Syftet för den hÀr undersökningen Àr att försöka se och belysa vad som utmÀrker verksamheten i en barngrupp pÄ en mÄngkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frÄgestÀllningar-     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet?-     Hur arbetar pedagogerna med sprÄk?-     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut?Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mÄngkulturella barngrupper.Resultaten jag har fÄtt fram kring vad som utmÀrker sig under de olika frÄgestÀllningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de;-     arbetar mer konkret Àn i icke mÄngkulturella förskolor, och att de försöker vara mer nÀrvarande i barnens lek, för att hjÀlpa barnen med sin tvÄsprÄkighet;-     upplever att personal med annat modersmÄl Àn svenska Àr en stor tillgÄng i verksamheten, likvÀl som resursen modersmÄlspedagog, som finns i de rektorsomrÄden jag gjort min undersökning i. De uppger Àven att de uppmuntrar barnen att anvÀnda olika sprÄk i förskolan;-     tycker att samarbetet mellan förskolan och förÀldrarna fungerar bra, och att förÀldrarna Àr delaktiga i verksamheten. De poÀngterar Àven att kontakten med förÀldrarna Àr viktig, och att man mÄste vara tydlig, dÄ det kan vara sprÄkförbistringar..

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad Àr nödvÀndigt för att fÄ till professionella utbildningar för vÄra elever, sÄ kallad arbetsplatsförlagt lÀrande (APL). Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka samarbetet mellan lÀrare och handledare ute pÄ arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bÀttre och hÀrigenom förbÀttra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt tvÄ skolor i olika delar av Sverige, dÀr handledare och lÀrare i varierande Äldrar med yrkeskunskaper prÀglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. FrÀmst har fokus legat pÄ hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbÀttringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrÄn arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrÄgade lÀrare, som besvarade frÄgor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den kÀnns tillfreds men att mycket kan göras för att förbÀttra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lÀrarnas, att arbeta för en bÀttre samverkan, men de saknade Àven kontinuerlig uppföljning frÄn skolans sida pÄ de bedömningar som de utför pÄ eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förvÀntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fÄtt veta att handledarna önskar att eleverna fÄr en undervisning i skolan och ökad förstÄelse för hur viktigt beteende och förhÄllningssÀtt Àr ute pÄ arbetsplatserna. Dessa faktorer Àr kanske de viktigaste att fÄ gehör för ute pÄ skolorna och pÄ sÄ sÀtt skapa ett framgÄngsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

Företag brukar ge ut övergripande mÄl och arbetsbeskrivningar, det vill sÀga funktionella roller, till sin personal. Dock Àr det lÀtt hÀnt att individer och grupper kan finna andra mÄl och roller, vilket kan leda till att arbetsgruppens medlemmar strÀvar Ät olika hÄll. VÄrt syfte Àr sÄledes att analysera vilka mÄl och roller individen kan ha i en arbetsgrupp samt hur detta kan pÄverka individen och samarbetet inom gruppen. Den metod vi har tillÀmpat grundar sig i en kvalitativ ansats, dÄ det Àr fördelaktigt inom studier av arbetsmiljö, roller och gruppers vanor och beteenden. Vi har sÄledes observerat en arbetsgrupp och dess kommunikation samt genomfört intervjuer med nyckelpersoner.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att belysa vilken betydelse ett elevhÀlsoteam kan ha för formandet av specialpedagogens arbete, samarbete samt yrkesroll. De grundlÀggande frÄge- stÀllningar för studien Àr följande:1. Vilka förvÀntningar, har rektor och övriga medlemmar i ett elevhÀlsoteam, pÄ special- pedagogen?2. Hur ser samarbetet ut mellan de olika professionerna i ett elevhÀlsoteam? 3.

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

SyfteSyftet med denna studie Ă€r att jĂ€mföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionĂ€rer med manliga pensionĂ€rers upp­fattningar om Ă€mnet idrott och hĂ€lsa frĂ„n deras egen skolgĂ„ng och kartlĂ€gga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien Ă€r del av ett pilotpro­jekt om Ă€ldres hĂ€lsa vid Örebro universitet. FrĂ„gestĂ€llningar Ă€r:Hur pĂ„verkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung Ă„lder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre Ă„lder (65 Ă„r och uppĂ„t)?Vilka ytterligare faktorer kan pĂ„verka mĂ€nniskan sĂ„ att man som Ă€ldre Ă€r fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum pĂ„ Örebro universitet. I studien har tvĂ„ fokusgrupper ingĂ„tt, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök pÄ en bildutstÀllning i kemi pÄ BildMuseet UmeÄ universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, anvÀndes i kunskapssyfte frÀmst gÀllande kemi. Det ansÄgs av informanterna vara ett sÀtt att nÄ eleverna pÄ ett annat sÀtt Àn text och tal för att vi lÀr oss pÄ olika sÀtt och att det krÀvs olika sÀtt att lÀra ut pÄ.

Erna Terzic och Anna VÀisÀnen (2013). FörÀldrars upplevelser av förÀldrasamarbetet i förskolan. ParentsŽ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: LÀrande och samhÀlle. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förÀldrar upplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgÄr frÄn följande frÄgor: Vilka erfarenheter har förÀldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks som viktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser förÀldrarna pÄ möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med elva smÄbarnsförÀldrar frÄn Malmö. Ett gott samarbete Àr en förutsÀttning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan. För att inte förskolan och hemmet ska bli tvÄ Ätskilda vÀrdar för barnet mÄste familjen och förskolan informera varandra om barnets situation.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pÄgÄr mellan förskola och barnhÀlsovÄrd i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt pÄ vilket sÀtt samverkansarbetet har pÄverkat arbetsformer och arbetets innehÄll.Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter frÄn barnavÄrdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollÀrare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus pÄ samverkan, samarbete och samsyn. Temat fÄngade respondenternas positiva instÀllning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bÀttre förutsÀttningar i form av tillrÀckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete.

Denna uppsats behandlar volontÀrers engagemang i den ideella organisationen RÀdda Barnen, med syftet att belysa hur organisationens struktur samt samarbetet mellan volontÀrer och tjÀnstemÀn inom organisationen pÄverkar volontÀrernas engagemang. Mina tre frÄgestÀllningar var: a. Hur Àr RÀdda Barnens organisation uppbyggd, hur styrs organisationens arbete och hur pÄverkar detta volontÀrernas engagemang, b. Hur upplever volontÀrerna organisationsstrukturen och samarbetet inom organisationen samt c. Hur upplever tjÀnstemÀnnen att de har del i volontÀrernas engagemang i organisationen.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa vÄr förstÄelse kring matematiksprÄk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar pÄ genom att observera och intervjua tre stycken matematiklÀrare i grundskolans lÀgre Äldrar. Vi har undersökt hur dessa lÀrare anvÀnder och ser pÄ muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematiksprÄk. Vi redogör för tidigare forskning kring sprÄk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs syn pÄ sprÄk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.

Bakgrund: Historiskt har företag haft stora lager för att kunna möta kundernas efterfrÄgan. I takt med att kundanpassning och flexibilitet har ökat har det blivit allt dyrare och nÀst intill omöjligt att hÄlla lager som kan tillgodose kundernas behov. Att styra sitt lager sÄ att det motsvarar efterfrÄgan har nÀstan varit en omöjlighet. En lösning pÄ lagerstyrningsproblematiken Àr Vendor Managed Inventory (VMI) som innebÀr ett tÀtare samarbete mellan kund och leverantör. Kunden tillhandahÄller information om lager och efterfrÄgan och leverantören tar över ansvaret för att varorna i kundens lager inte ska ta slut.