Gärningsmannaprofilering
Ett hjälpmedel under den pågående brottsutredningen.
Det mediala intresset för gärningsmannaprofiler har ökat enormt efter bland annat mordet på Anna Lindh, dubbelmordet i Linköping och inte minst under jakten på Hagamannen i Umeå. Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp bildades i början av 1990-talet. I dag består den av en kriminaltekniker, en rättsläkare, en rättspsykiatriker och fyra poliser med lång erfarenhet av sex- och våldsbrottsutredningar. För ett par år sedan utförde gruppen sex gärningsmannaprofiler på mördare. Nu har siffran mer än fördubblats. Begreppet gärningsmannaprofil har under de senaste åren blivit allt mer uppmärksammat. Då detta ämne inte berörts i någon större omfattning under grundutbildningen på polisutbildningen så har vi fördjupa våra kunskaper om det genom att läsa den litteratur vi kommit över. Vi har med vår uppsats undersökt hur samarbetet mellan gärningsmannaprofilgruppen och den berörda polismyndigheten fungerat samt tittat på vad gärningsmannaprofilgruppen kunnat bidra med under en utredning av ett grövre brott. Vi har intervjuat utredare från två polismyndigheter och en person från gärningsmannaprofilgruppen. Vi kan konstatera att samarbetet mellan de berörda personerna har fungerat mycket bra och att gärningsmannaprofilen kan fungera som ett hjälpmedel under en pågående brottsutredning.