Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara hur revisionsbyrÄers storlek pÄverkar kravprofiler vid rekrytering.Metod: För att fÄ fram resultat för den empiriska analysen har ett positivistiskt synsÀtt, en deduktiv ansats och en kvantitativ metod anvÀnts.Teoretiskt perspektiv: Studien har anvÀnt sig utav tidigare teori som rör Àmnet. Teorikapitlet innehÄller information om kravprofil och byrÄstorlek.Empiri: Studiens empiriska material Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes pÄ byrÄernas personal- och rekryteringsansvariga. Svaren av enkÀten sammanstÀlldes med hjÀlp av det statistiska programmet SPSS.Resultat: Analysen visade att det inte finns nÄgra skillnader mellan större och mindre byrÄers kravprofiler..

ABSTRACT Title: Coffee but not cake- auditors independence by other services than auditing and especially capital contribution to clients Seminar date: eight of June 2007Course: FEK591 Master thesis in Business Administration, 10 Swedish credits (15 ECTS)Authors: Maja Dragicevic and Negra Savic Advisor/s: Anne Loft och Pernilla BrobergKey words: Auditor, independence, consolation, capital contribution, counselling Purpose: The aim of this study was to determine the auditors? opinions wether there are threats concerning their independence by other services and especially capital contribution. What services can an auditor perform besides accounting services so that it does not disturb and threat the auditors? independence?Methodology: To achieve the purpose of the thesis a qualitative study was implemented. We carried out a number of interviews with auditors from different auditing firms.

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag Àr skyldiga att utse en revisor för att godkÀnna bolagets rÀkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader pÄ senare tid börjat ifrÄgasÀttas. Regeringen har dÀrför Är 2006 utsett en utredning för att mÀta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förÀndra aktiebolagens efterfrÄgan av tjÀnster frÄn revisionsbyrÄerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer.

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta pÄ penningtvÀtt i allt större omfattning dÄ kriminella hittar nya vÀgar för att undkomma upptÀckt. Trots detta stÄr revisorer endast för ett fÄtal av de totala anmÀlningarna som görs Ärligen. TvÄ viktiga faktorer som har uppmÀrksammats i problemdiskussionen Àr kunskap om penningtvÀtt och kundrelation som bÄda kan pÄverka revisorns anmÀlan av penningtvÀtt.Problemformulering: Vilka Àr de frÀmsta faktorerna till att revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt?Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen till varför inte revisorer anmÀler fler fall av penningtvÀtt och vilka faktorer som kan orsaka detta. UtifrÄn vÄra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer stÄr inför nÀr dessa ska hantera detta brott.

Lagstiftning och normgivning kring Ärsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfÀllig information. Det finns en del i Ärsredovisningen som inte Àr lagstadgad, den benÀmns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag vÀljer att redovisa beror till stor del pÄ vilken redovisningsstrategi som företaget tillÀmpar.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen tillÀmpar, nÀr de redovisar frivillig information i Ärsredovisningen. Vidare Àr syftet att undersöka vad som pÄverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrÄ Àr en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som pÄverkar.Vi har undersökt variablerna; anstÀllda, kreditgivare, aktieÀgare, andra företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer pÄverkar valet.BÄde en kvantitativ och kvalitativ metod har anvÀnts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkÀt, via e-mail, till företagen i vÄrt urval, har vi undersökt i vilken utstrÀckning de olika variablerna pÄverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillÀmpas.

MÄlet med revision Àr revisionsberÀttelsen som upprÀttas av en revisor. En revisionsberÀttelse Àr standardiserad och Àr antingen ren eller oren beroende pÄ om den utformas i enlighet med standardutformningen eller avviker frÄn den. RevisionsberÀttelsen Àr ett viktigt dokument som intressenter kan ta del av. Tidigare studier visar att bland alla orena revisionsberÀttelser som inkom till bolagsverket 2007 erhöll mikroföretag flest orena revisionsberÀttelser med en eller flera anmÀrkningar. Andra studier pÄvisar Àven att det finns ett negativt samband mellan storleken pÄ ett företag och konkurs, att mindre företag har det lÀttare att gÄ i konkurs i jÀmförelse med större företag..

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förÀndring i svenskans adjektivkomparation under de senaste Ärtiondena. Undersökningen bestÄr av tvÄ moment. I moment ett har jag jÀmfört korpusarna Talbanken, som innehÄller presstexter frÄn 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-UmeÄ Corpus), som innehÄller presstexter frÄn 1990-talet, med fokus pÄ förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment tvÄ har bestÄtt av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i SprÄkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i anvÀndning, men Àven att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka revisorers syn pÄ vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna vÀger upp nackdelarna. I undersökningen anvÀndes kvalitativ ansats. PrimÀrdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, bÄde frÄn stora och smÄ revisionsbyrÄer. Materialet analyserades utifrÄn en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer Àr den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i smÄ aktiebolag.

We have performed a historical research, trying to establish the auditing conditions, in terms of adjustments over time. Our purpose with this essay was to demonstrate the facts behind the independence of the auditor, and hopefully give the reader some new information.Our questions at issue were: What in the debate, regarding the independence of the auditor, in concern of the scandals, is most relevant each decade?Witch aftermath has influenced the regulation regarding the independence of the auditor?What we thought was the best way to answer this question was to study a large amount of journals according to the current decade, since 1930 and forward. The journals presented different persons opinions regarding the scandals, and we used them as an instrument to analyse the regulations and after-effects of the scandals.Our conclusion is that in purpose to make the auditor independent, the debate among competent and well-informed people in the line of business has, through the decades, frequently recurred to strive towards a more homogenous auditing..

SAMMANFATTNINGTitel: Transformellt ledarskap och klientidentifikation ? hur pÄverkas revisionens kvalitet?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Susanne Johansson och Christina KarlssonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2015 - juniSyfte: Det Àr viktigt att en revisor Àr objektiv och oberoende av sin klient. Detta krav pÄ oberoende kan motverkas av en ?transformell klientledare? och det faktum att en revisor behöver upprÀtthÄlla goda kundrelationer till sin klient vilket kan leda till RAQ handlingar. Studien kan ses som en upplysande del i det arbete som finns med att förebygga negativa beteenden hos revisorer och dess oberoende.