Sök:

Har idrottsundervisningen någon betydelse?

En studie som lyfter äldres erfarenheter från idrottsundervisningen!


SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare. I ett av samtalen var jag moderator tillsammans med en assisterande moderator från Örebro univer­sitet. I den andra gruppen fanns moderatorer från Örebro universitet. Inter­vjuguiden som använts har utarbetats av mig med syn­punkter från forskargruppen i Örebro.ResultatResultatet från studien visar att hemmiljön har haft stor betydelse för deltagarnas fysiska akti­vitet. Idrotten i skolan beskrevs däremot som något som inte haft större bety­delse för deras fortsatta fysiska aktivitet och det gäller för både kvinnor och män. Några av deltagarna minns att den var dålig och inte speciellt positiv, men överlag så klarade deltagarna undervisningen bra. Båda grupperna betonar dessutom det fak­tum att det är hälsosamt och att man mår bra av motion. En annan viktig faktor för fortsatt fysisk aktivitet var den sociala samvaron. Detta gällde främst kvinnorna. För en del av männen var också tävlingsmomentet en motiverande faktor.SlutsatsAv den här studien dras följande slutsatser. Idrottsundervisningen har överlag hos deltagarna i studien inte haft någon stor betydelse för deras fysiska aktivitet senare i livet. Det avgörande för att de har blivit fysiskt aktiva handlar mer om upp­växtförhållanden, stöd hemifrån och det sociala um­gänget. Sedan dessa personer lämnat skolan har idrottsundervis­ningen förändrats. Men fortfarande är det viktigt att fundera vidare över hur vi motiverar ungdomar att i sitt fortsatta liv vara fysiskt aktiva?

Författare

Magnus Schoultz

Lärosäte och institution

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Nivå:

"Uppsats för yrkesexamina på grundnivå". Självständigt arbete (examensarbete)om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla yrkesexamen på grundnivå.

Läs mer..