Patienter som blir inlagda pÄ intensivvÄrdsavdelningar (IVA) blir ofta sÀngliggande under lÀngre perioder. Mobilisering har visats ha flera positiva effekter pÄ patienternas ÄterhÀmtning. Studier visar att invasivt ventilatorbehandlade patienter inte alltid blir mobiliserade som de borde. Immobilisering av dessa patienter har en rad negativa effekter pÄ kroppen. Syftet med denna studie Àr att beskriva processen med förberedelser, utförande, tillvÀgagÄngssÀtt samt utvÀrdering för tidig mobilisering av intensivvÄrdspatienter med invasiv ventilatorbehandling. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Delat ledarskap Àr ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken Àn enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag Àr att denna arbetsform passar bÀttre för kvinnor dÄ de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förstÄelsen kring varför en del kvinnor vÀljer delat ledarskap samt hur de ser pÄ fenomenet i allmÀnhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i nÄgon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys.

Genom metoden livsberÀttelse fÄr vi hÀr ta del av specialpedagogen Evas berÀttelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans vÀrld i 45 Är och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mÄl Àr att ge en bild av en specialpedagogs kompetensutvecklig och arbetsmetoder i skolan under Ärtionden. Inriktningen pÄ intervjuerna Àr berÀttelser om Evas arbete med barn och deras tal, sprÄk och kommunikation. Uppsatsen tar upp sprÄkutvecklingen hos barn samt Evas arbetsmetoder för att kartlÀgga förskolebarns sprÄkutveckling.

Bakgrund: Personer med demenssjukom fÄr ofta i sjukdomsförloppet problem att Àta och insatser för att behÄlla personens nutritionsstatus kan bli aktuella. En vanlig sÄdan insats som diskuteras Àr enteral nutriton i nÄgon form. DÄ en person med demenssjukdom tappar sin förmÄga att kommunicera och Àven den kognitiva förmÄgan att ta egna beslut stÀlls sjuksköterskor inför en svÄr arbetsuppgift. Att ta stÀllning till om det Àr etiskt riktigt att starta enteral nutrition eller om det Àr etiskt riktigt att acceptera matvÀgran Àr en av de svÄraste dilemman en sjuksköterska kan stÀllas inför. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomi hos personer med demenssjuksom vid enteral nutrition.

I denna studie undersöks hur sex lÀrare i svenska pÄ högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmÄga. DÄ denna förmÄga inte betygsÀtts men poÀngteras som viktig i lÀroplanerna Àr det av vikt att se hur arbetet med förmÄgan fortgÄr. Resultaten har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuer. De har sedan analyserats med hjÀlp av Meads responsteori samt Lewins fÀlt- och kanalteori. I resultatet framkommer att lÀrarna anser ett givande och tagande, samt en förstÄelse för att flera Àr smartare Àn en, som viktiga aspekter av samarbete.

Författare:Elin Larsson och Ida Persson, studenter vid Magisterprogrammet i Projektledning vid Karlstads universitet.Bakgrund: Agila metoder Àr ett samlingsnamn för ett antal processer frÀmst inom mjukvaruutveckling, men Àven för projektledning (Cervone 2011). Detta arbetssÀtt kom under mitten av 1990-talet som svar pÄ en önskan om ett mer flexibelt arbetssÀtt och intresset för dessa metoder har ökat markant de senaste Ären (Lindvall et al. 2002). I en omfattande studie kring bland annat motivation har Amabile och Kramer (2011) definierat termen inner work life som de processer som tillsammans bearbetar de intryck som en person fÄr utifrÄn arbetsdagens  hÀndelser. Beroende pÄ hur dessa hÀndelser pÄverkar personen presterar denne mer eller mindre bra pÄ sitt arbete.Problemdiskussion: Enligt Tessem och Mauer (2010) har allt fler organisationer börjat anvÀnda sig av agila metoder med ett gott resultat pÄ deltagarnas kÀnsla avmotivation.

