Undersökningsobjekten, som ligger till grund för uppsatsen, Àr de köpande företagen Tetra Pak och SCAN COIN samt leverantörerna AQ Elautomatik och NOTE. Syftet med uppsatsen Àr att framstÀlla en modell för att studera det köpande företagets strategi/er vid leverantörsintegration. Modellen som har framstÀllts heter DAD-modellen vilket Àr en procedurmodell för leverantörsintegration. DAD-modellen bestÄr av Ätta delar, vilka följer en naturlig gÄng som det köpande företaget skall genomgÄ vid leverantörsintegration. I uppsatsen har vi, utifrÄn problemformuleringarna, bland annat kommit fram till att Tetra Pak och AQ Elautomatik samt SCAN COIN och NOTE uppfattar relationerna pÄ olika sÀtt.

Vi har valt att göra en studie baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollÀrare.Syftet med vÄrt arbete Àr att utöka kÀnnedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan nÀr det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, sprÄk- och kommunikationssvÄrigheter.  I vÄrt analysresultat utgÄr vi frÄn tre huvudomrÄden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien bygger pÄ.Analysresultatet visar att samarbetet Àr betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lÀrande. Barnets nÀrmaste omgivning och andra nÀtverk Àr ocksÄ viktiga för progressionen inom det sprÄkliga omrÄdet. VÄrdnadshavarna fungerar som ?spindel i nÀtet? och bÀr det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollÀrare.

Den svenska detaljhandeln har under senare Är genomgÄtt en betydande förÀndring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera pÄ externa handelsomrÄden istÀllet för i stadens centrala delar. Nya omrÄden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsomrÄdena. Kunden mÄste ta ett beslut vilket omrÄde de vill besöka. Detta beslut tas genom att jÀmföra hur intressant ett omrÄde Àr i sin helhet i förhÄllande till ett annat.

Christel Rydén och Jenny Lindblom (2008). Se mig som liten Àr. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte med examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare och tre personer inom socialtjÀnsten resonerar kring anmÀlningsplikten. FrÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur resonerar tre förskollÀrare och tre personer frÄn socialtjÀnsten kring frÄgan om anmÀlningsplikten inom förskolan följs eller ej? Vem har ansvaret för att en anmÀlan görs enligt vÄra informanter? Hur resonerar tre förskollÀrare och tre personer frÄn socialtjÀnsten kring tillvÀgagÄngssÀttet att göra en anmÀlan. Vad hÀnder efter en anmÀlan enligt vÄra informanter? Hur kan ett samarbete se ut mellan förskolan och socialtjÀnsten enligt tre förskollÀrare och tre personer frÄn socialtjÀnsten? Vad gÀller den teoretiska delen har vi anvÀnt oss av forskning och teorier som kan kopplas samman med vÄr empiri.

Banksektorn Àr en av flera tjÀnstesektorer vars företag Àr uppdelade i olika enheter dÀr de sköter sin enhet sjÀlv samtidigt som de delar pÄ gemensamma resurser. Trots det, Àr de relativt oberoende av varandra, dock Àr samarbetet dÀremellan oundvikligt. Samarbete och konkurrens Àr möjlig att kombineras i ett och samma förhÄllande, det sÄ kallade begreppet co-opetition. Ett samtidigt samarbete och konkurrens kan ge upphov till negativa effekter inom företag, sÄ som intern oenighet mellan enheter. Ifall de olika egenintressena Àr i konflikt med varandra kan det leda till att enheter tÀvlar mot varandra istÀllet för med varandra, vilket pÄverkar balansen dÀremellan.

BAKGRUND:DÄ det stÄr i LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) att det skall finnas ett samarbete mellanhem och förskola. Samarbetet har utvecklats över tid och idag vill förÀldrarna vara med attpÄverka vissa aspekter i verksamheten. Detta samarbete pÄverkar vÄr yrkesroll och i allrahögsta grad barnen pÄ förskolan.SYFTE:Att undersöka vÄrdnadshavares vilja att pÄverka i förskolan kontra pedagogers upplevelsergÀllande detta.METOD:Undersökningen bygger pÄ enkÀter till pedagoger och förÀldrar frÄn tre olika förskolor. DetlÀmnades ut 36 stycken enkÀter till pedagoger och 26 kom tillbaka besvarade. TillförÀldrarna lÀmnade vi ut 85 och fick tillbaka 32 ifyllda.RESULTAT:EnkÀtstudien visar att förÀldrar vill vara med och pÄverka vissa delar av verksamheten merÀn andra.

Bakgrund: Traditionellt sett har tvÄ frÄn varandra separata förhÄllanden dominerat marknaden, konkurrens och samarbete. Företag förvÀntas ofta delta i skilda relationer med sina konkurrenter respektive samarbetspartners. Det gÄr emellertid att finna företag som bÄde konkurrerar och samarbetar med samma företag, nÄgot som brukar benÀmnas som en co-opetitiv relation. En sÄdan relation gÄr att Äterfinna inom den svenska försvarsindustrins offsetrelationer. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats Àr att beskriva och förklara hur samarbete och konkurrens förenas i en och samma relation, nÀmligen en offsetrelation, samt utreda vilka aspekter som Àr av vikt för att det co- opetitiva förhÄllandet i nÀmnda relation skall vara fördelaktigt för alla inblandade parter.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se hur internrevisionens oberoende och internrevisorns objektivitet kan komma att pÄverka samarbetet mellan den interna och externa revisorn. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilken pÄverkan den interna revisorn och dennes arbete med intern kontroll kan ha pÄ den externa revisorns arbetsuppgifter och om ett nÀra samarbete parterna emellan kan effektivisera granskningen.Metod: En studie har utförts med fem stycken respondenter i StockholmsomrÄdet. En kvalitativ metod har tillÀmpats vid insamling och bearbetning av data. För att uppfylla uppsatsen syfte anvÀndes semistrukturerade intervjufrÄgor.  Slutsats: Revisionen kan effektiviseras genom ett samarbete, det om det finns en tillfredsstÀllande kommunikation och ett bra informationsutbyte. VÄr studie pekar pÄ att oberoendeproblematiken stÀndigt Àr aktuell och att den aldrig helt kan elimineras.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex speciallÀrare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka fÄ syn pÄ hur helhetsperspektiv framtrÀder nÀr speciallÀrarna beskriver sitt arbete med elevers lÀs- och skrivutveckling. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilka faktorer som pÄverkar speciallÀrarnas roll, hur samarbetet mellan lÀrare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det sÀrskilda stödet samt vilka möjligheter speciallÀraren har att arbeta med lÀs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaomrÄden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn pÄ elevers utveckling, Former för samarbete och SpeciallÀrarens roll.  De tre temaomrÄdena valdes för att fÄ en helhetssyn pÄ elevers utveckling, dÀr samarbete med andra pedagoger ses som en förutsÀttning för att kunna arbeta med en helhetssyn pÄ lÀs- och skrivutveckling.

Genom kontakt med studie och yrkesvÀgledare inom gymnasiesÀrskolan blev vi uppmÀrksammade pÄ att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesÀrskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nÀtverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet. Syftet med studien var att undersöka nÀtverkets resurser kring utslussning av gymnasiesÀrskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nÀtverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhÀva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna anvÀndas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer. UtifrÄn 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades.

Matematikkurser pÄ Kungliga Tekniska Högskolan lÀses varje Är av flera tusen studenter. Genomströmningen Àr lÄg relativt andra kurser och att öka andelen studenter som klarar kurserna utan att minska kraven ligger i bÄde studenters och lÀrares intresse.I detta arbete undersöker vi vilka plattformar för samarbete inom matematik dagens studenter pÄ medieteknik-programmet, KTH, anvÀnder, samt hur de anvÀnds och hur de olika plattformarna upplevs pÄverka studenternas inlÀrning av matematik. Detta Àr relevant dÄ matematikkurserna anses vara de svÄraste pÄ KTH. För att besvara frÄgestÀllningen bads 20 studenter svara pÄ en enkÀt. Svaren som skickades in var frÀmst i fritext.Resultaten visar att studenter anvÀnder sig av Facebook, Skype, Mathoverflow och Reddit vid samarbete i matematik.

Syftet med studien Àr att lyfta vad förstelÀrare kan bidra med nÀr det gÀller professions- och verksamhetsutvecklingen. Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelÀrare. FörstelÀrarens grundlÀggande arbetsuppgift Àr att öka mÄluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar pÄ att förstelÀrarna fokuserar frÀmst pÄ lÀrarna och deras utveckling. Detta genom handledning, kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om hur studie- och yrkesvÀgledare i grundskolans senare Ärskurser arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen enligt lÀroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 sÄ Àr det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers mÄluppfyllelse, men hur arbetar man dÄ med detta som studie- och yrkesvÀgledare? Intresset för forskningsomrÄdet fick vi som författare av debatten kring elevers mÄluppfyllelse dÀr det kom rapporter om att antalet elever som inte nÄdde mÄluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie sÄ undersöker vi hur man som studie- och yrkesvÀgledare arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte nÄr mÄlen i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning för att fÄ en sÄ bred bild av studie- och yrkesvÀgledarnas arbete med vÄrt undersökningsomrÄde genomförde vi sex intervjuer pÄ skolor dÀr informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med mÄluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvÄrdshÀlsoteamet och har ett aktivt samarbete med lÀrare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi anvÀnt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov pÄverkar mÄluppfyllelsen för eleverna dÀr studie- och yrkesvÀgledarens arbetsmetoder och samarbetsformer Àr en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vÄr undersökning visar att det för studie- och yrkesvÀgledarna Àr ett tidskrÀvande arbete som krÀver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nÄ varje enskild individ men att för mÄlgruppen kan en bra studie- och yrkesvÀgledning vara avgörande i relation till elevernas mÄluppfyllelse..

Da? reklambyra?er som a?r verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder a?r konkurrensen mellan dem ofta ha?rd. I regel har dessa reklambyra?er fa? ansta?llda ja?mfo?rt med va?letablerade reklambyra?er i sto?rre regioner, som genom sin breda kompetens haft mo?jlighet att arbeta med stora kunder och pa? sa? vis byggt upp ett starkt varuma?rke kring sin verksamhet och region. Fo?r att mo?jliggo?ra fo?r de mindre regionernas reklambyra?er att ta upp konkurrensen med de sto?rre, kra?vs att de innehar lika bred kompetens.

Syftet med studien Àr att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrÄn arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollÀrare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn pÄ samarbete. Studien bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer, tvÄ med förskolechefer pÄ tvÄ olika förskolor och Ätta med pedagoger, fyra frÄn varje förskola.Studien visar att samarbetet i arbetslaget Àr en viktig frÄga hos bÄda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. BÄde ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det Àr ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa bÄda yrkesroller rymmer bÄde möjligheter och hinder som kan pÄverka eller förbÀttra samarbetet.Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrÄn ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bÀttre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mÄl, öppen dialog, ömsesidig förstÄelse, gemensam reflektion och sÄ vidare.