Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka utvecklingsmöjligheter för anvÀn-dande av enkÀter i undervisningsrelaterade sammanhang. Undersökningen har ge-nomförts med hjÀlp av en enkÀt som innehÄller ett antal frÄgor kring anvÀndningsom-rÄden för enkÀter och formulering av enkÀtfrÄgor till elever. EnkÀten har besvarats av ett antal lÀrare i grundskolan och pÄ gymnasiet. LÀrarna anger att enkÀter kan anvÀn-das för att ta reda pÄ elevers trivsel och intressen, samt deras tankar och förkunska-per. Vad gÀller formulering av enkÀtfrÄgor beskriver lÀrarna i denna studie tre vÀrden som man bör ta hansyn till, nÀmligen tydlighet, utrymme för reflektion och att frÄ-gorna berör, d.v.s.

Sedan Är 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning Àr inte naturlig utan beror pÄ mÀnniskans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt att förmedla sin medvetenhet om företagets pÄverkan pÄ miljön. Den frivilliga hÄllbarhetsredovisningen kan vara ett sÀtt. För att denna ska förmedla en sÄ hög trovÀrdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utreda vilken roll revisorer har i hÄllbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna pÄverka hÄllbarhetsredovisningens utveckling.Genomförande:Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Syfte: Syftet med studien Àr att a) kartlÀgga vilka former av vÀnskap som i praktiken förekommer mellan revisorer och uppdragsgivare pÄ mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vÀnskap som Àr acceptabla inom teori, praktik och lagens rÄmÀrken.Metod och teori: Författarna har för att uppnÄ studiens syfte anvÀnt sig av en kvalitativ metod dÀr fem revisorer frÄn tre mindre orter intervjuats om deras syn pÄ bland annat vÀnskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna anvÀnt sig av gÀllande lagstiftning och teorier inom omrÄdet oberoende, samt en modell för vÀnskapsnivÄer frÄn tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999).Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund pÄ mindre orter har visat sig vara en mycket svÄrfrÄnkomlig problematik. Hotet ökar med lÄngvariga uppdrag dÀr en relation mellan revisor och kund ter sig ofrÄnkomlig. En strikt yrkesmÀssig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare Àr en utopisk syn pÄ verkligheten.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förĂ€ndrats över tiden i förhĂ„llande till lagstiftning gĂ€llande anmĂ€lningsplikten och revisionsplikten?NivĂ„:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhĂ€llet gĂ€llande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell pĂ„verkan pĂ„ utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen Ă€ven belysa hur utökade krav pĂ„ anmĂ€lningsplikt och revisionsplikt har pĂ„verkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som Ă€r centralt i denna uppsats Ă€r tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrĂ„n ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det Ă€r tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell pĂ„verkan, rollen Ă€r mycket styrd av lagar och regler. Det har förts bĂ„de för- och motargument i relation till lagförĂ€ndringar gĂ€llande revisorns anmĂ€lningsplikt och revisionsplikten. I förlĂ€ngningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell pĂ„verkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primĂ€r data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits nĂ„gon information om hur bland annat revisorer och företagsĂ€gare ser pĂ„ dessa frĂ„gor idag.

Titel: Revisorers arbetsuppgifter ? En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förvÀntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (MÀlardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (MÀlardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 trÀder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för smÄ aktiebolag. NÀr ramverket runt revisorerna förÀndras mÄste de anpassa sig för att bli sÄ effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagslÀget ett system dÀr mindre aktiebolag inte behöver revidera sina rÀkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregÄngsland till Sverige.

Vilka blir konsekvenserna av att kombiuppdrag förbjuds? Justitiedepartementetspromemoria ?NÄgra frÄgor om revision? utgör ett lagförslag om att kombiuppdragska förbjudas. Med kombiuppdrag avses uppdrag dÀr nÄgon, som Àr verksam pÄsamma revisionsbyrÄ som företagets valda revisor, deltar i upprÀttandet avbokföringen. Enligt nuvarande bestÀmmelser uppkommer en jÀvssituation om valdrevisor eller om nÄgon som Àr verksam pÄ samma revisionsbyrÄ som den valdarevisorn deltar i företagets grundbokföring.Syftet med vÄr studie Àr att utreda vilka konsekvenser som uppkommer omkombiuppdrag förbjuds samt se om det finns nÄgon skillnad i uppfattning mellanrevisorer och redovisningskonsulter. För att finna de konsekvenser som kan uppstÄom kombiuppdrag förbjuds har vi anvÀnt oss av en egen utvecklad modell samtintressentmodellen och analysmodellen.

Den fria rörligheten för personer Àr en grundlÀggande rÀttighet för medborgare inom EU, men fortfarande finns stora rÀttsliga och praktiska hinder. För en revisor som vill arbeta i ett annat EU-land krÀvs att hans eller hennes högre revisorsexamen erkÀnns av vÀrdlandet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl den fria rörligheten för revisorer fungerar samt identifiera eventuella hinder. För att uppfylla syftet genomförs en kartlÀggning av hur erkÀnnandeprocessen ser ut i samtliga medlemslÀnder. KartlÀggningen Àr baserad pÄ tio variabler som hÀrletts ur direktiv 89/48/EEG.

Sammanfattning:AllmÀnheten har pÄ senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm nÀr det gÄtt dÄligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad Àr av betydelse för att företags intressenter och allmÀnheten ska fÄ rÀtt information om företagens ekonomiska tillstÄnd (Fant, 1994, s. 14). FrÄgan gÀller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör dÀrför en för revisorer svÄr uppgift (Johnsson, 2005, s.

Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse om varför smÄ aktiebolag vÀljer att behÄlla revisorn trots att de inte behöver det. ForskningsfrÄgan blir dÄ: Vad Àr de bakomliggande faktorerna till att företagaren vÀljer att behÄlla revision? Metod: Detta Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag dÀr den vetenskapliga ansatsen bygger pÄ en deduktiv modell, vilket innebÀr att studien tar sin utgÄngspunkt i teorin för att sedan stÀllas mot den insamlande empirin. Empiriska data Àr av bÄde primÀr och sekundÀr karaktÀr. SekundÀr data har tillhandahÄllits av Bolagsverket medan primÀr data har samlats in via en enkÀtundersökning.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Det finns ett stort utbud av revisionsbyrÄer vÀrlden över och det stÀlls höga krav pÄ den som vill ansöka om att bli revisor i Sverige. Det Àr dÀrför viktigt att det finns en fungerande tillsyn och kvalitetskontroll av revisorer. Trots denna tillsyn förekommer revisionsmisslyckanden och för att förstÄ dessa och hur de kan uppstÄ krÀvs Àven en förstÄelse för sÄvÀl generell kvalitet som revisionskvalitet. Detta eftersom revisionskvaliteten i slutÀndan avgör huruvida ett revisionsmisslyckande Àgt rum eller inte. I Sverige utfÀrdar RevisorsnÀmnden Ärligen ungefÀr 60 disciplinÀra ÄtgÀrder mot revisorer till följd av deras bristande arbete.

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i smÄ aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste Ären. Debatterna har sin grund i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv som tillÄter lÀnderna att undanta de smÄ och medelstora företagen frÄn revisionsplikten. MÄnga av Europas lÀnder har valt att utnyttja regeln och idag Àr det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas Äsikter Àr de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mÀngden. Syftet med den hÀr rapporten Àr dÀrför att föra fram redovisningskonsulternas Äsikter nÀr det gÀller revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen. För att fÄ svar pÄ syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och dÀrefter jÀmfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts pÄ omrÄdet..