Det Àr en svensk ambition att folkhÀlsan ges större utrymme i samhÀllsplaneringen. Dock finns i dagslÀget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhÀlsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar pÄ de svenska kommunerna och det Àr i dessa som de svÄra avvÀgningarna mellan olika intressen mÄste göras. Syftet med denna studie Àr att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhÀlsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie Àr utformad som en fallstudie dÀr en svensk kommun har studerats med hjÀlp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten frÄn denna studie visar att konflikter med miljömÀssiga och ekonomiska vÀrden Àr ett hinder nÀr folkhÀlsoaspekter ska integreras i kommunal samhÀllsplanering.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap och insikt om hur förskollÀrare tÀnker om förÀldrasamverkan. Hur vÀrderar de samarbetet, vilken betydelse har den och hur utformas den. Arbetet utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur upplever och vÀrderar förskollÀrare samarbetet med förÀldrar pÄ förskolan? Finns det faktorer som kan underlÀtta/ försvÄra samarbetet med förÀldrar? Vilka samarbetsformer kan förÀldrasamverkan ta sig uttryck i?För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare pÄ olika förskolor i tvÄ medelstora kommuner.Mitt resultat visar att förÀldrasamverkan Àr viktig och vÀrderas som nÄgot man inte kan vara utan. Det Àr frÀmst barnet som vinner pÄ ett fungerande förÀldrasamarbete, dÄ det bidrar till barnets trygghet och utveckling.

Om nÀrstÄende ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som Àr utformat utifrÄn deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med nÀrstÄende till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 Ärs Älder planera ett nÀrstÄendestöd. Metoden som anvÀndes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med tvÄ fokusgrupper vid vardera tre tillfÀllen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner.

Utomhuspedagogik Àr en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste Ären. Media ochannan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den anvÀnds inte i nÄgon störreutstrÀckning pÄ skolorna idag. Syftet med studien Àr att undersöka vad som motiverar delÀrare som anvÀnder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svÄrigheter och problem medmetoden och hur pedagogen kan lösa dessa svÄrigheter. Studien genomförs med hjÀlp avkvalitativa semistrukturerade intervjuer av Ätta pedagoger som anvÀnder sig avutomhuspedagogik. I resultatet framgÄr det att det som motiverar pedagogerna Àr framföralltatt de ser förbÀttringar hos eleverna nÀr det gÀller samarbete och koncentrationen.

Syftet med denna studie var att undersöka den didaktiska analysens betydelse för utveckling avlÀrares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den didaktiska historiken, reflektion, didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades pÄ observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lÀrarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget didaktisk analys.Av resultaten frÄn den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lÀrare ansÄg att anvÀndandet av didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade trÀffarna med didaktikern lett till förbÀttrat samarbete.

Detta arbete handlar om lÄngtidssjukskrivna arbetsslösa som ska med hjÀlp av fördjupad samverkan, som Àr ett samarbete mellan försÀkringskassan och arbetsförmedlingen kunna ÄtergÄ till arbetsmarknaden. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur de lÄngtidssjukskrivna uppfattar sin tid inom fördjupad samverkan pÄ arbetsförmedlingen..

Syfte: Syftet med studien var att beskriva allmÀnsjuksköterskans syn pÄ sitt ledarskap och dess pÄverkande faktorer i omvÄrdnadsarbetet pÄ sÀrskilt boende.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Sex legitimerade sjuksköterskor utan specialistutbildning i en kommun i Mellansverige intervjuades under digital inspelning utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor. Med en induktiv ansats transkriberades och analyserades intervjumaterialet av författarna. Fem kategorier med ett övergripande tema vÀxte fram under analysen. Resultat: Resultatet presenterades som ett övergripande tema: SvÄrt att leda utan stöd och förtroende frÄn ledning och medarbetare.

År 2014 uppmĂ€rksammades en liten andel kvinnor pĂ„ ledande positioner pĂ„ Danske BankSverige, vilket ledde till ett samarbete med NĂ€ringslivets Ledarskapsakademi. Danske BankSverige har idag en tillvĂ€xtvision att öka dagens marknadsandel frĂ„n 6 % till 10 %. För attuppnĂ„ visionen insĂ„g banken att det behövs ett klimat som kan skapa idĂ©er kring hur mĂ„letska nĂ„s. Denna kvalitativa studie avser undersöka varför en bank vĂ€ljer att anvĂ€ndajĂ€mstĂ€lldhet för att frĂ€mja ett innovationsklimat och vilka förutsĂ€ttningar anstĂ€llda pĂ„ en bankanser kunna möjliggöra att en bank nĂ„r ett innovationsklimat. Det empiriska materialet harsamlats in genom semistrukturerade intervjuer.

Implementeringen av ett ERP-system ses inte lÀngre som en ren informationsteknisk angelÀgenhet utan en förÀndring som pÄverkar hela verksamheten. En implementering, ur vÄrt perspektiv, Àr en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning strÀcker sig i vÄr studie till den dag hela systemet tas i bruk. ForskningsfrÄgor som denna uppsats behandlar Àr vad som karaktÀriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie dÀr data inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer. VÄrt teoretiska fundament utgÄr ifrÄn Ätta teoretiska sektioner och benÀmns som ?oktanten?.