteam kan ha för formandet av specialpedagogens arbete, samarbete samt yrkesroll. De grundlÀggande frÄge- stÀllningar för studien Àr följande:1. Vilka förvÀntningar, har rektor och övriga medlemmar i ett elevhÀlsoteam, pÄ special- pedagogen?2. Hur ser samarbetet ut mellan de olika professionerna i ett elevhÀlsoteam? 3.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök pÄ en bildutstÀllning i kemi pÄ BildMuseet UmeÄ universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, anvÀndes i kunskapssyfte frÀmst gÀllande kemi. Det ansÄgs av informanterna vara ett sÀtt att nÄ eleverna pÄ ett annat sÀtt Àn text och tal för att vi lÀr oss pÄ olika sÀtt och att det krÀvs olika sÀtt att lÀra ut pÄ.

Erna Terzic och Anna VÀisÀnen (2013). FörÀldrars upplevelser av förÀldrasamarbetet i förskolan. ParentsŽ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: LÀrande och samhÀlle. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förÀldrar upplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgÄr frÄn följande frÄgor: Vilka erfarenheter har förÀldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks som viktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser förÀldrarna pÄ möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med elva smÄbarnsförÀldrar frÄn Malmö. Ett gott samarbete Àr en förutsÀttning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan. För att inte förskolan och hemmet ska bli tvÄ Ätskilda vÀrdar för barnet mÄste familjen och förskolan informera varandra om barnets situation.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pÄgÄr mellan förskola och barnhÀlsovÄrd i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt pÄ vilket sÀtt samverkansarbetet har pÄverkat arbetsformer och arbetets innehÄll.Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter frÄn barnavÄrdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollÀrare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus pÄ samverkan, samarbete och samsyn. Temat fÄngade respondenternas positiva instÀllning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bÀttre förutsÀttningar i form av tillrÀckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete.

Denna uppsats behandlar volontÀrers engagemang i den ideella organisationen RÀdda Barnen, med syftet att belysa hur organisationens struktur samt samarbetet mellan volontÀrer och tjÀnstemÀn inom organisationen pÄverkar volontÀrernas engagemang. Mina tre frÄgestÀllningar var: a. Hur Àr RÀdda Barnens organisation uppbyggd, hur styrs organisationens arbete och hur pÄverkar detta volontÀrernas engagemang, b. Hur upplever volontÀrerna organisationsstrukturen och samarbetet inom organisationen samt c. Hur upplever tjÀnstemÀnnen att de har del i volontÀrernas engagemang i organisationen.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Bakgrund: Historiskt har företag haft stora lager för att kunna möta kundernas efterfrÄgan. I takt med att kundanpassning och flexibilitet har ökat har det blivit allt dyrare och nÀst intill omöjligt att hÄlla lager som kan tillgodose kundernas behov. Att styra sitt lager sÄ att det motsvarar efterfrÄgan har nÀstan varit en omöjlighet. En lösning pÄ lagerstyrningsproblematiken Àr Vendor Managed Inventory (VMI) som innebÀr ett tÀtare samarbete mellan kund och leverantör. Kunden tillhandahÄller information om lager och efterfrÄgan och leverantören tar över ansvaret för att varorna i kundens lager inte ska ta slut.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa hur förÀldrar ser pÄ samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte Àr av undersökande karaktÀr valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingÄr sex förÀldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete nÄgon gÄng under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rÀtta betydelse.

Frisörelever har svÄrt att klara frisörbranschens gesÀllprov och antalet utdelade gesÀllbrev blir fÀrre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola, handledare pÄ arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbÀttra samarbete, kommunikation och information. Metoden som anvÀndes för att hÀmta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar frÄn Svenska Frisörföretagarna och enkÀter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare Ät elever under deras utbildning. Resultatet visade pÄ brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbÀttras och utvecklas till det bÀttre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillrÀckligt tillfredstÀllande. Det fanns ett behov och vilja av att förbÀttra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbÀttra det.

Denna rapport syftar till att utreda vilka hinder och problem som finns i samarbetet mellan studenter, nÀringsliv och universitet samt om bristande ekonomistyrning Àr en kritiskt begrÀnsande faktor för detta. Bakgrunden Àr tecken pÄ att elektronikbranschen i Norr- och VÀsterbottenregionen inom kort riskerar att lida brist pÄ adekvat kompetens och dÀrför har behov av att arbeta mot studenter och universitet för att pÄ sikt, bygga en stadig bas för rekrytering. En fallstudie har genomförts mot en samarbetsorganisation för elektronikföretagen i regionen och nÄgra av dess anslutna företag. Arbetsmetoden har varit kvalitativ och intervjuer har genomförts med personer i ledande befattningar. Resultaten innefattar att ekonomistyrningen generellt Àr relativt outvecklad i företagen.

Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjÀnsten Swish, som Àr ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet Àr att identifiera framtrÀdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhÄller sig till varandra. Med hjÀlp av teori om aktör-nÀtverk definieras och beskrivs det nÀtverk av aktörer som omger Swish. DÀrutöver redogörs det för hur nÀtverket har formats frÄn det att Swish var en idé till att den blev en fÀrdig applikation. Michel Callons teori om översÀttning anvÀnds för att beskriva denna process.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingaktivitet pÄverkade ett arbetsteam.1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?2. Kan den upplevda kÀnslan av krav och kontroll förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?3. Kan kommunikationen inom ett team förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie dÀr bÄde interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkÀter med tvÄ veckors mellanrum. Deltagarna var frÄn tvÄ sÀljföretag i StockholmsomrÄdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sÄdan som pÄgick under en eftermiddag. EnkÀten innehöll bakgrundsfrÄgor (Älder, kön, tid pÄ företaget, osv.) och frÄgor om hur de tillfrÄgade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp.