Studien syftar till att undersöka och belysa samarbetet mellan förskola och socialtjÀnst nÀr det gÀller orosanmÀlan. Hur arbetet kring orosanmÀlan gÄr till samt vilka tankar och erfarenheter respondenterna har kring det. Genom att anvÀnda en kvalitativ studie har vi intervjuat sju förskollÀrare, en förskolechef och en representant frÄn socialtjÀnsten. I studien framkom det att trots att det finns kritik frÄn bÄda parterna Àr tankarna kring samarbetet mellan förskola och socialtjÀnst överlag positiv. Resultatet visar att respondenterna hade mycket kunskap och erfarenheter kring Àmnet men anser att orosanmÀlan har en pÄverkan pÄ dem psykiskt. .

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur ett antal lÀkare ser pÄ problematiken kring lÀkemedelinteraktioner samt om lÀkarna anser att ett utvidgat samarbete mellan lÀkare och farmaceuter kan hjÀlpa till att minska förekomsten av lÀkemedelsinteraktioner och hur detta samarbete i sÄ fall skulle se ut. Undersökningen genomfördes genom intervju av ett antal lÀkare verksamma i södra Sverige.Resultatet visar att de tillfrÄgade lÀkarna anser att lÀkemedelsbehandling kan leda till lÀkemedelsinteraktioner och att risken för detta ökar i samband med polyfarmaci. För att kunna undvika eventuella lÀkemedelsinteraktioner anvÀnder sig lÀkarna, förutom av sina kunskaper, av en rad olika hjÀlpmedel, bland annat datorprogram som varnar för lÀkemedelsinteraktioner. LÀkarna medger att det finns svÄrigheter ocksÄ i att upptÀcka och sÀrskilja mellan biverkningar och lÀkemedelsinteraktioner. Förutom behandling med förskrivna lÀkemedel anvÀnder patienterna naturlÀkemedel, vÀxtbaserade lÀkemedel eller receptfria lÀkemedel som kan bidra till uppkomsten av lÀkemedelsinteraktioner och dessa behandlingar oftast inte Àr kÀnda av lÀkarna i samband med förskrivning av en viss medicin.Samarbetet mellan lÀkare och apotekspersonal anses vara tillrÀckligt enligt de intervjuade respondenterna.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur grundskollÀrare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollÀrare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsÀtt som finns i yrkeskategorierna nÀr det gÀller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lÀrare delger varandra sina kompetenser.

Vi har under vÄra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola Àr viktigt. Samarbete kan underlÀttas genom att en god kontakt finns mellan lÀrare och förÀldrar. Vi har Àven förstÄtt att samarbete frÀmjar förstÄelse för elevens olika vÀrldar, genom att förÀldrars och lÀrares olika förstÄelse för samma barn knyts samman och dÀrmed kan elevens utveckling och lÀrande gynnas Àn mer.  För att fÄ syn pÄ om och i sÄ fall hur samarbete kan stödja elevens lÀrande och utveckling har vi gjort en enkÀtundersökning samt lÀst vad forskare inom Àmnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter förÀldrarnas utbildningsnivÄ för att undersöka om skillnader och likheter upptrÀder med tanke pÄ denna aspekt.   VÄr undersökning visade att flertalet förÀldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att förÀldrarna anser att lÀraren oftast Àr tillgÀnglig och att förÀldrarna fÄr information frÄn skolan.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrÄn varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med denna studie var att med hjÀlp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förstÄelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av sÀrskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien Àr kvalitativ dÀr fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

I vÄr kommande lÀrarprofession kommer vi att samverka med andra lÀrare och dÀrför tycker vi att det Àr viktigt att fÄ en djupare förstÄelse av samverkan och hur det frÀmjar elevens lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera hur förskollÀrare och grundskollÀrare upplever samverkan mellan varandra sÄ att elevernas lÀrande frÀmjas. VÄrt arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: varför samverkar lÀrarna med varandra och vad Àr det i deras samverkan som gör att elevers lÀrande frÀmjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lÀrare, för att fÄ fram deras upplevelse kring detta begrepp. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingÄr begreppen samarbete och samverkan för att frÀmja elevers lÀrande.

Med vÄrt examensarbete ville vi skapa ett inlÀrningstillfÀlle i matematik. Under vÄr slutpraktik undersökte vi tvÄ matematikgrupper i Ärskurs Ätta. Vi delade in eleverna i slumpmÀssiga grupper och med hjÀlp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfÀllen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har Àven fÄtt skriva utvÀrderinagr i grupp och enskilt i form av utvÀrderingsformulÀr och enkÀter.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka nÄgra pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan pÄverka barns benÀgenhet att samarbeta och pÄ vilket sÀtt dessa faktorer pÄverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berÀttar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som pÄverkar barns förmÄga attsamarbeta. Dessa Àr miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mÄl samt de vuxnasförhÄllningssÀtt.

Problembeskrivning:Det inte Àr helt problemfritt att samarbeta ifrÄgasÀtter vi hur samarbeten ska kunna enas kring vad och hur de olika aktörerna vill att destinationens profil ska förmedlas, dÄ aktörerna har olika utgÄngspunkter. Vi menar att aktörernas olika utgÄngspunkter kan göra det svÄrt att bli eniga i hur profilen ska förmedlas vilket kan bli problematiskt om arbetet med en profil ska lyckas.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur samarbetet mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation skapar förutsÀttningar för att arbeta med en profil.FrÄgestÀllningar:- Hur kan ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation karaktÀriseras?- Vad gynnar ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom enturistorganisation?- PÄ vilket sÀtt pÄverkas ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation av medlemmarnas olika bakgrunder?- Vad Àr viktigt i arbetet med en profil?Metod: Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en induktiv ansats. För att besvara vÄrt syfte valde vi att göra en fallstudie. Vi valde LandskronaPlus som Àr ettmarknadsföringsorgan som arbetar med destinationsutveckling.

Det sker mÄnga möten mellan förÀldrar och pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med förÀldrarna och beakta deras synpunkter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka i vilken grad förÀldrar och pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer pÄ tvÄ förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var Àven att urskilja aspekter som frÀmjar eller hÀmmar en god relation.

Examensarbetet har syftat till att ta fram ett koncept för en fyrhjuling för Saab att köra pÄ allmÀn vÀg. Projektet har drivits i samarbete med Caran och Saab Automobile.Arbetet har dessutom varit ett unikt samarbete med tvÄ andra examensarbeten frÄn andra högskolor som behandlat konstruktion och brukar- och marknadsanalys för fyrhjulingen.Konceptet Àr en miljövÀnlig hybridfyrhjuling som gÄr att lÀgga ner i kurvorna..

I tidigare studier framkommer det att intresset för lokal mat har ökat i Sverige och att restauranger har en viktig roll i att förmdela lokala mattraditioner. Syftet med denna studien Àr att undersöka samarbetet mellan lokala livsmedelsproducenter och krögare. Metoden för studien Àr forskningsintervjuer som har gjorts med krögare och livsmedelsproducenter runtomkring Göteborg. Studien har en kvalitativ ansats och strÀvar efter kunskap om förutsÀttningarna för ett sÄdant samarbete. Informanterna har bland annat tillfrÄgats om hur samarbetet mellan livsmedelsproducenter och krögare ser ut.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

I förskolans lÀroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att förÀldrar ska ha ett nÀra samarbete med förskolan, bland annat ska förÀldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge förÀldrarna goda förutsÀttningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad förÀldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med förÀldrar stÀlls följande forskningsfrÄgor:* Vilken kÀnnedom har förÀldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förvÀntningar har förÀldrarna pÄ förskolan?I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kÀnnedom om förskolan, vilket ocksÄ överrensstÀmmer med deras förvÀntningar pÄ förskolan.  Den förÀlder som har fÄtt ta del av hur lÀroplanen konkretiseras i verksamheten, har ocksÄ en vidare insikt i arbetet pÄ förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete.

Vi har i det hÀr arbetet inriktat oss pÄ att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska Àmnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det Àr en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fÀltet. VÄr undersökning har grundat sig i följande frÄgestÀllningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa Àmnen? Kan dessa Àmnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i sÄ fall hur? Dessa frÄgestÀllningar har vi undersökt med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska Àmnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekrÀftar vi de praktisk-estetiska Àmnenas plats i grundskolan.