Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

 Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets rÀkenskaper. Idag Àr Sverige ett av tvÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för smÄ företag. Inom EU finns bestÀmmelser som medger medlemslÀnderna att undanta smÄ företag frÄn revisionsplikt. UtifrÄn undantagsbestÀmmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebÀr att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan vÀlja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan Àr med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.

I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.

Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄDatum:15 januari 2013NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrÄ, revisor, smÄ företag, framtidsmöjligheterFrÄgestÀllning:Hur har revisionsbyrÄerna förÀndrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken pÄ revisionsbyrÄerna inverkat pÄ tjÀnsternas utbud?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyrÄerna förÀndrat sitt utbud av tjÀnster och vilka andra förÀndringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag. För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna har tvÄ revisionsbyrÄer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrÄgorna och uppfylla syftet har tvÄ gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson pÄ Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg pÄ PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut pÄ att ta reda pÄ vad respektive revisionsbyrÄ gjort för förÀndringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren stÀllts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrÄn.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förÀndringar som gjorts bland annat ett större fokus pÄ redovisningstjÀnster Àn tidigare.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.

Det har funnits revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige sedan 1983.Revisionsplikten infördes eftersom man ansÄg att smÄ bolag utan revisionsplikt varsÀrskilt utsatta för ekonomisk brottslighet.Revisionsplikt innebÀr att alla aktiebolag ska granskas av en godkÀnd eller enauktoriserad revisor. Syftet med revisionen Àr att man vill skapa ökad trovÀrdighet förden ekonomiska informationen till alla intressenterna.Den 3 april 2008 kom ett lagförslag angÄende avskaffande av revisionsplikten. DeninnebÀr att revisionen blir frivillig för alla aktiebolag som inte uppfyller mer Àn ett avföljande kriterier:? Mer Àn 83 miljoner kronor i omsÀttning? Mer Àn 41,5 miljoner kronor i balansomslutning (tillgÄngar)? Fler Àn 50 anstÀlldaDetta innebÀr att knappt 4 procent av aktiebolagen i Sverige kommer omfattas avrevisionsplikt. Utredningen föreslÄr att detta ska trÀda i kraft den 1 juli 2010.VÄr studie har haft sin utgÄngspunkt i revisorers och mindre aktiebolags pÄverkan avförslaget.

Syftet med denna undersökning Àr att studera svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄll-ningssÀtt till Wikipedia och dÀrmed belysa en del av de utmaningar som skolan stÀlls inför det rÄ-dande medielandskapet. FrÄgestÀllningarna Àr inriktade pÄ lÀrares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lÀrarna anser att anvÀndningen av det fÄr sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot Wikipedia tas ocksÄ upp. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lÀrare, tvÄ svensklÀrare och tvÄ samhÀllsvetenskapslÀrare, frÄn en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lÀrarna resonerar kring det.

Bakgrund: Revisorers grundlÀggande ledord hög integritet, moral och etik samt oberoende har efter ett antal uppmÀrksammade redovisningsskandaler försvagats. Eftersom stora redovisningsbrott inte har upptÀckts trots revision försÀmras förtroendet för revisorer. Om en revisors arbete i större utstrÀckning blir övervakat finns en möjlighet att revisorn granskar mer noggrant. DÀrmed kan antalet upptÀckter och anmÀrkningar i revisionsberÀttelser stiga och revisorers förtroende upprÀtthÄllas. Den finansiella krisen under 2000-talet har visat att övervakningssystemen av revisorer behöver förbÀttras.

Snatteri Ă€r det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonĂ„ren och kan i tidig Ă„lder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envĂ€rlden stöter man ofta pĂ„ obekrĂ€ftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillĂ€gna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, Ă€r att ta reda pĂ„ hur det kan se ut med tan-ke pĂ„ dessa frĂ„gor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete.

Det hÀr arbetet handlar om hur fyra utvalda revisorer frÄn olika revisionsbyrÄer, bedömer disciplinÀrenden frÄn RevisorsnÀmnden, som behandlar revisorns oberoende i yrkesrollen. I intervjuunderlaget för bedömningarna ges utrymme att, pÄ en skala frÄn ett till sju, vÀrdera graden av förseelse i valda Àrenden. Vidare har varje utvald revisor Àven kunnat kommentera sin bedömning. I arbetets teoriavsnitt redogör vi för agentteorin som ligger till grund för vÄr analys och vi presenterar lagar som Aktiebolagslagen, Revisorslagen samt normer utgivna av FAR (Föreningen för revisionsbyrÄ branschen). Det vi har kunnat se i vÄr analys Àr att vÀrderingen av revisorernas oberoende varierar markant.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

SmÄ aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte lÀngre bli reviderade. Trots detta vÀljer mÄnga smÄ aktiebolag att fortsÀtta eller att pÄbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder pÄ att företagarna upplever att det finnas ett vÀrde med revisionstjÀnsten. Tidigare litteratur berör frÀmst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt vÀrde med revision eftersom företagsledningen och aktieÀgarna Àr skilda.